Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Prytz

Kvarteret Hyrkusken

Kvarteret Hyrkusken är området Ekelundsgatan-Kyrkogatan-Magasinsgatan-Kungsgatan.

Rote 2, tomt 122, Slitz, Schoug, Mellenberg
Rote 2, tomt 124, Drakenberg, von Holten, Green, Pihl, Bergsten, Moberg, Svebilius, Damm, Wingmark
Rote 3, tomt 37, Müller, Minten, Leiditz, Boman, Tarras, Lindner, Blackwood, Leyon
Rote 3, tomt 38, Maijgren, Leiditz, Almfeldt & Fernström, Heyman
Rote 3, tomt 39, Boman, Forsell
Rote 3, tomt 40
Rote 3, tomt 41, Rancke,
Rote 3, tomt 42
Rote 3, tomt 43, Voogt
Rote 3, tomt 44, Prytz

Advertisements

Ramm om Ekman & Co

Del 2 av 18 i serien Sveriges handel och industri 2
Endast för medlemmar

Prytziska fonderna

1917 donerade Carl Robert Prytz 100 000 kronor för främjande och bekostande av svensk bergshistorisk forskning. 1925 var det åter dags för en donation på ytterligare 100 000 kronor för samma ändamål. Detta är grunden för Prytziska fonden nr 1.

Vid grosshandlare C R Prytz död den 10 juni 1938 tillkom en tredje donation inom samma område. Då erhöll Jernkontoret enligt testamente  200 000 kr till en fond som skulle benämnas Prytziska fonden nr 2. Fonden skall användas till anordnande eller främjande av metallurgisk eller metallografisk forskning.

Prytziska fonden nr 1 har idag tillgångar på 2,5 miljoner SEK medan Prytziska fonden nr 2 har tillgångar på 11,8 miljoner SEK (2014). Båda förvaltas av Jernkontoret. Ingen av stiftelserna har säte i Göteborg.

Carl Robert Prytz donationsfond

Carl Robert Prytz donationsfond grundades genom en donation av Carl Robert Prytz vid hans död och i enlighet med hans testamente som skrevs 1929. Egentligen består donationen av tre olika stiftelser som förvaltas av Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän, Hallands län och Örebro län. Ändamålet för stiftelserna är likartat och låt oss citera vad som står om Stiftelsen Carl Robert Prytz Donation inom Göteborgs och Bohus län:

Av avkastningen skall för varje år en tiondedel läggas till kapitalet, vilket ej får minskas. I övrigt skall behållna avkastningen, i den mån den icke kan erfordras för täckande av i kapitalbehållningen möjligen uppkommen brist, användas, helst årligen, men åtminstone vart femte år, till räntefria amorteringslån eller i särdeles behjärtansvärda fall gåvounderstöd åt skötsamma och dugande svenska undersåtar till hjälp för dem att inom länet skaffa sig mindre lantgårdar eller s.k. småbruk, till ägo eller nyttjande, där de själva skola bo och bruka jorden. Anslag må kunna lämnas jämväl till anskaffande av inventarier för dylika bruk, eller till utvidgande av sådana, som visat sig eller kunna befaras vara otillräckliga för en familjs bärgning. Omsorg skall ägnas åt att uppleta eller bland sökande utvälja sådana, av vilka skäligen kan förväntas, att de med god håg och vilja skola genom flit, sparsamhet och praktiskt förstånd på bästa sätt tillgodogöra sig de åsyftade förmånerna, därvid bland sökande, som i övrigt synas lika lämpliga, barn till jordbrukare bör få företräde. Disponibel avkastning kunna användas för beredande av möjlighet till studier i lantbrukskunskap eller till forskningar i lantbruksvetenskaper, dock må för sådant ändamål icke användas mera än en femtedel av den årliga nettoavkastningen. Av avkastningen skall bekostas dels skötsel och vidmakthållande av den Prytziska graven å Göteborgs stads gamla kyrkogård och av mina föräldrars grav å Örgryte kyrkogård, dels ock utgivande, efter mellantider, som av styrelsen för Göteborgs Stadsbibliotek prövas lämpliga, av nya, tillökade upplagor eller fortsättningar av min fader Konsul Carl Gustaf Prytz Kronologiska Anteckningar om Göteborg.

