Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Sahlgren

Kvarteret Gamla Tullen

Kvarteret Gamla Tullen, Skeppsbron-Postgatan-Smedjegatan-Norra Hamngatan.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 5, tomt 54, Dennick, Lydinghielm, Gripenwald, Crocat (Croquet), Wallman, von Öltken, Göteborgs stad, Sahlgren, Silfverschiöld, Broströmia
Rote 5, tomt 55, Erik Dahlberg, Gathenhielm, Björnberg, Malm, Malmska huset
Rote 5, tomt 56, Staten (Kronan) Gyllenberg, von Köhler, Schuman, Adlercrantz, Amija, Stierncrona, Tham, Pike (Peik), Alströmer, Björnberg, Arfvidson, Evers, Röhss, Thamska huset
Rote 5, tomt 58, Radhe, Båthman (Palmencrona)
Rote 7, tomt 53, Brandt, Woldenberg, Bieder, Almroth, Rancke, Holterman,
Rote 7, tomt 54, Miller, Reuter, Stolpenberg, Fattigförsörjningsinrättningen
Rote 7, tomt 55,

Gamla Tullen

Advertisements

Kvarteret Härbärget

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

Hela den östra delen av kvarteret, tomterna 3-7 och 133-134 upptogs av Bloms Hotell / Grand Hotel Haglund mellan 1808 och 1972. Grand Hotel Haglund omfattade även tomterna 126-127. Därefter har det varit en ny fastighet som till en början hette Citypassagen men idag inte har nåt särskilt namn.

Kvarteret omfattar även nuvarande Brunnsparken och Palace-byggnaden.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 125,
Rote 4, tomt 126, Röhl, Utfall, Barthengren, Segerlind, Sandahl, Haglund
Rote 4, tomt 127, Haglund
Rote 4, tomt 128, Lundborg, Oterdahl, Benecke, Hertz, Delmonte
Rote 4, tomt 129, Lake, Friberg, Linde,
Rote 4, tomt 130, Lind,
Rote 4, tomt 131,
Rote 4, tomt 132,
Rote 4, tomt 133, Wessberg, Blom
Rote 4, tomt 134, Blom
Rote 4, tomt 135, Norman
Rote 5, tomt 1, Carlberg, von Jacobson,  Jacobsonska sockerbruket, Fürstenberg, Palace Hotell
Rote 5, tomt 2, Järnvågen, Damm, Tham, von Jacobson, Eckerman, Santesson
Rote 5, tomt 3, Limmerhult, Patkul, Wohlfahrt, Damm, Blom, Grand Hotel Haglund
Rote 5, tomt 4, Rasch (Rask), Rising, Lüdert (Lüder), Hoppe, Norman, Sahlgren & Söner
Rote 5, tomt 5, Lüdert (Lüder), Feigel, Almroth, Santesson, Gjers, Segerlind, Kullberg, Dymling, Emanuel Magnus & Co, Magnus, Eckhart
Rote 5, tomt 6, Håkansson (Lenberg), Dittmer, Dijkman, Flobäck, Willerding, Gjers, Eckhart, von Holten, Berg, L. Fürstenberg & Co
Rote 5, tomt 7, Berling, Brinck, Flodin, Björck, Lindström
Rote 5, tomt 8, Weissman, Braun-Johan, Macklier, Utfall, Barthengren, von Matern, Lindström, von Holten, Wewetzer, Indebetou, Lichtenberg, Södra Hamngatan 47
Rote 5, tomt 9, Mörck, Sjöberg, Boethius
Rote 5, tomt 10,
Rote 5, tomt 11, Baltzer,  Bromelius, Häger, af Sandeberg, Neuman

Härbärget

Kvarteret Arkaden

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

På 1890-talet revs en del av kvarteret då Sveriges enda privatägda gata, Arkaden, drogs snett igenom kvarteret och en stor tegelbyggnad med torn uppfördes.

I kvarteret fanns flera kända företag, bl.a. Arcade restaurang och smörgåsaffär, Brobergs Tobakshandel, Törnstens herrekipering, Waidele musikaffär, Stibergs hörna och Hugo Bonanders damfrisering.

