Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Utfall

Kvarteret Alströmer

Kvarteret Alströmer, Magasinsgatan-Lilla Torget-Västra Hamngatan-Drottninggatan.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 103, Jung, Gonander, Schutz, Kock, Wennerberg, Ström, Hall, Maule, Mitchell, Arenander, Dymling, Nordblom, Norberg, Wessberg, Mollberg
Rote 5, tomt 42, Schuer, Clo, Preutz, Björn, Billman, Utfall, van Egmont, Scott, MacFarland, Johnston, Johnston, Dyskon & Co, Sahlsten, Levgren, Åberg, Carnegie, BrusewitzBrand & Livförsäkrings AB Svea, Sveahuset
Rote 5, tomt 43, Pettersson, de Witt (Vitte, de Vitte), Tack, Browald, V. Beckman, Beijer, Sernström, Borgert, Kohlhoff, Jürgensson, Melander, Gathenhielm, Röhss, Oterdahl, Larsson, Göteborgs Banks hus
Rote 5, tomt 44, Nilsson, Schröder, Wulff, Dahl, Beckman, Brusewitz, Bliedberg, Wijk, Valentin
Rote 5, tomt 45, Band, Gripenwaldt, Krokat, Telland, Hall, Ström, Maule, Mitchell, Dymling, Lundberg, Lundvik, Arfvidsson, Kjellberg, Dickson, Lilla Torget 4
Rote 5, tomt 46, Winbo, Krokat (Crocat), Buhrman, Schutz, Andersson, Wulff, V. Beckman, Rancke, Bagge, Wahrenberg, Wilson & Hall, Malm Eriksson, Holmström, Hall, Björnberg, Ström, Melin, Ewert, Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne, Dickson, Lilla Torget 3,
Rote 5, tomt 47, Danielsson, Paulin, Ahlmans, Sifvertz, Bagge (Uddevalla), Törnequist, Freund, Hasselgren, Michaeli, Andrews, Ekström

Advertisements

Kvarteret Residenset

Kvarteret Residenset, Södra Hamngatan-Lilla Torget-Ekelundsgatan-Otterhällegatan är ett kvarter som i stort sett helt består av kulturmärkta hus, däribland ett av de allra äldsta husen i  centrala Göteborg, Residenset. Andra bemärkta hus i kvarteret är LandsstatshusetWijkska huset och Atlanticahuset.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 100, på Otterhällan
Rote 4, tomt 101, på Otterhällan, Evers
Rote 5, tomt 49, Höjer, Schmidt, Feindt, Geijer, Cock, Mesterton, Utfall, von Schmerfeldt, Wengren, Schutz,
Rote 5, tomt 50, Börjesson, Jürgensson, Utfall, Tillroth (Göthenstierna), Maister, Ostindiska Kompaniet, Sahlgren, Alströmer, V. Beckman, Sparre, Wijk,  Wijkska huset
Rote 5, tomt 51, Rinken, de la Gardie, Bånge, Rask, Herwegh, von Jacobson, Utfall, Tillroth, Bagge, Beckman, Atlanticahuset
Rote 5, tomt 52, van Dijck (van Dijk), Lange, Torstenson, Residenset, Landsstatshuset
Rote 5, tomt 53, Winbo (Winbom), Collman, Beijer, Hagergren, Bouchman