Hösten 1938 samlades de tre mottagarna av donationen, HushållningsSällskapen, till gemensamma överläggningar om förvaltningen. Efter en del inledande juridiska frågor kunde det överföras sammanlagt ca 3,5 milj kr till de tre fonderna. De olika Huhållningssällskapen var överens om att förvalta kapitalet gemensamt och det gjordes till en början av Göteborgs Bank. Av de 3,5 milj kr var ca 2 milj kr aktier, nästa 1 milj kr tax värden för fastigheter och resten var räntebärande värdepapper. Alla fastigheter utom Ellesbo på Hisingen såldes under 40-talet. Ellesbo såldes först 1991. Det gemensamma kapitalet förvaltas numera av SEB Enskilda Banken i Göteborg.

Västra Götalandsstiftelsen har idag tillgångar på omkring 135,0 miljoner SEK, Stiftelsen C R Prytz Donationsfond inom Hallands län tillgångar på 156,7 miljoner SEK och Stiftelsen Carl Robert Prytz Donation inom Örebro län 169,1 miljoner SEK (2012). Totalt cirka 460 miljoner SEK. I styrelserna sitter företrädare för Hushållningssällskapen. Cirka 1 300 lantbrukare har lån från C.R. Prytz donationsfond.

Carl Robert Prytz

Carl Robert Prytz

Carl Robert Prytz

Carl Robert Prytz, född 18 augusti 1865 i Göteborg, död 10 juni 1938 i Askim, var en svensk grosshandlare. Föräldrarna var grosshandlaren och konsuln Carl Gustaf Prytz och Ida Hedda Maria Mosén.

Prytz studerade vid Göteborgs handelsinstitut och var mellan 1883-88 kontorsanställd i Sverige och utomlands. År 1888 grundade han firman C.R. Prytz. Åren 1908–18 satt han i Örgryte kommunfullmäktige. Vidare innehade han ett antal styrelseuppdrag, som exempelvis i Göteborgs Bank, AB Strömman & Larsson, Royal Bachelors’ Club, Järnvägs AB Göteborg-Särö.

Deltog i uppbygget av Särö till en fashionabel sommarort för göteborgssocieteten. Han köpte Särö säteri när Särö AB försattes i likvidation 1897, lät stycka egendomen och sålde samtliga villor 1898.

Han var under många år också delägare i bruken Aspa och Laxå liksom i Ställbergs och Bångbro gruvor.

Han donerade sin förmögenhet till förmån för jordbrukets utveckling i Sverige, Carl Robert Prytz donationsfond. Förutom den donationen som egentligen är tre donerade han också till de två Prytziska fonderna med mera.

Vid sin död efterlämnade han också ett mycket stort biografisk och genealogiskt material som lämnades till Göteborgs stadsbibliotek som en gåva från CR Prytz donationsfond år 1940.

Carl Gustaf Prytz

Carl Gustaf Prytz

Carl Gustaf Prytz

Carl Gustaf Prytz, föddes den 25 februari 1819 i Göteborg, och dog i samma stad den 12 april 1907. Han var en grosshandlare och konsul, son till Gustaf Rudolf Prytz och Catharina Elisabeth Broms. Han var gift med Ida Mosén (1840‐85), vars far var badläkare på Särö 1840‐44. De hade sönerna Carl Robert Prytz (1865‐1938) och August Prytz (1867-1939) samt dottern Hulda Elin Prytz (1873-1962).

Hn arbetade först i firma Ungewitter & Co samt Broms & Co (modern var född Broms) innan han 1949 grundade en egen handelsfirma som övertogs av sonen G.H. Prytz år 1874. Firman blev en av de ledande te- och kryddimportörerna i Göteborg under 1870-talet.

Prytz var holländsk konsul 1857–76, ledamot av borgerskapets äldste 1859–62, av stadsfullmäktige 1862–90 och ledamot av direktionen för Nya teatern 1859–71. Han var ledamot av styrelsen för Göteborgs Enskilda Bank 1862–92, direktör i Rosendals AB 1856-1861, ledamot av gatu- och vägförvaltningen 1863–90, ordförande från 1873, och vice ordförande i Göteborgs sparbank 1876.

Paret Prytz hyrde sommarbostad på Särö från 1857, bl.a. Ekeliden från 1861 till 1885.

Prytz & Wiencken

Del 1 av 11 i serien Tobaksbolag

Ursprungligen en handelsfirma grundad av Gustaf Prytz (1776-1861) år 1817.  1838 blev förmodligen sonen August Prytz (1817-1844) delägare i firman då detta år ofta anges som startår för Prytz & Wiencken. Eller så startade han en egen firma som blev tobaksföretaget. Den 6 december 1841 erhöll August Prytz privilegium att tillverka tobak under firma August Prytz. 1847 ska Conrad Wiencken ha blivit delägare i firman som då fick namnet Prytz & Wiencken. Efter August Prytz död 1844 övergick hans andel i firman den 27 juni 1844 till brodern Adolf Prytz (1813-1870). 1860 hade företaget 158 anställda.