Samtliga hus i kvarteret revs 1969-1974 och de tre nuvarande byggnaderna uppfördes. År 2000 byggdes kvarterets inre delar om och nya höga entrépartier tillkom på hörnen i sydväst och nordost.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 116, Herwegh, Kåhre, Åkerman, Roos, Dickson, Heyman
Rote 4, tomt 117, Ström, Sahlgren, Sandberg, Kåhre, Bronander, Jansson, Rhedin
Rote 4, tomt 118, Wohlfahrt, Spång, Lembke (Lemke), Sjöberg, Schiller
Rote 4, tomt 119, Lind, Schildt, Berg, Wetterquist, Wetterman, von Schaffrath, Söderberg, Sjöberg
Rote 4, tomt 120, Kierr, Poies (Pois), Fogelberg, Arfvidsson
Rote 4, tomt 121, Kinnarid (Kinnert), Meijer, Oterdahl, Fogelberg
Rote 4, tomt 122, Friberg, Fogelberg
Rote 4, tomt 123, Eilking. En av de tomter som försvann när Fredsgatan anlades.
Rote 4, tomt 124, Lohman, Liedblad & Sjögren, Warburg, Andersson, Hyllengren
Rote 5, tomt 12, Dellinghusen (Dellinghausen), Böker, de Silentz, Oterdahl, Engelblom, Benecke
Rote 5, tomt 13, Dellinghusen (Dellinghausen), Tham, Gripenstedt, Habicht, Colliander
Rote 5, tomt 14, Böker, Ström, König, Sandberg, Bronander, Bahrman, Janse, Rhedin
Rote 5, tomt 15, Salfelt, Bratt, Edenberg, Zachrisson, Wohlfahrt, Westerling,  Westerling & Wohlfahrt, Franck
Rote 5, tomt 16, de Buur (de Boer), Ollonberg, Herwegh, Andersson, Kåhre, Roos, Dickson, Heyman
Rote 5, tomt 17, Hertzen (Hartzen), Herwegh, Kuhn, Nissen, Tanggren, Heegh, Spargren, Nordenberg, handelsfirma G Lewien, Denninghoffska huset

Arkaden

Kvarteret Residenset

Kvarteret Residenset, Södra Hamngatan-Lilla Torget-Ekelundsgatan-Otterhällegatan är ett kvarter som i stort sett helt består av kulturmärkta hus, däribland ett av de allra äldsta husen i  centrala Göteborg, Residenset. Andra bemärkta hus i kvarteret är LandsstatshusetWijkska huset och Atlanticahuset.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 100, på Otterhällan
Rote 4, tomt 101, på Otterhällan, Evers
Rote 5, tomt 49, Höjer, Schmidt, Feindt, Geijer, Cock, Mesterton, Utfall, von Schmerfeldt, Wengren, Schutz,
Rote 5, tomt 50, Börjesson, Jürgensson, Utfall, Tillroth (Göthenstierna), Maister, Ostindiska Kompaniet, Sahlgren, Alströmer, V. Beckman, Sparre, Wijk,  Wijkska huset
Rote 5, tomt 51, Rinken, de la Gardie, Bånge, Rask, Herwegh, von Jacobson, Utfall, Tillroth, Bagge, Beckman, Atlanticahuset
Rote 5, tomt 52, van Dijck (van Dijk), Lange, Torstenson, Residenset, Landsstatshuset
Rote 5, tomt 53, Winbo (Winbom), Collman, Beijer, Hagergren, Bouchman