Residenset

Kvarteret Residenset. Atlanticahuset, Landstatshuset och Residenset

Kvarteret Residenset. Atlanticahuset, Landsstatshuset och Residenset

Kvarteret Bokhållaren

Kvarteret Bokhållaren, Korsgatan-Drottninggatan-Östra Hamngatan-Kyrkogatan

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 64, Falkensten, Koch
Rote 3, tomt 65, Bruhn, Ström, Dymling, Brattberg, Berger, Fürstenberg, Barach, Hegardt, Öhrn, Wickman
Rote 3, tomt 66, Ungewitter, Krafft, Roos
Rote 3, tomt 67, Muus, Rommel, Fiedler
Rote 3, tomt 68, Muus, Lundgren, Liedman
Rote 3, tomt 69, Böker, Liedman, Fiedler
Rote 3, tomt 70, Fiedler, Tegner, Borgman
Rote 3, tomt 71, Sahlberg, Veit, Drachman, Littzen (Liedzen), von Öltken
Rote 3, tomt 72, Wallman, Nissen, Bergendahl, Dymling, Lindström
Rote 4, tomt 23, Henning, Rauwert, Ullman
Rote 4, tomt 24, Jung, von Akern, Tham, Nissen, von Jacobson, von Öltken, Holterman, Minten, Schutz, Bånge, Bergendahl, Lindström
Rote 4, tomt 25, Fistulator, Seth, Braun, Calmes, Silvander, Bauer, Arfvidson, Ekman, von Utfall, Burtz, Bressander, Hamberg, Josephsson & Leffler
Rote 4, tomt 26, Bånge, Jordan, Spalding, Kraupner (Graupner) Kock, Pettersson, Brändström
Rote 4, tomt 27, Kraupner, Sandberg, Tham, Sillander, Lamberg, von Öltken, Hall, Bahrman, Bann (Band, Bahn), Sundelius, Cederbourg
Rote 4, tomt 28, Brems, von Egmont, Schwartz (Swart), Muhr, Fock, Heyman, Thobin, von Hagen, Fellbier
Rote 4, tomt 29, Posset, van der Velden, Böker, Sprinckhorn, Habicht, Roth, Lindström, Sjöberg, Öhrn
Rote 4, tomt 30, Berg, Greiff, Norman, Judiska Nationen
Rote 4, tomt 31
Rote 4, tomt 32, Braunjohan, Westerman, Jürgensson, Amija, Sahlgren, Coopman, Kjellin, Linneroth (Lindroth), Tengberg, Wallin, Henkelman, Lorén, Brock, Byrman
Rote 4, tomt 33, Rokes, Fråssberg, Ungewitter, Lübke, Söderberg, Petersén, Kock, Rudolph, Klubben Enigheten

kvarteret Bokhållaren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottningatan), Holländaren, Domprosten, Bpkhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Jakob Jeansson von Utfall

Jakob (Jeansson) von Utfall född 1715-12-04. Han var son till amiral Johan von Utfall och Maria Helena Göthenstierna.

Superkargör på Ostindiska kompaniets skepp Riddarhuset mars 1740– okt. 1742 och på Friedericus Rex Sueciae 1744– 1745. Innan dessa resor som superkargör gjord han också två resor som assistent. Direktör i Ostindiska kompaniet 1753-1766. Dog 1791-06-10 på Nääs.

Byggde stenhus på Nääs efter att han tagit över egendomen 1746. Gift från 1746-03-06 med Anna Elisabet Pike, född 1725-05-15 i Lissabon, död 1804-09-30 på Nääs, dotter till superkargören vid svenska ostindiska kompaniet John Pike samt syster till assessorn John Pike, som 1753-12-05 blev adlad i Sverige, men ej introducerad.

Förväxlas ofta med sin farbror som hade samma namn. Denne var gift med Catharina Charlotta von Gerdes (1680-1720), dotter till burggreven  (borgmästaren) Hans von Gerdes (1636-1723).

Wilhelm von Utfall

Vilhelm Utfall föddes 1677-11-24 i Göteborg som son till Jacob Utfall och Maria Kuyhl. Handlande i nämnda stad. Rådman i Göteborg 1709-10-16 i sin faders ställe. Adlad 1716-08-25 jämte yngre brodern Christian von Utfall. Kommersepresident i samma stad 1716-12-22. Död ogift 1753-06-14 i Stockholm.

Han var från 1711 delägare i kaparfartygen Andromeda och Svenska Vapnet. I Andromeda var även hans två bröder Peter Utfall och Johan Utfall delägare tillsammans med flera andra.

1724 lät han inköpa den så kallade Hästhagen i Majorna, dvs all mark mellan Gamla varvet och berget där Karl Johans kyrka idag ligger samt mellan älven och allmänna vägen. Han fick tillstånd att köpa marken och där anlägg en såg, trots ett starkt motstånd från olika intressen i Göteborg och på Älvsborgs slott. Sågverksägare och trävaruhandlare i Göteborg ville inte ha konkurrens och ståthållaren på Älvsborg vill ha kvar ängarna som beteshagar för hästar:

Landshövding Posse hade andragit, att en så stor trakt som utmarken — över 2,000 alnar lång — ej torde behövas för en väderkvarn med några därtill hörande byggnader; att den på kartan utmärkta kullen nog vore tillräcklig; att Carl den tolvte år 1716 tänkt bygga upp en förstad på platsen, eftersom den vore lika stor som den trakt varpå Göteborg stode, samt att utmarken vore ladugårdens bästa betesplats och om sommaren brukades för en hästhage.

