Kvarteret Kommerserådet

Kvarteret Kommerserådet, Västra Hamngatan-Södra Hamngatan-Korsgatan-Drottninggatan. Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807 Rote 4, tomt 104, Schale (Schael, Skalle), Selle, Holterman, Kraddepool (Cradepol), Frimurarelogen, Chalmers, Santesson, Carnegie, Ekman Rote 4, tomt 105, Jordan, Malm Eriksson, Sjögård (Siögård), Nordenberg, Dymling, Koskull, Cohn, Magnus, Leman Rote 4, tomt 106, Ermers Läs mer …

Göteborgs största rederier – 1800-talets början

1880-talets början inkluderar slutet på Ostindiska kompaniets 4:e oktroj, Ostindiska kompaniets 5:e oktroj, slutet på sillperioden samt Göteborgs gyllene period, kontinentalblockaden. De stora rederierna/redarna har med undantag av Ostindiska Kompaniet och enstaka andra företag i allmänhet en koppling till sillhanteringen och/eller handeln med USA och Storbritannien under Napoleons Läs mer …

Gustaf Daniel Björck

Gustaf Daniel Björck, f. 30 maj 1806 i Göteborg, d. 3 jan. 1888 därstädes. Föräldrar: lektorn, sedermera professorn Elias Daniel Björck och hans maka i första giftet Elisabet Ulrika Santesson. Halvbror till Albert Björck och Adolf Leopold Björck. Åtnjöt undervisning i hemmet och därefter i Läs mer …

Minnesruna över Berndt Harder Santesson

En af Sveriges i ekonomi och finans klokaste och driftigaste söner har med kommersrådet Santesson gått till hvila i grafven. I barnaåren uppfostrad i Christiansfeld uti Schlesvig — och det första svenska barn, som der anförtroddes åt Hermhutiska sektens omvårdnad — medförde han derifrån till Läs mer …

Berndt Harder Santesson

Berndt Harder Santesson, född 15 mars 1776 på Kärralund i Örgryte socken, död 26 augusti 1862 på hemmanet Dämman i Bergs socken, Skaraborgs län, var en svensk grosshandlare och riksdagsman, först verksam i Göteborg. Han gifte sig 21 maj 1801 i Ryda, Skaraborg, med sin kusin Läs mer …

Tjolöholm

Tjolöholm nämns 1231 under namnet Thiulfö och tillhörde då kung Valdemar Sejr i Danmark. Slottets första namn var antingen Tjole (Tiolle Sättegårdh 1646) eller Tjolö (Thiollö, Tiollö 1597). 1659 kom Tjolöholm i svensk ägo, då fältmarskalk Carl Mauritz Lewenhaupt köpte det. Det såldes 1692 till Läs mer …

Surte glasbruk

Nuvarande Surte samhälle bestod i äldre tider av gårdarna Södra Surte och Norra Surte. På ägorna fanns från medeltiden två kronokvarnar som drevs med vattenkraft från Surte kvarnström. Den 13 mars 1850 köpte kommerserådet Olof Wijk i Göteborg 751/1416 mtl av kronoskattehemmanet Norra Surte och erhöll lagfart Läs mer …

Härlanda (landeri)

Kallades Härlanda Äng långt in på 1700-talet. Under den tiden gick det landeri som sedan kom att heta Bagaregården under namnet Härlanda. Låg på Härlanda bys gamla marker som skänkts till Göteborgs stad ungefär där Härlanda nya kyrka ligger idag. Härlanda landeri kallades också Stora Härlanda. Namnet Läs mer …

Kärralund

Från början Kärra, frälsehemman känt sedan 1400-talet. 1486 var det sannolikt väpnaren och häradshövdingen i Ale härad, Bengt Andersson, som var ägare. Senare flyttade ägaren från gården och Kärra blev en del av ett större adligt godskomplex med gårdar i flera socknar med Sten Eriksson Läs mer …

Underås

Underås beboddes på 1540-talet Jacob Smålänning. Ståthållaren på Älvsborgs slott, Erik Stenbock innehade 1586 både Underås och Överås. Efter att denne gått i landsflykt, indrogs godset men återfördes 1619 som frälsegods till hans son Gustaf Stenbock och hörde till familjen ännu 1680. Såväl Burgården som Läs mer …