Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Series: Kvarnar och bagerier «

Påhlsson – Pååls

Del 1 av 6 i serien Kvarnar och bagerier

1878 startade Anders och Matilda Påhlsson A. Påhlssons bageri på Tallgatan i Malmö. Eftersom de inte fick lov att sälja bröd i de mjölkbutiker som fanns, startade de i början av 1900-talet ett antal egna mjölkbutiker runt om i Malmö för att på så sätt distribuera och sälja sitt bröd.

1895 anlade C.E. Segerdahl ett nytt bageri Majorna i Göteborg, Majornas Ångbageri. Detta bageri togs på 1920-talet över av Frans Påhlsson med familj som ju redan ägde ett bageri i Malmö. Frans Påhlsson var son till Anders Påhlsson.

1949 hade Majornas Ångbageri 200 anställda. 9 år senare, 1958, köptes Göteborgs största bageri, Olof Asklunds bageri, och gjordes till dotterbolag till Majornas Ångbageri AB som nu fick namnet Pååls Bröd AB. Det sammanlagda antalet anställda var nu 450. På 1960-talet byggde Pååls sitt nya stora bageri i Högsbo i sydvästra Göteborg.

1965 fick bageriet i Malmö namnet Pågens Familjebageri AB, numera bara Pågens AB.

Vid Frans Påhlssons död övertogs Pågens Familjebageri AB i Malmö av sonen Tor Påhlsson och bageriet i Göteborg övertogs av den andre sonen Lars Påhlsson. De bägge bröderna omskrivs i Gustaf Olivecronas bok De nya miljonärerna från år 1970.

I början av 1970-talet sålde Lars Påhlsson sitt bageri i Göteborg till brodern Tor Påhlsson med familj i Malmö. Lars Påhlsson ville ägna sitt liv åt sin religiösa tro och bageriverksamheten var då inte så intressant. Han var medlem i Jehovas vittnen och många anställda på Pååls har genom året tillhört denna religiösa grupp. Därefter blev Pååls Bröd AB ett dotterbolag till Pågens Familjebageri AB. 1971 fanns ungefär 700 anställda i  koncernen. Andra företag som Pågens köpt upp under sin historia är Lockarps Bageri AB, Hägges, andra småbagerier och Lilla Harrie Valskvarns AB.

I slutet av 1970-talet övertogs ägandet i Pågens Familjebagerier AB (numera Pågengruppen AB) av ett holdingbolag i Nederländerna, Pogen International BV. Formellt tycks det bolaget ägas av en stiftelse i Schweiz som alltså i sin tur troligen kontrolleras av familjen Påhlsson, numera Finn Påhlsson. Konstruktionen gjordes för att minimera skatterna vid arvskiften och utdelningar och påminner en hel del om hur Ikea är organiserat. En del av Pågens och Pååls internationella dotterbolag överfördes till Pogens. I Tyskland startades ett nytt producerande bolag ägt av Pogens som övertog försäljningsbolaget i samma land.

Pogen International sysslar enligt uppgifter på nätet med frysta och djupfrysta livsmedel. Men enligt vad jag förstod på den tid jag arbetade fackligt i företaget så sköttes också en del av Pågens export via detta företag och koncernens varumärken ägs i många länder av det nederländska moderbolaget. Hur många anställda det eventuellt kan finnas i utländska företag som kontrolleras av familjen Påhlsson är okänt. Fram till 1992 ägde man i alla fall ett bageri i USA som bakade och sålde Pågensprodukter under namnet Pogen om vilket Frank Zappa har skrivit i en låt.

När koncernen omorganiserades år 2003 övertogs flera av småbagerierna av Håkan Sigvant. Lockarps, Växjöbagarn och Kullens bröd var tre bagerier som togs över av honom.

År 2000 fusionerades Pågens med dotterbolaget Pååls. Varumärket Pååls gick över tlll de småbagerier som tidigare gått under namnet Brödmästarna men försvann helt några år senare.

Numera står det alltså Pågens på bageriet ute i Högsbo där jag arbetade från 1991 till 1997. Under den perioden hann jag vara facklig förtroendeman, styrelsemedlem i bolaget (suppleant egentligen) som representant för de anställda och skyddsombud. 1994 fick jag sparken för att jag var obekväm. Senare samma år fick jag tillbaka jobbet och två chefer som ville få bort mig fick i sin tur sluta. Jag fick också skadestånd. Jag hann också med att delta i möten i Malmö med koncernens ägare Finn Påhlsson som övertagit kontrollen i företaget från sin far Tor Påhlsson.

Tydligen påstår Håkan Hellström i en låttext att han ska ha arbetat på Pååls under 1994, men det har jag inget minne av. Det behöver ju inte heller vara sant. Däremot så arbetade Louis Herrey på bageriet under 1996 och 1997 (tror jag det var) och kanske efter det också men då hade ju jag slutat. Andra kända personer som arbetat där är Ulf Ekberg i Ace of Base samt ishockeyspelaren Patrik Carnbäck (vi har spelat korpfotboll ihop, bland annat den match där mitt korsband gick av, fast då arbetade han förstås inte längre på Pååls).