Justitieborgmästaren i Göteborg E. Tellander hade å det trafikerande borgerskapets vägnar i ett till ständerna ingivet memorial anfört att, ehuru-väl många krono- och privatorum sågbruk voro i full gång på orten, så att sågtimmer och blockar ej felades, och nya inventioner på sågbruks inrättande således syntes onödiga och så till vida skadliga, som brist bleve på sågtimmer och skogarna utöddes, så lämnade de trafikerande dock därhän, huruvida det måtte prövas nödigt och nyttigt att villfara von Utfalls begäran. De förbehöllo sig dock på det kraftigaste, att honom ej beviljades något privilegium, som vore andra sågbruk till förfång, de trafikerande till hinder i trävarors upphandling eller till men i vanliga tillverkningen.

Kammarkollegium däremot samt amiralitetskollegium, kommerskollegium och statskontoret hade i infordrade betänkanden enhälleligen intygat, att von Utfalls dessein vore mycket berömlig och på allt görligt sätt syntes böra faciliteras och i verket befordras. Emot landshövdingens påminnelser, att utmarken vore anslagen på hans lön och att det skulle skada ladugården och vara honom mycket prejudicerligt, om det skedde, hade kammarkollegium yttrat, att han ingen skälig orsak hade att klaga. Enligt kartan i lantmäterikontoret vore nämligen utmarken, ansedd för 50 tunnland, som mager ängsmark värderad till endast 6 l/24 palm hö och taxerad till 14 öre silvermynt, och von Utfall erbjöde för platsen 100 daler silvermynt i skatteköp och en årlig avgift av 6 daler silvermynt till landshövdingen.

Wilhelm von Utfall lät på berget anlägg en vädersåg, dvs en vinddriven såg av nederländsk modell, en vinddriven så kallad sågkvarn.

1741 inropade handelsmannen Johan Schutz Vädersågens egendom inklusive själva sågen.

Peter von Utfall

Peter von Utfall föddes 1686-02-24 i Göteborg som son till Jacob Utfall och Maria Kuyhl. Han var gift fyra gånger och fick tre barn i sitt första äktenskap och fyra i sitt tredje.

Gift 1:o 1711-05-16 med Agneta Juliana Åkesson, död 1728-11-24, dotter av bokhållaren vid göteborgska fortifikationen Åke Åkesson. Gift 2:o 1729-12-04 med Lukretia Dittmer i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1724-09-29, på Risberga i Östuna socken, Stockholm med kaptenen Johan Molin, adlad Meldercreutz, nr 1607, född 1697, död 1726), död 1730-04-24, dotter av politieborgmästaren i Narva Herman Dittmer och Lukretia Keder samt syster till landshövdingen Joakim Dittmer, adlad von Dittmer, nr 1813. Gift 3:o 1731-06-01 med Maria Rambeau, död 1737-05-04, dotter av politipresidenten i Göteborg Johan Rambeau och Anna von Eich, nr 837. Gift 4:o 1738-09-05 med Anna Maria Linde i hennes 2:a gifte (gift 1:o med handlanden Carl Gustaf Funcke), född 1706, död barnlös 1756-05-23 på Adolfsfors i Köla socken, Värmlands län, dotter av kommissarien i Stockholm Erik Linde och Anna Gering.

Adlad 1716-06-15 som von Utfall i likhet med sina bröder Wilhelm Utfall (1674-1753) ,  Johan Utfall (Jean, 1681-1749), Jakob Utfall och Carl Utfall. Skeppskapten 1716-07-19. Amiralitetskapten 1718-06-27. Kommendörs avsked 1741-04-29. Dog 1754-12-10.

Arbetade i handelsflottan 1702-04 och i fransk örlogstjänst 1704-09. Han nämns som kaparkapten på Andromeda år 1712 i vilken han också var delägare tillsammans med bröderna Johan Utfall och Wilhelm Utfall samt Samuel Bornander, Christian Gathe och Abraham Bruhn. 1714 på brigantinen Sjöman. 1716 blev han kapten i svenska flottan. Befälhavare på skeppet Kalmar 1717, galären Carolus 1718 och galären Prins Georg 1721.