Residenset

Kvarteret Residenset. Atlanticahuset, Landstatshuset och Residenset

Kvarteret Residenset. Atlanticahuset, Landsstatshuset och Residenset

Kvarteret Snusmalaren

Kvarteret Snusmalaren, Korsgatan-Kyrkogatan-Östra Hamngatan-Kungsgatan

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare

Rote 2, tomt 129, Styfvert, Graff, Törnsten, Hult, Dyrén, Axel Gillblad & Co (Gillblads)
Rote 2, tomt 130, Böker, Styfvert, Boureille, Kidron, Osterman, Kjellman
Rote 2, tomt 131,
Rote 2, tomt 132, von Döbeln, Trausell, Björnberg, Roy
Rote 2, tomt 133, Felterus, Björnberg
Rote 2, tomt 134, Jung (Young), Grönberg, Ekman, Wirgman
Rote 2, tomt 135, Borgman, Fistulator, Lind, Ekman, Landin, Hillberg
Rote 2, tomt 136, Almgren, Dahl,
Rote 2, tomt 137, Böker, Plomholt, Norman, Almgren, Rydell, Wallerius
Rote 3, tomt 19, Ekberg, Rubbo, Herndahl, Bruce, Svalin, Lindström, Bahrman, Dahl
Rote 3, tomt 20, Magirus, Soterus, Granberg, Rubbo, Matzen, Ahlroth, Kullman, Heegh, Dahl
Rote 3, tomt 21, Gudmundsson, Leijoncrantz, Wennerstierna, Nissen, Sahlgren, Lamberg
Rote 3, tomt 22, Jungmaker, Sernström, Rolluf
Rote 3, tomt 23, Caun (Cahun, Canonhielm), Liedbom, Montin, Sundberg,
Rote 3, tomt 24, Wennerstierna, Moberg, Gripman, Kåhre, Dymling
Rote 3, tomt 25, Orm (Ormsson), Otterbeck, Lindström & Brattberg,
Rote 3, tomt 26, Graff, Holst,
Rote 3, tomt 27, Prunck, Walther, Schultz, Hilleström, Hallman, Roos, Magnus
Rote 3, tomt 28, Barker, Graff, Runge, Hall
Rote 3, tomt 29, Barker, Wennerwall, Klint, Reutz
Rote 3, tomt 30

Kvarteret Snusmalaren

Jacob Greiff

Jacob Greiff var superkargör på flera resor med Ostindiska kompaniets fartyg. Han var 4:e superkargör på Friedericus Res Sueciae 1740-42, 3:e på Riddarhuset 1743-1745, 2:e superkargör på Cronprinsen Adolph Friederic 1746-48, 1:e superkargör på Enigheten 1751-53 och Enigheten 1757-58.

Greiff fick alltså tidigt poster som gav honom stora inkomster. Kanske inte så konstigt då han var systerson till Ostindiska kompaniets ena grundare, Niclas Sahlgren. Hans mor var Regina Sahlgren (-1755) och fadern en från Tyskland inflyttad handelsman vid namn Nils Greiff.

På sajten Göteborgstomter står det följande om Nils Greiff och hans son Jacob Greiff:

Handelsmannen Nils Greiff lagbjöd den 7.2.1698 sal Nils Giesslings hus och gård (samma grannar som vid dennes pantsättning 1697). Nils Greiff, som hade inflyttat från Tyskland, fick burskap 1696 och blev kapten vid borgerskapets kår. Nils Greiff (begr. 26.3.1716) skattade 1715 för ett tomtvärde 600 d smt, byggnadsvärde 920 och lösörevärde 500 d smt. Nils Greiffs änka Regina Sahlgren, som 1717 hade krogen ”Förgyllda Gripen”, kallas då fattig. Hos henne bodde sal sekr. Wastenii änka, som var ”gäld skyldig” men liksom Nils Greiffs änka höll sig både med piga och amma. Ammorna hette resp. Kerstin Jacobsdotter och Ingierd Torstensdotter. Hos Nils Greifs änka bodde året före brandåret 1721 Johan Sillander.

Enligt vad som omtalades 2.6 och 30.12.1730 samt 1.5.1731 skulle Regina Sahlgren bygga nya hus på sin tomt på Drottninggatan och lånade därför bl.a. av jungfru Annika Herwegh, madame Christina Eekmarck och mademoiselle Stina Sahlgren. Byggandet kom tydligen igång ty redan 1732 hade Regina Sahlgren som hyresgäst unge köpmannen Carl Pettersson Jancke, som 1733 förklaras vara bortrymd. 1734 bor hos henne i stället fru Capiteinskan Wulf, som hade ”ringa näring”. Hyresgäst 1741 var inspektor M Neuman. – Om Regina Sahlgren och sonen Jacob se 4.19.

