Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

von Jacobson

von Jacobsson

Del 9 av 39 i serien Adliga familjer från Göteborg

von JacobssonAdliga ätten von Jacobsson nr 2121 †

Adlad 1756-06-12, introducerad 1778. Utdöd 1860-06-16.

TAB 1

Nils Jakobsson, född i Malmö. Tullnär i Landskrona. Gift med Anne Tomasdotter [Im].

Barn:

  • Tomas Nilsson Jyde, född 1619-08-00 i Köpenhamn. Var borgare och handlande i Malmö 1649. Kyrkovärd vid S:t Petri kyrka 1654-09-01. Rådman 1668-12-29. Avsked därifrån 1700. Död i Malmö 1702-02-00. [Im]. Gift 1648 med Carine Hansdotter, född 1627-04-14 i Köpenhamn, död 1710-01-07, dotter av inspektören vid silkemanufakturiet i Köpenhamn Hans Jespersen och Maren Jacobsdotter [Im].

Barn:

  • Jacob Tomasson Jyde, född 1649-12-24 i Malmö. Framstående köpman i Malmö. Valdes till riksdagsman för staden 1697-08-19. Rådman 1700-07-11. Död i Malmö 1716-04-20 [Im]. Gift 1:o (med vem är ej känt). Gift 2:o med Maria Helena Krutmeijer, född 1671, död 1704-02-23 dotter av rådmannen Jost Hermandsen Krutmeijer och Maren Hansdotter Solter. Gift 3:0 1705 med Catharina Cecilia Thræne, född 1688-06-18, död 1705-12-01, dotter av arrendatorn Jakob Kieldsen Thræne och Agneta Erhardtsdotter. Gift 4:o 1706 med Helena Lorich i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1718-11-26 med rådmannen i Malmö Nils Jönsson [Sjöborg] i hans 2:a gifte, född 1676, död 1739-01-02), född 1689, död 1765-02-02 i Malmö, dotter av kyrkoherden i Svedala pastorat av Lunds stift Petrus Baltzarsson Lorich (av samma släkt som adlad ätten Lorichs) och hans 2:a hustru Anna Helena Faxe [Im].

Barn:

  • 4. Niklas Jacobsson, adlad von Jacobsson, född 1714-02-10 i Malmö. Borgare och handelsman i Göteborg 1737-09-28. Assessors n. h. o. v. 1755-04-17. Adlad 1756-06-12 (introducerad 1778 under nr 2121). RVO 1772-05-28. Död 1785-06-03 i Göteborg och begraven i Göteborg. Han anlade i Göteborg flera fabriker och ett sockerbruk. Gift 1:o 1741-04-07 med Anna Margareta Nissen, född 1722-05-09, död 1748-04-20, dotter av handelsmannen i Göteborg Erik Nissen och Maria Calms. Gift 2:o 1752-07-12 med Catharina Maria Ekerman, född 1737-08-31, död 1792-12-08 på Härlund vid Göteborg, dotter av justitieborgmästaren i Göteborg, Paul Ekerman och Christina Beata Häger.

Barn:

  • 1. Helena Maria, född 1742-03-19, död 1746-02-14.
  • 1. Jakob, född 1744-12-21, i Göteborg. Kanslist i utrikesexpeditionen. Protokollssekreterares avsked. Död ogift 1814-10-30, i Arboga.
  • 1. Helena Maria, född 1747-05-22, död 1748-03-16.
  • 1. Erik, född 1747-12-15, död 1750-03-17.
  • 2. Paul, född 1756. Häradshövding. Död 1821. Se Tab. 2
  • 2. Niklas, född 1758-02-20. Student i Uppsala 1769-11-24. Först i handel i Göteborg, sedan lanthushållare. Död ogift 1837-01-20 vid Skokloster i Skokloster socken, Uppsala län
  • 2. Anna Margareta, född 1760-04-13, död 1816-04-15 på Katrineberg. Gift (Bröllopsverser (AtP.).) 1778-07-03 i Göteborg med grosshandlaren i Göteborg bergsrådet Niklas Arwidsson, född 1747, död 1813-10-01 i Karlstad.
  • 2. Christina Maria, född 1769-08-10, död 1836 i Filipstad. Gift 1788-07-25 i Göteborg med kaptenen och brukspatronen Lars von Nackreij, född 1755, död 1798.

TAB 2

Paul (son av Niklas Jacobsson, adlad von Jacobsson, Tab. 1), född 1756-01-18. Student i Uppsala 1769-11-17. Extra ordinarie kanslist i justitierevisionsexpeditionen 1779-04-13. Auditör vid Västmanlands regemente. Tillika hovsekreterare hos hertig Fredrik Adolf 1778-04-09. Häradshövding i Jönåkers, Oppunda, Villåttinge, Rönö och Hölebo härader av Nyköpings län 1782-07-07. Död 1821-05-24 på Lövstad häradshövdingeboställe i Vagnhärads socken, Södermanlands län. Gift 1784-10-15 i Norrköping med Johanna Christina Ekestubbe, född 1766-01-16, död 1843-06-14 i Stockholm, dotter av kanslirådet Johan Leonard Ekestubbe, och Hedvig Maria Eldh.