1734-35 var han kapten på Ostindiska kompaniets Drottning Ulrika Eleonora på en resa till Indien. Under den andra resan år 1736-37 med Tre Cronor var John Pike, Charles Irvine (1693-1771), Gerrard Barry och en Hofwardt superkargörer. Alla hade de förmodligen ett förflutet som pirater i Indiska oceanen. Pirat (kapare) hade ju också Peter von Utfall varit så de var säkerligen samma skrot och korn.

Förväxlas ofta med sin brorson med samma namn som också arbetade i Ostindiska Kompaniet. Det var sannolikt Peter von Utfall d.y. som var kapten på Ostindiska Kompaniet skepp Drottningen av Swerige under resan 1742-44 då han dog år 1743 i Ostindien.

Johan von Utfall

Endast för medlemmar

Drottningen af Swerige

Byggd i Stockholm, På 387 läster med 30 kanoner och 130 mans besättning.

1:a resan, 10:e expeditionen, till Kanton, 10/1 1742 – 25/7 1744

Kapten: Peter von Utfall
Superkargörer: William Elliot, James Adam Coppinger, Peter Teodor König, Nicolas Heegh

Totalt fanns det 24 intressenter som satsade pengar i expeditionen. Totalt satsades enligt vissa uppgifter 731 121 dlr smt varav Colin Campbell, Hugh Campbell, Niclas Sahlgren och Charles Pike satsade totalt 633 921 dlr smt. Enligt en annan källa satsade Pietro de Prolis änka i Flandern 75 841 dlr smt, den flamländska handelsmannen Urbano Arnold 7 254 och superkargören Michel Verbeke 23 184. Uppgifterna stämmer inte överens och kommer från två olika källor (Sven T. Kjellberg, Svenska Ostindiska Compagnierna, 1974 och Christian Konincx, The first and second charters of the Swedish East India Company 1731-66, 1980). Sannolikt är totalsumman för liten.

Knappt fjorton dagar efter utresan stötte fartyget på en klippa vid norska kusten, vid Långsund. Reparerades där för drygt 40 000 dlr smt och fick ny rigg. Försäkringen betalade en fjärdedel av beloppet. På det insatta kapitalet lämnades en utdelning av 105 %. Därutöver avsattes en reservfond på 167 863 dlr smt. Te inbringade 1 700 323 dlr smt vid auktionen.

Exempel på pacotill, namn, dlr smt

1:e superkargör William Elliot, 101 266
3:e superkargör Peter Theodor König, 22 830
4:e superkargör Nicholas Heegh, 19 999
1:e kapten Peter von Utfall, 22 935

2:a resan, 13:e expeditionen, till Kanton, 9/1 1745 – 12/1 1745

Kapten: Carl Johan Treutiger
Superkargörer: William Elliot, Peter Teodor König, Alexander Ross, Charles Bratt

Förliste invid Shetland under utresan den 12/1 1745. Gick under tillsammans med Stockholm:

The Stockholm floundered and was lost off Braefield, Dunrossness – nothing now remains of the ship.

The Drottningen af Swerige continued and her captain made the decision to run for the safety of Lerwick.

Unfortunately, as she came into sight of safety, she struck a rock and foundered just hours after the Stockholm.

All the crew from both vessels made it to shore safely.

Under the command of Captain Carl Johan Treutiger, the Drottningen af Swerige of 147 ft and 950 ton, carried 130 men and boasted 32 guns.

Built in Stockholm in 1741 for £12,500 – over £1million today – she was the largest vessel in the company’s fleet. She was a trading vessel to China for the Swedish East India Company.

The Drottningen af Swerige was partially loaded, en route to Cadiz (Spain) for more supplies before heading to Canton in China.

Efter skeppsbrottet blev bara en mindre del av lasten bärgad:

The next morning only scattered wreckage could be seen along the shore of the South Ness of Lerwick. The salvage goods recovered were sold at roup and are listed in the papers of the Vice-Admiral Court; little of the cargo was recovered.

In view of the presence of lead bars (used as ballast), the salvage of the Drottningen was attempted by William Elliot, Robert Hunter and Co, the (French) Eschauzier Brothers and George Innes and Co. During the summer of 1746, Robert Hunter and George Innes recovered 154 and 266 bars or pigs of lead respectively, while the Eschauziers recovered 1330 leads bars, four anchors and a gun of unstated size, all the property of the Swedish Asiatick Co.