Madame Regina Sahlgren (begr. 25.4.1755) svarar för tomtöret 1750 men 1753 hade gården övertagits av sonen superkargören Jacob Greiff, död före 1782. Han befann sig 1739 i Ostindien och var superkargör i Ostindiska Kompaniet 1743. Han förklaras 1759 bo på landet: i gården bor i stället fattiga jungfru Greiff. Hans änka Engela Aurelia avled 9.3.1796. Hon var dotter till kyrkoherden i Istorp Johan Aurelius, född 1683, död 1758 och Cajsa Kellander, död 1739. Hon ägde hus och tomt 4.30 mellan löjtnanten Ramstedt och kopparslagare Roth.

Och om mamman Regina Sahlgren och hennes mor Christina Stillman (gift Ekmarck):

Christina Stillman (var död i febr.1746, se nedan) efterlämnade enligt bouppteckning 21.8.1747 en förmögenhet av 40 317 daler 25 öre smt, däribland bl.a. hus och gård vid Östra Hamnen med tapeter, som för 5 000 daler övertogs av mågen kommissarie Jöns Holst. som dessutom ägde en fastighet på nuvarande börstomten 6.32 (7.25) med ett uppenbarligen ännu förnämligare läge, där han och hans hustru Catharina var bosatta under det att denna gård uthyrdes.

Tillsammans med svägerskan kommerserådinnan Birgitta Sahlgren klagade kommissarien Jöns Holst den 8.2.1746 i ett brev till magistraten (EIIb:38) över att madame Regina Sahlgren (se 4.30) förmodligen sökt undanflykt att betala sin skuld till ”vår sahl moder och svärmoder Madame Christina Ekmarck till dess hennes son supercargeuren Jacob Greiff nästledet år hemkom från sin Ostindienresa”. Nu ville man ha betalt eftersom J. Greif var snart färdig för en sådan resa igen. Den 26 maj 1750 (EIIb:62) var det i stället kommerserådinnan Brigitta Sahlgren och landshövdingen Joh. Fredr. Kaulbars som begärde inteckning i fru Brita Bolins på Kungsgatan belägna hus på grund av 300 d smt plus 99 d ränta i skuld. Pengarna var låntagna hos handelsmannen Ekmarck änka sal fru Christina Stillman.

På begäran av det Holstiska sterbhusets deltagare högvälborne Herr Generalmajor Johan Fredrik von Kaulbars och justitieborgmästare Busck och Olof Holst såldes enligt auktionskammarens protokoll på auktion 25.9.1750 hus och gård vid östra hamnen mellan Herr Erich Christopherssons hus och gård å södra och herr Christian Arfwidssons å norra sidan med villkor, att justitieborgmästaren som laga hyresman skulle få njuta laga fardag till nästkommande påsk.

Johan Greiff som var superkargör på Prins Carl 1763-64 var väl sannolikt en son till Jacob Greiff.

Släktskapsförhållanden.

Drottning Ulrica Eleonora

Ostindiefarare som köptes begagnad i England, hette då The Heathcote. På 250 läster och med 103 personers besättning. Byggd 1720.

Ett tidigare fartyg med samma namn såldes 1720 till intressenter som senare skulle bli intressenter i Oostendekompaniet. Då fick fartyget namnet Ville de Vienne och seglade samma år till Bengalen med Alexander Hume som superkargör och med John Harrison som kapten. Detta kan sägas utgör starten för det som sen skulle bli Oostendekompaniet och dess koloni Bankibazar i Bengalen. Fartyget finns normalt inte upptaget i listor som handlar om Oostendekompaniets fartyg..