Barn:

  • Nils Leonard, född 1786-08-15. Student i Uppsala 1800. Auskultant i Svea hovrätt 1805-12-20, extra ordinarie kanslist i justitierevisionen 1805-12-21. Vice notarie i Svea hovrätt. Kommissarie vid Södermanlands 2. lantvärnsbataljon 1808 . Död ogift 1860-06-16 på Malmö hospital och slöt ätten.
  • Maria Johanna, född 1788-02-01, död 1788-04-24.
  • Jacob Fredrik, född 1790-02-08, kadett vid Karlberg 1802-09-28, avgången för sjuklighet 1803. Död 1808-04-15.
  • Carl Ludvig, född 1791-02-10, död 1797-05-11 i Nyköping.
  • Paul, född 1799-02-25. Student i Uppsala 1815. Död 1817-12-10.
  • Hedvig Margareta Christina, född 1806-09-09. Stiftsjungfru. Död ogift 1856-07-14 i Stockholm.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.

Advertisements

von Jacobson – handelshus

Niclas Jacobson (1714- 85), fick efter resor till Tyskland, Frankrike, England o Holland burskap som köpman i Gbg 1737. Där gifte han sig 1741 med Anna Margareta Nissen (1722-48), dotter till den förmögne köpmannen Erik Nissen och Maria Calmes. Samma år anlade Jacobson en ”estofffabrik” för tillverkning av satin, kamlott o kalmuck, men denna torde ha nedlagts redan efter ett år. Redan 1742 var han ledamot av Gbgs äldste.

I sitt andra äktenskap var han gift med Catarina Maria Ekerman, (1737-1792), dotter till justitieborgmästaren i Göteborg Paul Ekerman och Christina Beata Häger. Catarina Maria Ekerman var syster till Margareta Christina Ekerman (1740-97), som var gift med handelsmannen Christian Arfvidsson (1717-99) i dennes tredje gifte. Christian Arfvidssons son i första giftet med Christina Levina Ström (1720-59), Niclas Arfvidsson (1747-1813), var gift med en dotter till Niclas von Jacobson och Catarina Maria Ekerman, Anna Margareta von Jacobson (1760-1816). Arfvidssons drev ett av Göteborgs största handelsföretag fram till det gick i konkurs efter Christian Arfvidssons död.

1746 ansökte Niclas von Jacobson om att få anlägga sockerbruk. Han motarbetades av Sahlgrens och deras allierade kring Ostindiska kompaniet men 1749 fick Jacobson sitt privilegium. 1751 igångsatte han produktion vid sitt nyanlagda sockerbruk i nuvarande Brunnsparken (där Palace-byggnaden idag finns), då kallat Stadsholmen. Jacobsons fabrik tillverkade i allmänhet lite mindre än vad Sahlgrens gjorde. Sahlgren var störst alla år fram till 1807 utom 1770, 1771 och 1805 med mellan 50 och 60% av produktionen. Jacobsons andel av sockerproduktionen pendlade mellan 40 och 50% i allmänhet, men 1770 stod bruket för 51,2% och året efter för 56,1%.

1773 blev antalet sockerbruk tre då John Daniel Bestman som tidigare troligen arbetat på Jacobsons bruk fick eget privilegium. Han anlade ett sockerbruk på Liseberg. Under lite olika ägare producerade detta bruk socker fram till 1808 då det brann ner, firman fortsatte dock produktionen i Jacobsons nerlagda bruk vid Brunnsparken (som brunnit ner 1792) och mellan åren 1813 och 1817 tillverkades ånyo socker på Liseberg. 1805 var Lisebergs sockerbruk det största i Göteborg med 52% av produktionen.

Den Jacobsonska firman var i och med driften av ett sockerburk också en av de största importfirmorna i Göteborg, 1752 importerade friman för 22 500 dsm (cirka 10% av det totala importvärdet), dvs för ungefär lika mycket som Birgitta Sahlgren. 1770 importerade firman enbart för 10 000 dsm trots att mand etta år tillvekade mer socker än det Sahlgrenska bruket. Istället tycks sockret till Jacobsons sockerbruk ha importerats av Christian Arfvidsson detta år liksom många andra år. Arfvidssons import år 1770 var totalt värd 30 700 dsm (10% av det totala importvärdet i Göteborg). Jacobsons firma var ändå en av de 6 största importörerna år 1770. 1777 fanns inte Jacobson längre med blan de allra största importörerna. Det gjorde däremot Arfvidsson. Niclas von Jacobson importerade i stort sett inget inget annat än socker och aldrig något salt eller någon spannmål.