The premium for the insurance of the Drottningen was only paid on 30 April 1745, the Royal Exchange Insurance in London paid out to the extent of 90% of the loss in November of the same year. Neither the captain (Carl Johan Treutiger), the first pilot (Carl Gustaf Lehman) nor the supercargoes were held to blame, and all made further voyages for the company.

En av de mer kända personerna i besättningen på Drottningen av Swerige var Carl Gustaf Ekeberg som mönstrat på som tredjestyrman:

Första mötet med Ekeberg som botaniker och upptäckare av naturen får vi år 1745 när Ekeberg mönstrade på skeppet Stockholm som tredje styrman. Denna resa skulle få ett kort och snöpligt slut, då skeppet tillsammans med systerskeppet Drottningen av Sverige led skeppsbrott vid ”Hitland” (Shetlandsöarna). Kapten Ekeberg blev kvar på Shetlandsöarna i tre månader och gjorde där intressanta iakttagelser av naturen och invånarnas levnadsförhållanden. 31 år senare kommer Ekeberg att upprätta ett detaljerat sjökort över Shetlandsöarna.

Riddarhuset

Ostindiefarare byggd på Clasons varv i Stockholm. På 340 läster med 30 kanoner och 135 personers besättning.

1:a resan, 8:e expeditionen, till Kanton, 22/3 1740 – 18/10 1742

Kapten Mårten Kalling
Superkargörer: Charles Irvine, James Moir, Jacob von Utfall, Peter von Kampe.

Utdelning på satsat kapital 44 %

Provision på vinsten:

Charles Irvine 1 1/2 %
James Moir, 4/5 %
Peter von Kampe, 1/4 %

Pacotill i dlr smt:

1:e superkargör Charles Irvine, 103 330
2:e superkargör James Moir, 57 384
3:e superkargör Jacob von Utfall, 30 682
4:e superkargör Peter von Kampe, 22 878
1:e kapten Mårten Kalling, 19 646
2:e kapten George Kitchin, 24 447

Resan har beskrivit av kvartermästaren Mathias (Matts) Holmers i hans biografi och av Ernst Klein som skrivit om Matts Holmers:

Den unge sjömannens karriär blev sedan förvånansvärt snabb, om man vågar tro på hans egen berättelse, som tydligtvis är gjord på gamla dagar och bevisligen är tämligen hoprörd och en smula tendentiös. Sålunda får han redan 1739 hyra som »qvartermästare» på Ostindiska kompaniets skepp Riddarhuset. Denna post — det fanns i regel 4 på vart och ett av Companiets skepp under äldre tider — stod i rang och avlöning närmast över matroserna, och ett års seglation efter »kocks-gåsse»-tiden är onekligen rätt kort för att hinna så högt. Men Matts var ju relativt gammal och mogen och säkert sjövan från barndomen. Den första Ostindienresan blev för resten lång och äventyrlig nog som lärospån. »Riddarhuset» gick ut från Göteborg i mars 1740. »Kom till Ostindien, men intet kunnat hinna fram. Måste emot vår vilja ligga öfwer i 6 månar på en Röfware plats, der wi natt och dag måste gå med laddade gewär, och om nätterna gå till not och skaffa oss födan och wada uti wattnet ibland de grymma och farliga Crokedyler och detta uti 6 månar, si Guds nåd som bewarade mig som altid skulle wara den förste».

»Riddarhuset» var, enligt J. F. Nyströms tabell över kompaniets skeppsfart, ute från 22 mars 1740 till 18 okt. 1742, nära 31 månader, en ovanligt långvarig resa även för den tidens förhållanden. Hur stor manspillan den kostade finns ej antecknat. Samma skepp förlorade på sin nästa resa, 1743—45, inte mindre än 32 man.

2:a resan, 11:e expeditionen, till Kanton, 22/4 1743 – 12/9 1745

Kapten: Benjamin Svensson
Superkargörer: James Moir, John Metcalfe, Jacob Greiff, Andreas Olbers, Walter Campbell.

Hämtade på utresan sin silverlast i Ostende.

Utdelning 55% på satsat kapital. Det satsade kapitalet var ungefär 770 000 dlr smt enligt vad Per Forsberg skriver i häftet Ostindiska Kompaniet – några studier.