Adolfs son, Carl Axel Prytz (f. 1842) övertog faderns andel efter dennes död 1870. Carl Axel dog dock redan 1875 varför hans andel övertogs av brodern Gustaf Rudolf  Prytz (1849-1913).

Företaget hade sin verksamhet vid Västra Hamngatan 8 där fabriken låg i gårdsbyggnaden.

Prytz & Wiencken

Västra Hamngatan 8

Åren 1887-1889 låg tillverkningen i det gamla sockerbruket i Vadstena och August Wallin var då disponent. Fabriken i Vadstena sysselsatte cirka 100 personer.

Företaget gjorde konkurs men ombildades till aktiebolag den 24 april 1890.  Aktiekapitalet var 120 000 kronor och höjdes 1895 till 210 000 kronor.  Styrelsen bestod då av Peter Fitger (f.1853) som var verkställande direktör 1890-1912. Vidare ingick Charles Bergström och Johan Henrik Wiencken.  Tillverkningen återflyttades till Göteborg och förlades till Tredje Långgatan 38-40.

År 1891 skedde en stor lockout, som föranleddes av att fabrikanten Prytz & Wiencken anställde en tysk strejkbrytare. Några av de anställda vägrade jobba sida vid sida med en strejkbrytare och snart strejkade hela arbetsstyrkan på ca 100 personer.  Strejken spred sig även till andra fabriker och arbetsgivarna svarade med lockout för sammanlagt 300 arbetare.

Den 13 december 1893 avgick Charles Bergström och ersattes av Bernt Hedgren. 1901 inträdde Jens Gottlob Wibye Ellerhusen i styrlsen. 1908 lämnade både Ellerhusen och Johan Henrik Wiencken företaget. Samma år inträdde grosshandlaren Sven Waller i styrelsen.

Den 1 januari 1913 uppgick företaget i AB Förenade Svenska Tobaksfabriker.

Anders Magnus Prytz

Anders Magnus Prytz (1775-1837) var son till Magnus Prytz (1741-1800) och Charlotta Leffler. Han var gift med gift med Margareta Magdalena (Greta) Brink (1783-1860)

Han började som kontorist hos grosshandlare Jonas Kjellberg 1791. Sedan delägare i Berndt Harder Santessons bolag G.B. Santessons söner. B.H. Santesson hade även intressen i Ostindiska Kompaniet och sockerbruk.

Anders Magnus Prytz ärvde Stora Torp efter fadern och han var ledamot av borgerskapets äldste såväl som direktör i Göteborgs sparbank åren 1822-1824.

En dotter till Anders Magnus Prytz, Hilda Prytz (1810-1890) gifte sig med Olof Wijk d.ä.
Sonen Måns (Magnus) Prytz (1802-1874) grundade Göteborgs Handels och Sjöfartstidning (GHT).

Måns Prytz

Måns Prytz

Måns Prytz

Magnus ”Måns” Prytz  föddes 1802 och dog 1874. Han var son till Anders Magnus Prytz (1775-1837) och Margareta Magdalen ”Greta” Brink. Systern Hilda Prytz var gift med Olof Wijk d.ä.

Magnus (Måns) Prytz (1802–74) begärde utgivningsbevis för Götheborgs Handels- och Sjöfarts Tidning den 11 februari 1832, men fick vänta till 28 mars samma år, innan detta beviljades. Under tiden lät han de första fjorton numren av tidningen följa med som bilaga till tidningen Götha Runor, startad 1831 av gymnasieadjunkten filosofie doktor Pehr David Lomberg. Tidningen kom ut med fjorton nummer, innan nummer femton kunde tryckas med eget namn, lördagen den 7 april 1832. Liksom Götha Runor trycktes GHT på Abraham Ericssons boktryckeri vid Trätorget (nuvarande Kungstorget).

I februari 1833 överflyttades tidningens tryckning till Löwengrenska Boktryckeriet och i mitten av april kunde Prytz själv lägga sig till med titeln boktryckare. Detta då tidningen då började tryckas i hans eget tryckeri, M. Prytz tryckeri i f.d. Beindorffska lokalen vid Ö. Hamngatan mittemot nuvarande Börsen (tidigare värdshuslokal). På Östra Hamngatan  hade även Magnus Prytz sin bostad.

1838 flyttade tidningen såväl som Måns Prytz till Kungsgatan 23, i ett hus som köpts av svågern Olof Wijk d.ä, men därefter överlåtits på Måns Prytz.

