Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
1746 ansökte Niclas von Jacobson om att få anlägga sockerbruk. Han motarbetades av Sahlgrens och deras allierade kring Ostindiska kompaniet men 1749 fick Jacobson sitt privilegium. 1751 igångsatte han produktion vid sitt nyanlagda sockerbruk i nuvarande Brunnsparken (där Palace-byggnaden idag finns), då kallat Stadsholmen. Jacobsons Läs mer …
Det första sockerbruk som startades i Göteborg var det Sahlgrenska sockerbruket som anlades på Ånäs landeri i Gamlestaden efter att Niclas och Jacob Sahlgren fått privilegium, dvs tillstånd till sockertillverkning år 1729. Produktionen startade 1733 efter att bruket byggts färdigt 1732. Sockerbruk i Göteborg Sahlgrenska Läs mer …
Torpa Mellangården (även kallad Storegården) var en av de 4 gårdar som fanns i Torpa by redan 1550. Två av gårdarna kan redan tidigt ha brukats från Vidkärr eller så kallades de Vidkärr. Exakt hur det var är dock okänt. Enligt vissa källor donerade 3 Läs mer …
Kvarteret Sockerbruket är Brunnsparken med intilliggande hus, det så kallade Palacehuset. Från början va det en ö mellan Södra Hamnkanalen och Norra Hamnkanalen som båda anslöt till Stora Hamnkanalen i väster. 1749 fick Niclas von Jacobson tillstånd att starta sockerbruk, 1750 byggdes fabriken med Carl Läs mer …
Hus i nuvarande Brunnsparken som urpsrungligen byggdes som sockerbruk år 1750 med Carl Hårleman som arkitekt. Ägare av sockerbruket var Niclas von Jacobson. Brann ner 1792, användes som sockerbruk i privat regi (drevs av ägarna till Lisebergs sockerbruk, däribland B.H. Santesson, som brann ner 1808) Läs mer …
Kvarteret Enigheten, Nedre Kvarnbergsgatan-Spannmålsgatan-Torggatan-Kronhusgatan. På 1600-talet fanns inga gränser fanns mellan det som senare blev kvarteren Enigheten, Vadman, Vindragaren och Stadskvarnen. I slutet av 1700-talet fanns gränser och nuvarande Nedre Kvarnbergsgatan var utlagd. Nuvarande Kronhusgatan gick inte längre åt väster än Nedre Kvarnbergsgatan. Nya hus Läs mer …
På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar. Hela den östra delen av kvarteret, tomterna 3-7 och Läs mer …
Kvarteret Residenset, Södra Hamngatan-Lilla Torget-Ekelundsgatan-Otterhällegatan är ett kvarter som i stort sett helt består av kulturmärkta hus, däribland ett av de allra äldsta husen i centrala Göteborg, Residenset. Andra bemärkta hus i kvarteret är Landsstatshuset, Wijkska huset och Atlanticahuset. Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807 Rote 4, Läs mer …
Kvarteret Bokhållaren, Korsgatan-Drottninggatan-Östra Hamngatan-Kyrkogatan Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807 Rote 3, tomt 64, Falkensten, Koch Rote 3, tomt 65, Bruhn, Ström, Dymling, Brattberg, Berger, Fürstenberg, Barach, Hegardt, Öhrn, Wickman Rote 3, tomt 66, Ungewitter, Krafft, Roos Rote 3, tomt 67, Muus, Rommel, Fiedler Rote 3, tomt Läs mer …
Landeri som eventuellt bara var en del av Härlanda landeri. I alla fall hade de ofta samma ägare. Båda låg på Härlanda bys gamla marker som ägdes av Göteborgs stad. En av de kända ägarna till Kaggelyckan var Niclas von Jacobson. År 1842 sålde staden besittningsrätten till landeriet Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.