1:a resan, 2:a expeditionen, till Porto Novo och Bengalen, 9/2 1733 – 13/2 1735

Kaptener: Peter von Utfall
Superkargörer: Charles Barrington, Charles Irvine, John Widdrington, Thomas Thomson, Pastan Giers

Investerare, namn, dlr smt

Charles Barrington, 83 640
Hugh Campbell, 64 490
Magnus Lagerström, 10 000
Niclas Sahlgren 9 750
Laurens (Lorentz) Bagge, 9 725
Theodor Ankarcrona, 9 600
Colin Campbell, 6 000
Charles Irvine, 6 000

Charles Barrington hade tidigare tjänstgjort vid Engelska Ostindiska Kompaniet med fast plats på Fort St George i nuvarande Chennai (tidigare Madras). Han skulle för Sveriges räkning etablera ett faktori i Porto Novo dit fartyget ankom den 2 september 1733. Folk och förråd sattes av och den 28/9 seglade skeppet vidare med ny besättning mot Bengalen med Charles Irvine som 1:e superkargör.

Den gamla besättningen lämnades kvar på faktoriet som dock den 28/10 angreps av 600 man engelsk, fransk och infödd trupp. Allt gods, silver, vapen och dokument beslagtogs av den engelske guvernören G.M. Pitt på Fort St. George.

Barrington  var efterlyst av engelsmännen men lyckades tillsammans med 6 andra män försvinna innan attacken. Fartyget förföljdes och motarbetades av engelsmän och holländare under resten av resan. Den 1/6 1733 lotsades till sist fartyget starkt skadat och med sjuk och utmattad besättning i hamn på Mauritius där fartyget stannade i sju månader.

I februari 1735 ankrade fartyget i Vargö håla (vattnet mellan Styrsö Tången och Vargö). Skadeståndsanspråk ställdes senare mot mot engelsmännnen vilket till stor del betalades ut efter en långdragen tvist. När allt gjorts upp och lasten som köpts i Bengalen och på Mauritius sålts gav resan en vinst på 102 485 daler smt och intressenterna en utdelning på 46,5 % på insatt kapital. Siden och bomullstyg såldes för 132 752 dlr smt. Andra varor som hemfördes på resan var kläder, kaffe, långpeppar, ebenholts, elfenben, kinarot och arrak.

Thomas Thomson förde en journal och brevbok över resan, vilken i bearbetad form finns återgiven i Sjöhistorisk årsbok 1953/54. Dessutom finns två delar av en loggbok bevarad, förd av 1:e styrmannen Georg Snow och 2:e styrmannen Dyrick Aget, från 21/8 1733-1/6 1734.

Friedericus Rex Sueciae

Ostindiefarare byggd på varvet Terra Nova i Stockholm. På 200 läster, med 20 kanoner och 100 mans besättning.

Ostindiska kompaniets första fartyg var ursprungligen döpt till Terra Nova efter varvet där fartyget byggdes 1725. Sannolikt byggt för resor på Spanien. Fartyget döptes om av kompaniet till Friedericus Rex Suecie efter att man fått en hel del hjälp från amiralitetet att utrusta och göra klart fartyget för den första Ostindienresan.

1:a resan, 1:a expeditionen, till Kanton, 9/2 1732 – 27/8 1733

Kaptener: Georg Herman Trolle, N.N. Keteliens
Superkargörer: Colin Campbell, Charles Graham, Charles Morford, John Pike

Stoppades av holländarna på hemvägen och fördes 27/1 till Batavia varifrån de seglade den 31/1. Resan gav 75 % i utdelning till intressenterna.

Total auktionsvärde 900 000 dlr smt varav varor för 518 912 dlr smt återexporterades.

Resan delvis skildrad av Colin Campbell i hans dagbok, A Passage to China, utgiven 1996 i redigerad version. Redigerad av Paul Hallberg och Christian Koninckx.

Resans förlopp

7/3 avseglar från Göteborg
9/4 anländer till Cádiz efter 33 dygn
24/4 avseglar från Cádiz
23/6 rundar Kap efter 60 dygn från Cádiz
10/8 siktar Java efter 108 dygn från Cádiz
19/9 ankrar på Kantons redd (Whampoa) efter 196 dygn från Göteborg
16/1 avseglar från Kanton efter 120 dygn
3/2 anänder till Sundasundet och kvarhålls i 40 dygn
15/3 tillåts segla vidare
11/5 rundar Kap
7/9 anländer till Göteborg efter efter 234 dygn från Kanton

Hela resan tog 1 år och 6 månader

Exportörer och uppköpare, namn, dlr smt

Charles Pike, 103 858
Niclas Sahlgren, 74 854
Hugh Campbell, 64 874
Colin Campbell, 53 028
Hugh Ross, 38 412
Thomas Mowld, 28 798
Frans Martin Luuth, 28 577
Erik Nissen, 20 457

Exporten gick i huvudsak till Amsterdam för ett värde av 240 629 dlr smt och Hamburg (värde 235 928 dlr smt) och bestod främst av te (341 100 dlr smt), men även av siden (102 512 dlr smt), porslin och tuttanego.