Finn Påhlsson hörde år 2006 till Sveriges 100 rikaste personer men är naturligtvis inte lika rik som en del av de andra arvingar till de som omnämns eller personer som omnämns i Gustav Olivecronas tidigare nämnda bok. Inte lika rik som Erling Perssons ättlingar eller Ingvar Kamprad och hans familj alltså.

Pågenskoncernen har idag omkring 1 400 anställda. I en del av bolagen i familjekoncernen är också Finn Påhlssons syster Anne-Elise Påhlsson aktiv.

Läs mer: SDS1, 2, 3, 4, 5, 6, Arkitekt, Motvallsbloggen, Newsdesk1, 2, EA, Mål & medel1, 2, UID Future Map, TA, AB, Konkurrensverket,

Andra källor:
Gustav Olivecrona, De nya miljonärerna, 1970
Sveriges 1000 största företag, 1972
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i Svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i Svenskt näringsliv, 1976
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Ursprungligen publicerat på Svenssonbloggen 2010

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,, , , , , , ,, , , , , , ,, ,

Advertisements

AB Göteborgs Ris & Valskvarn

Del 2 av 6 i serien Kvarnar och bagerier

AB Göteborgs Ris & Valskvarn grundlades 1898 vid Sörhallen på Hisingen med danska Østasiatiske Kompagni (ØK) som huvudägare med 50% av aktierna. i styrelsen satt Isak Glückstadt och H.N. Andersen. VD var O. Gyllenhammar.

Vid starten var antalet anställda 70 stycken men det ökade snart till omkring. Kvarnen malde i huvudsak havre och sålde dem med varumärket Gyllenhammars samt tillverkade produkter av importerat ris. 1922 lades dock företaget ner då det inte längre var lönsamt.

Efter nedläggningen togs företagets lokaler över av Kooperativa Förbundet (KF) för kafferosteriverksamhet. Stokkebys kvarn i Agnesberg tog över produktionen av havregryn. På 1960-talet togs lokalerna i Sörhallen över av Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB. 1986 byggdes lokalerna om till kontorslokaler och fastigheten fick namnet Sörhallen.

Sörhallen

Sörhallen

Andra källor: A. Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

P. O. Stokkebye Kvarn AB (AXA)

Del 3 av 6 i serien Kvarnar och bagerier

P.O. Stokkebye startade 1887 en kvarnrörelse i Halmstad som han 1893 flyttade till Lärjeholm utanför Göteborg där han köpt Lerjekvarnen. Denna kvarn brann år 1900 varvid han bildade P.O. Stokkebye Kvarn AB som anlade en kvarn vid Önafors i Vänersborg. Dessutom ska företaget ha drivit en mjölkvarn i Lödöse (AXA) vars produktion överflyttades till en ny kvarn i Agnesberg år 1901. År 1909-10 anlade företaget en stor havregrynskvarn i Agnesberg utanför Göteborg.

AXA kvarn

Bild på Agnesberg med AXA Kvarn och färgfabriken Dorch, Bäcksin & Co, station och tegelbruk. På Hisingssidan syns Sverres varv högst upp i bild och stängselfabriken Standard lite längre åt vänster i bild.

Vid sidan av kvarnverksamheten var företaget också en stor spannmålsexportör (främst havre) och -importör.

1922 övertog företaget Gyllenhammars havregrynstillverkning och på 1930-talet fanns det ungefär 100 anställda. 1959 köptes hela P.O. Stokkebye Kvarn AB av Kungsörnen AB. P.O. Stokkebye Kvarn AB bytte namn till AXA Kvarn AB. År 1960 hade kvarnen omkring 60 anställda. Kvarnen lades ner 1979 och produktionen flyttade till Järna i Södermanland.

Andra Källor: A. Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Kvarnen Tre Lejon

Del 4 av 6 i serien Kvarnar och bagerier
Endast för medlemmar

Olof Asklunds Ångbageri AB

Del 5 av 6 i serien Kvarnar och bagerier

Soldatsonen Olof Asklund från Solberga socken i Bohuslän, kom som 17-åring i bagerilära i Göteborg. Efter att ha genomgått en grundlig lärlingsutbildning hos bagaremästaren A. Mellgren i Majorna, fick han anställning hos J. V. Pettersons Wienerångbageri på Drottninggatan som verkmästare.

Vid 26 års ålder övertog han, den 1 april 1874, det gamla Schutzska bageriet vid Landsvägsgatan. Rörelsen startades blygsamt, med endast en gesäll, en lärling och en månadskarl. Redan efter fem år tvingades han att utvidga verksamheten, då han efter ritningar av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, uppförde ett nytt bageri vid Albogatan i den då nya stadsdelen Annedal. Inflyttningen skedde 1879 och efter några år hade företaget 40 anställda och verksamheten fick inte längre plats i lokalerna i Annedal.