Försäljningsvärde vid auktionen i dlr smt:

1 449 kistor Bohé te (svart tesort), 1 007 042
176 skadade kistor Bohé te, 40 643
788 kistor Congo te, 80 834 (2 skadade kistor)
194 kistor Pekoe te, 21 941 (2 skadade)
185 kistor Bing te, 27 129
55 buntar rotting, 142 (av totalt 2 004 kilo, resten bränt)
22 fat peppar, 2 201 (ev total 1 682 kilo, resten bränt)
535 kanistrar med diverser teer, 2 032 (52 kanistrar brända)
228 kistor och 1 776 buntar med porslin, 132 363
Siden och bomullsvaror, 143 971
Rabatt 2 1/2 %, – 36 162
Handpenningar 3 770

Det skadade och brända skadades i brand natten mellan den 13 och 14 januari 1746. Utöver det som står i tabellen skadades också 4 970 kilo gallingal och 7 178 kilo turmerick (?).

Götheborg

Ostindiefarare byggd på Terra Nova i Stockholm år 1738. På 340 läster med 30 kanoner och 120 personers besättning. Skeppsbyggmästare var William Macets (Mackerts, Welam Maketz, Welam Migget). Maketz var skeppsbyggmästare mellan 1724 och 1749. Under den tiden byggdes också Friedericus Rex SueciaeSueciaFreeden och Hoppet vid varvet.

1:a resan, 7:e expeditionen, till Kanton, jan 1739 – 15/6 1740

Kapten: Peter von Utfall
Superkargörer: Charles Morford, Daniel Vignaulx, Gerard Barry, John Williams, Henrik König

Skeppet såldes till nästa expedition för 84 000 dlr smt.

2:a resan, 9:e expeditionen, till Kanton, 16/2 1741 – 18/7 1742

Kapten: Bengt Askbom
Superkargörer: Charles MorfordDaniel Vignaulx, John Williams, John Henry Matsen (Johan Heinrich Matzen)

Det sammanlagda subskriptionsbeloppet (det som satsade av intressenter) för Götheborg och Calmar inför denna expedition har beräknats till 1,9 miljoner dlr smt.

Större intressenter, namn, dlr smt

Magnus Lagerström, 792 000 (kanske som ombud för andra då han inte fick nån utdelning på mer än 52 000)
Hugh Campbell, 650 000
Niclas Sahlgren, 460 000
Charles Pike, 330 000 (kanske som ombud för andra då han inte fick nån utdelning)
Urbano Arnold, 205 571 (han fick utdelning för 89 000)
Colin Campbell, 100 000
James Gough & Co, 75 300
Peter Prolis änka, 74 300
Eric Nissen, 60 600
Thomas Coppinger, 40 000
Niclas Jacobsson, 32 300
Johan Gustaf Nissen, 18 800
Eleonora Wachtmeister, 14 000
Gustaf Cahman, 11 400

Bland de som satsade pengar i denna expedition som också innefattade fartyget Götheborg fanns också superkargören Daniel Vigneaulx  (4 505 dlr smt) och de flamländska handelsmännen Jan. Bapt. van Schoonendonck (3 000) och Anna Janzen (3 000). Flamländaren Urbano Arnold var en av de största investerarna vilket syns i tabellen. James Gugh & Co var en firma i Cadiz som ofta satsade pengar i Svenska Ostindiska Kompaniets resor på olika sätt (finansiering av silverköp, bodmerilån till besättningsmän eller direktinvesteringar).

England och Spanien låg i krig sedan 1739 vilket ledde till att Götheborg uppbringades på resa från Cadiz till Canton av engelska örlogsskeppet The Biddeford med 24 kanoner och med Lord Forrester som kapten. Han var onykter och hotade skjuta ihjäl 4:e styrmannen Axel D. Stålhandske som tagits ombord för förhör. Götheborg fördes till Madeira och blev där uppehållna i en månad. Britterna ansåg att svenskarna var lurendrejare destinerade till Kanarieöarna med spanska varor, spanjorer och engelsmän.

Resan gav 312 552 dlr smt i vinst (40 % avkastning på insatt kapital) plus en fond på 66 332 dlr smt för oförutsedda utgifter. Värdet av den fria förningen (pacotill) uppgick till 30 % av försäljningen.