2:a resan, 3:e expeditionen, till Kanton, 25/2 1735 – 31/7 1736

Kaptener: Hindric Bremer
Superkargörer: Colin Campbell, Charles Morford, Gustaf Ross

Gick från Vargö håla (vattnet mellan Styrsö Tången och Vargö). Ankrade i Cádiz efter en månad där kommissionären James Gough & Co försåg expeditionen med silver. Seglade vidare den 8 april. Kvartermästaren Olof Westerberg och fyra matroser drunknade vid Godahoppsudden under en storm. Blev kvar där i fyra månader. Grundstötte i leran i leran i inloppet till Göteborg den 31/7. Resan gav 68 1/2% till intressenterna.

Resans förlopp

25/2 avseglar från Göteborg
24/3 anländer till Cádiz efter 27 dygn
8/4 avseglar från Cádiz
11/5 passerar ekvatorn
20/7 siktar Amsterdam-S:t Paul
18/8 siktar Java efter 132 dygn från Cádiz
25/9 anländer till Macau
28/9 anländer till Bocca Tigris
30/9 ankrar på Kantons redd efter 248 dygn från Göteborg
23/1 avseglar från Kanton efter 115 dygn
1/5 anländer till S:t Helena
23/7 siktar norska Vestlandet
31/7 anländer till Göteborg efter 195 dygn från Kanton

Hela resan tog 1 år, 5 månader och 6 dagar

Skeppspredikanten Benedictus Montans dagbok finns bevarad.

3:e resan, 6:e expeditionen, till Kanton, 1/12 1737 – 13/7 1739

Kaptener: Hindric Bremer
Superkargörer: Charles Irvine, N.N. Hofwardt, Andreas J. Flanderine, Dougald Campbell

4:e resan, 8:e expeditionen, till Bengalen, 5/4 1740 – 18/10 1742

Kaptener: Benjamin Svensson, Thomas Neilson
Superkargörer: Auguste Tabuteau, Andreas J. Flanderine, John Metcalfe, Nils Ström, Jacob Greiff

Försäljningsvärdet på auktionen var 886 604 dlr smt. Vinsten på satsat kapital 10%.

Provision i andel av vinsten.

Auguste Tabuteau, 2 %
A.J. Flanderin, 1 1/4 %
John Metcalfe, 3/4 %
Nils Ström, 5/8 %
Jacob Greiff, 3/8 %

Uppgifter om pacotill (fri förning, dvs besättningens egen handel, försäljningsvärden), namen, dlr smt

1:e superkargör Auguste Tabuteau, 63 301
3:e superkargör John Metcalfe, 39 382
5:e superkargör Jacob Greiff, 11 426
1:e kapten Benjamin Svensson, 29 360
2:e kapten Peter Branett, 52 494

Denna expedition omfattade också Riddarhuset och Stockholm och totalt fanns det mer än 60 intressenter i de tre båtarna. Däribland direktörerna i bolaget såsom exempelvis Colin Campbell, Niclas Sahlgren och Francois Bedoire men också superkargörer som Flanderine. Även flamländska affärsmän som Urbano Arnold investerade i expeditionen. Arnold satsadede även i flera andra expeditioner, exempelvis den 9:e med Götheborg och Calmar och den 11:e med Götheborg och Riddarhuset.

5:e resan, 12:e expeditionen, till Kanton, 1/1 1744 – 12/8 1745

Kaptener: James Maule
Superkargörer: Andreas J. Flanderine, Jacob von Utfall, Peter von Kampe, John Henry Matsen, John Young

Resan gjordes tillsammans med skeppet Calmar. 33 procent utdelning plus att 309.830 dlr smt kunde avsättas för kommande behov. Michel Verbeke, flamländare och superkargör, var en av investerarna i denna expedition som genomfördes tillsammans med Calmar. Även Urbano Arnold och Pietro de Prolis änka investerade i expeditionen.