En ytterligare utvidgning krävdes och Asklund köpte fastigheten med adressnummer Övre Husargatan 13, hörntomten mellan denna gata och Risåsgatan och år 1900 påbörjades arbetet med en ny byggnad som ritades av  arkitekten Gustaf Elliot. Byggmästare var Nathan Persson. I december 1901 togs den nya fabriken i bruk. 1902 hade företaget 100 anställda.

Fabriksbyggnaden i hörnet Övre Husargatan-Risåsgatan.

Ångbageriet blev aktiebolag 1909, då aktiekapitalet sattes till 200 000 kronor. Först 1918 höjdes det till 400 000 kronor i samband med den stora utvidgningen.

1919 moderniserades hela anläggningen. Rörelsen sysselsatte 1924 omkring 200 personer och distributionen skedde till ett 30-tal egna butiker i olika delar av Göteborg.

År 1948 beskriver företaget sin tillverkning som: ”Mjukt bröd, kaffebröd, skorpor, småbröd, konditorivaror samt knäckebröd”.

År 1958 köptes Olof Asklunds bageri och gjordes till dotterbolag till Majornas Ångbageri AB som nu fick namnet Pååls Bröd AB. Vid mitten av 1960-talet stängdes bageriet då all tillverkning flyttades till Pååls nya fabrik i Högsbo.

Le Pain Français startades i byggnaden år 1995 av den franske bagaren André Talon som ett rent bageriföretag, Under de första åren ägnade sig företaget enbart åt brödleverans. Talon öppnade tillsammans med Christian Proust det första kaféet med bageri och konditori på Övre Husargatan i Göteborg hösten 1997.

Mellan 1998 och 2003 drevs kafét av Anna Schärlin. Under hennes ledning renodlades det franska konceptet och blev snabbt mycket populärt. Även finkrogar som Basement, Fond och Sjömagasinet serverade på den tiden bröd från Le Pain Français. Därefter lade bageriet ner.

Fabriksbyggnaden vid Övre Husargatan har senare byggts om till studentlägenheter med undantag av den del som låg mot Risåsgatan som rivits och gett plats för en ny byggnad, också den med studentlägenheter.

Andra källor: A. Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Göteborgs Ångkvarns AB – Juvelbageriet

Del 6 av 6 i serien Kvarnar och bagerier

På 1860-talet etablerade sig D.E. Sandberg som spannmålshandlare i Göteborg. år 1875 grundade han Göteborgs Ångbageri AB tillsammans med två stora danska kvarnägare, Oscar Prior och Rud. Smith. Företaget anlade ångbageri och valskvarn vid Andra Långgatan. Företaget expanderade därefter kraftigt år 1880 genom att anlägga Malmö Stora Valskvarn.

1882 lämnade D.E. Sandberg företaget och köpte ut anläggningarna i Göteborg genom sitt nybildade bolag Göteborgs Ångkvarns AB. 1894 övertog sonen Richard Sandberg företaget vid faderns död. Efter en konkurs ombildades bolaget år 1898 som Göteborgs Förnyade Ångkvarns AB. Vid detta tillfälle hade verksamheten omkring 50 anställda. Tio år senare (1908) var det totala antalet anställda 200. I styrelsen ingick vi denna tid förutom Richard Sandberg också bröderna Ernst och Frithiof Odenius.

Göteborgs Ångkvarns AB

Efter att Richard sandberg dött år 1923 såldes företagets verksamhet till Göteborgs Konsumtionsförening år 1924. De hade tidigare bedrivit en mindre bageriverksamhet på Vegagatan.  Kvarnrörelsen nedlades och produktionen flyttade till KF:s kvarn Tre Lejon ute vid Eriksberg på Hisingen. Bageriverksamheten låg kvar på Andra Långgatan.

I början av 1950-talet hade bageriverksamheten omkring 150 anställda. Namnet på bageriet under KF:s tid som ägare var först Konsumbagarn och sedan Juvelbagerierna med Konsumbagarn som varumärke. På 1960-talet byggdes en ny bageribyggnad på tomten vid Andra Långgatan men på 1990-talet flyttade bageriet till en nybyggd bagerilokal i Bäckebol, bredvid KF:s varuhus OBS (numera Coop). 2003 köptes Juvelbagerierna av danska Schulstad som dock senare köptes av Lantmännens Cerealia AB. Några år efter 2010 lades bageriet i Bäckebol ner.

Byggnaden vid Andra Långgatan byggdes om till kontor och rymmer sen 2011 all så kallad integrationsverksamhet i Göteborgs stad, dvs enheten för samhällsorientering, etableringsenheten, flyktingadministrationen, Flyktingguide Göteborg, Boende för ensamkommande flyktingbarn och Frivillig återvandring. Dessutom ett flertal andra företag och några ideella föreningar som arbetar med invandrings- och flyktingfrågor.

Andra källor: A. Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963