Sammanställning av ekonomiskt resultat

Överskott av försäljning: 1 223 149 dlr smt
Insatt kapital: 783 381 dlr smt
Provision: 97 851 dlr smt
Vinst: 312 552 dlr smt

3:e resan, 11:e expeditionen, till Kanton, 14/3 1743 – cirka 12/9 1745

Kapten: Erik Moreen
Superkargörer: Auguste Tabuteau, John Williams, Nils Ström, Andreas (Anders) Gotheen, Georg Kitchin

Förliste under inseglingen till Göteborg. Efter en resa på 30 månader och med bara 900 meter kvar till ankarplatsen rände hon den 12 september 1745 upp på det välkända grundet Hunnebådan utanför Älvsborgs fästning. Det som kunde bärgas såldes på auktion en månad senare och tillät en utdelning av 14 1/2 %. Över 70 % av det bärgade utgjordes av gods tillhörande besättningens fria förning (pacotill).

Det är oklart vad som orsakade grundstötningen, och ett av skälen är bristen på samtida skriftliga källor. Götheborg hade en mycket erfaren lots ombord, den på Brännö uppväxte Caspar Matthisson (1712-1783), som vid olyckstillfället hade 7,5 års erfarenhet som ordinarie lots. Trots detta grundstötte alltså Götheborg plötsligt på undervattensklippan Hunnebådan – på 1700-talet kallad Knipla Börö och senare även Göteborgs-grundet eller Ostindiebådan.

I den skriftliga förklaring som kapten Eric Moréen och besättningen lämnade gemensamt till Göteborgs Rådhusrätt den 19 september samma år, anges att vädret den 12 september var vackert och klart, vinden ”foglig” (gynnsam; mild) samt kommande från sydväst eller västsydväst. Detta måste anses vara idealiska förutsättningar, då vinden kom i stort sett rakt akterifrån. Över Rivöfjorden mötte skeppet strömmen från Göta älv. Navigeringen och segelföringen tycks ha varit korrekta fram tills olyckan inträffade, vilket platsen för grundstötningen tyder på. Skeppets fart var cirka tre knop, då Götheborg gjorde en oplanerad styrbordsgir och gick på grundet.

Resan har till viss del beskrivits av kvartermästaren Mathias (Matts) Holmers i hans biografi och av Ernst Klein som skrivit om Matts Holmers:

På Holmers nästa resa, med skeppet Göteborg, som avgick 14 mars 1743, och där han redan synes ha avancerat till lärstyrman, måste man på grund av proviantbrist ligga 5 månader i Batavia. »Led mycken nöd för stormar, Liung Eld och Åskedunder och en Grufwelig hetta, der miste vi 35 man uti den starka hettan.» På hemresan grundstötte »Götheborg» i sista stund »på en Klippa utanför Älfsborg, och både jag och flera officerare miste wårt gods».

Även skeppsprästen Petter Holmertz har skrivit en dagbok som beskriver delar av resan.

Lasten ombord under Götheborgs sista resa

  • 133 ton tutanego.
  • 100 ton porslin.
  • 366 ton te.
  • 19 kistor siden.
  • 11,4 ton gallingal.
  • 3,4 ton pärlemor.
  • 2,3 ton rotting.
  • 1,8 ton peppar

Uppgifter om pacotill (fri förning, dv det som superkargörer och andra köpte och sålde för egen räkning) från Götheborgs tre resor, befattning, dlr smt

1:e superkargör, 112 329
3:e superkargör, 46 276
4:e superkargör, 12 876
1:e assistent, 9 249
3:e assistent, 10 518, genomsnitt av två uppgifter
1:e kapten, 22 935
2:e kapten, 24 447
2:e styrman, 19 076, genomsnitt av två uppgifter
3:e styrman, 7 215, genomsnitt av två uppgifter
4:e styrman, 4 935, genomsnitt av två uppgifter
Skeppspräst, 5 028, genomsnitt av två uppgifter
1:e fältskär, 6 661
1:e timmerman, 2 339
Kvartermästare, 436
Kypare, 431
Skeppskock, 372
Kadett, 395
Matros, 329, genomsnitt av 11 uppgifter

Texten delvis från Wikipedia

Götheborg

Den moderna kopian (rekonstruktionen) av ostindiefararen Götheborg

Andra källor:

Per Forsberg, Ostindiska kompaniet, några studier, 2015
Per Forsberg, Lars Melchior och Ulf Andersson, Ostindiefararen Götheborg 1738-45, 2014