Uppgifter om pacotill: Kapten James Maule, 52 436 dlr smt

Användning efter tiden som Ostindiefarare

Fartyget såldes och kan senare eventuellt ha fått namnet Pollux enligt Jan-Erik Nilsson på Gotheborg.com:

The French brigade under the command of Colonel Leslie, Baron of Blantyre and of Scottish origin, was formed to support the Stuarts in Scotland. Lanmary, the French ambassador in Stockholm received a letter from Leslie dated July 19th 1746, suggesting that refugees travel over land in small groups via Stralsund and Berlin. Lord Ogilvy and his group arrived in Göteborg in early July. When the French brigade was ordered to leave in August 1746, Peter Samuelsson Bagge, a Göteborg merchant, took over the good work of Leslie. Colin Campbell, the president of the Swedish East India Company helped financially as he was a Stuart sympathiser and cooperated with Leslie and Bagge.

After Bonnie Prince Charlie was finally defeated at Culloden in 1746, King Louis XV of France decided to rescue the prince by boat. The boats were to be acquired from Denmark and Sweden. These countries were both neutral in the war between France and England and the ships could sail to Scotland on ‘trading business’ but secretly return with the prince and his supporters. The Gothenburg Expedition involved Lanmary, Leslie and Bagge and the “Pollux” set sail from Göteborg on 19th July 1746. However, the mission was unsuccessful and the “Pollux” returned with ordinary cargo.

It is possible that the ”Pollux” was in fact the Swedish East Indiaman Fredericus Rex Svecia, the first ship in the fleet of the Swedish East India Company and apparently a very reliable one. It was also this ship that Colin Campbel himself commandeered to China during the company’s first and financially very successful journey, in 1731-32. In August 1745 she had just returned from China under the command of captain James (Jacob) Maule and could in July 1746 very well have been fitted out for a new adventure

Kristinedal

Del 27 av 32 i serien Landerier

Landeri som etablerades redan på 1600-talet vid Nylöses upplösning som stad. Från början var det uppdelat på flera smålotter som förenades till en enhet först vid mitten av 1700-talet. Enligt uppgifter från 1760-talet anläggs ett landeri först av Gierdt Danielson som inkommit till Sverige från Hol- land under Gustav II Adolfs regeringstid. Under denna tid var landeriet uppdelat i en östlig och en västlig del. Den östliga delen innehades senare av Johan Gerdtsson som troligen är före- gångarens son. Östra hälften av landeriet kallades därför i början av 1700-talet för Johan Gerdtssons landeri.

Den västra delen omtalas i beskrivningen till 1696 års karta som bokhållare Åke Håkenssons gård i gamle stan, illustration 5. En intressent i denna del är Oluf Arvedsson som arrenderar gårdens kålgårdar som dessutom innehåller några fruktträd. Asmund Swahn köpte den västra delen av landeriet från bokhållaren Åke Håkansson. Efter Swahns död ärvdes det av hans son David Swahn och rådman Gabriel Kling, vilka år 1736 avyttrade det till kände Niclas Sahlgren.

Från 1730-talet innehades alltså hela landeriet av Niclas Sahlgren som också innehade Ånäs landeri på vars mark ett sockerbruk anlades. Under Sahlgrens tid besöktes gården bland annat av Carl von Linné. Efter Sahlgren tog Clas Alströmer över på Kristinedal. 1786 innehades landeriet av överste Benjamin Malmsköld pch på 1800-talet inneahdes stället av stadsmäklaren J.P. Ström och Anders Leffler.

1897 inlöste Göteborgs stad landeriet. Huvudbyggnaden på Kristinedals landeri stod kvar till 1960-talet då den revs för anläggandet av nya vägar och trafikplatser.

landerier_ost3

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

 

Ånäs landeri

Del 26 av 32 i serien Landerier
Endast för medlemmar