Niclas von Jacobson var också ryttmästare för stadens borgerskaps kavalleri, fick assessors titel år 1755 och adlades 1756 med namnet von Jacobson. Han ägde Aspenäs säteri i Lerum.

Aspenäs

Aspenäs ligger vid norra stranden av sjön Aspen i Lerums kommun.

Enligt myter och sägner fanns det bebyggelse på Aspenäs redan på 1400-talet, men det är först i samband med Brynte Birgersson Lillie som den 18 november 1569 erhöll mark som en gåva från Johan III, som det finns säkra historiska uppgifter. Det var just Brynte Birgersson Lillie som sedermera lät bygga Aspenäs Säteri, det vi idag kallar Aspenäs Herrgård.

1572 stod Aspenäs färdigt. Ägaren, som då kallade sig Brynte Birgersson af Aspenäs, var vid denna tid mest ryktbar som framgångsrik fältherre under nordiska sjuårskriget, men senare även som regional överbefälhavare i Västergötland och ståthållare på Älvsborgs fästning. Släkten Lillie kom att stanna på Aspenäs från 1569 till 1730. En av ättlingarna, överste Johan Abraham Lillie, gav sin hustru, Fru Karin Stake till Wallox-Säby, sätesgården Aspenäs i morgongåva, tillsammans med hälften av de gårdar och lösören han kunde ärva eller förvärva.

Anders Nilsson, adlad Cederflycht (1670-1747) tillträdde 1730. Han sålde järn och brännvin och var dessutom kapare utanför Västkusten – en lönsam kombination. År 1748 köptes Aspenäs säteri av Nils Lilliekreutz, som var bulvan för den verklige köparen, köpman Nicolas Jacobson. Eftersom Aspenäs fortfarande var ett frälsegods, måste ägaren vara adlig.

Affären ordnades så att Lilliekreutz pantskrev fastigheten till Jacobson, som sedemera adlades (1756) och då kunde köpa Aspenäs. von Jacobson uppförde en praktfull huvudbyggnad i trä, rustade upp ekonomibyggnaderna, odlade omfattande trädgårdsanläggningar och startade ett tegelbruk i närheten. Han var även en köpman med monopol på sockertillverkning i Göteborg. Samuel Bagge kom att överta Aspenäs på ett liknande sätt, när von Jacobsons son, Jacob, svårt skuldsatt var tvungen att sälja Aspenäs år 1780. Bagge handlade med tjära, järn och jordbruksprodukter. År 1800 fick han Kunglig Majestäts tillstånd att köpa Aspenäs med flera frälsesäterier. Med tilltagande ålder försummade han dock underhållet av gården.  År 1808 tog en av sönerna över, varpå egendomen delades upp.

Nu köptes Aspenäs, i minskat format, av Johan von Holten. Han lämnade sin dåvarande karriär bakom sig för att ägna sig åt upprustningen av det förfallna herresätet. Den nuvarande herrgårdsbyggnaden, uppförd 1823 på en husgrund från 1500-talet, är Johan von Holtens verk.

1894 köptes Aspenäs av grosshandlare Arthur Seaton. Han var en företagsam man med näsa för nymodigheter, men också för stil, elegans och yppersta kvalitet. Detta kom att märkas på Aspenäs i alla avseenden. Det blev nu en mönstergård med paraddjur som rasrena hästar och kor med god stamtavla. En lindallé planterades för att leda vägen fram till egendomen där park och trädgård uppfördes med nya slags blommor och träd, allt i engelsk stil.

Seatons höll många överdådiga fester med dåtidens överklass, till och med det svenska kungahuset fanns bland gästerna. Besökarna hämtades av Carl Emil Johansson vid järnvägsstationen i Jonsered och transporterades med ångslup över sjön till Aspenäs säteri. År 1900 ersattes slupen av en eldriven båt vid namn Giralda.

När Arthur Edward Seaton dog år 1912 tog hans son George över driften. Tiderna var tuffa och George var inte lika duktig affärsman som sin far. Under perioden 1927-29 styckades den sista marken upp och såldes. Herrgårdsbyggnaden med tillhörande mark på 5,5 hektar köptes då av grosshandlaren Axel Valdemar Holm.

De sista privatpersonerna som ägde och bodde på herrgården var makarna Tellander. De köpte herrgården 1930 och bodde där fram till 1958. De testamenterade gården till Lerums kommun. Från 1967 har Aspenäs herrgård använts som hotell och konferensanläggning.

Sedan år 2000 driver Comwell, en skandinavisk koncern för konferens och avkoppling, Comwell Aspenäs.

Aspenäs

Aspenäs

Huvuddelen av texten hämtad från Comwell Aspenäs hemsida.