Utgivningen av tidningen försvårades flera gånger av att myndigheterna drog in tillståndet varvid Prytz fick döpa om tidningen ett flertal gånger för att kunna fortsätta ge ut den. Efter detta trycktes tidningen

Prytz var GHT:s utgivare fram till december 1848, då Johan Sandwall från Jönköping köpte tidningen. Sandwall tvingades dock att år 1851 att fly till USA på grund av ett tidgare begånget brott.. Den 1 maj 1851 gjordes då en överenskommelse mellan Prytz och redaktörerna C.J. Lindskog och J.M. Winnerstedt om att bilda Handelstidningens Aktiebolag. 1857 blev C.J. Lindskog och S.A. Hedlund ensamma ägare till tidningen.

 

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT), även Handelstidningen, var en svensk dagstidning. Den gavs ut i Göteborg åren 1832–1985, åren 1973–84 som veckotidning. En annan tidning med samma namn utgavs åren 1818-19.

Bokhållaren Magnus (Måns) Prytz (1802–74) begärde utgivningsbevis för Götheborgs Handels och Sjöfarts Tidning den 11 februari 1832, men fick vänta till 28 mars samma år, innan detta beviljades. Under tiden lät han de första fjorton numren av tidningen följa med som bilaga till tidningen Götha Runor, startad 1831 av gymnasieadjunkten filosofie doktor Pehr David Lomberg. Tidningen kom ut med fjorton nummer, innan nummer femton kunde tryckas med eget namn, lördagen den 7 april 1832. Liksom Götha Runor trycktes GHT på Abraham Ericssons boktryckeri vid Trätorget (nuvarande Kungstorget).

I februari 1833 överflyttades tidningens tryckning till Löwengrenska Boktryckeriet och i mitten av april kunde Prytz själv lägga sig till med titeln boktryckare. Detta då tidningen då började tryckas i hans eget tryckeri, M. Prytz tryckeri i f.d. Beindorffska lokalenlokal vid Ö. Hamngatan mittemot nuvarande Börsen (tidigare värdshuslokal). På Östra Hamngatan  hade även Magnus Prytz sin bostad.

1838 flyttade tidningen såväl som Måns Prytz till Kungsgatan 23, i ett hus som köpts av svågern Olof Wijk d.ä, men därefter överlåtits på Måns Prytz.

Utgivningen av tidningen försvårades flera gånger av att myndigheterna drog in tillståndet varvid Prytz fick döpa om tidningen ett flertal gånger för att kunna fortsätta ge ut den. Efter detta trycktes tidningen på Gumperts tryckeri.

Prytz var GHT:s utgivare fram till december 1848, då Johan Sandwall från Jönköping köpte tidningen. Sandwall hade genom förfalskningar kommit över en större summa pengar och tvingades 1851 att fly till USA. Den 1 maj 1851 gjordes då en överenskommelse mellan Prytz och redaktörerna C.J. Lindskog och J.M. Winnerstedt om att bilda Handelstidningens Aktiebolag. Den 1 oktober 1852 blev redaktören S.A. Hedlund huvudredaktör och delägare i GHT, vilket han var fram till sin död den 16 september 1900. Han efterträddes av sin brorson Hans Hedlund, som innehade posten till 1917.

Tidningen trycktes alltjämt hos Gumperts år 1856, då C.J. Lindskog och S.A. Hedlund köpte och satte upp Gumpertska tryckeriet i gamla Sahlgrenska sjukhuset, Ö Hamngatan 11 (det s.k. Oterdahlska huset där Medicinhistoriska museet inom SU huserar idag), nuvarande polisverket. Året därefter blev de ensamma ägare till tidningen.

Den 22 oktober 1876 invigdes tidningens nya tryckeri- och redaktionsbyggnad i tre våningar, vid Köpmansgatan 12 i Nordstaden i centrala Göteborg. Detta var troligen Sveriges första hus som var specialbyggt för tidningsproduktion, och ritades av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt tillsammans med Hans Hedlund. Tidningens verksamhet flyttades till den nya byggnaden från Östra Hamngatan 10.

Viktor Rydberg anställdes som redaktör på GHT i maj 1855 och blev kvar på tidningen i tjugo år. 1865 anställdes Mauritz Rubenson som flygande reporter, han blev kvar fram till sin död 1899. C.T. Holmström var föreståndare för Skåneredaktionen 1915–21.

Göteborgs Handelstidnings AB övertogs år 1914 av ett konsortium av göteborgsliberaler med familjerna Mannheimer och Wijk i spetsen, som av arvingarna till S.A. Hedlund förvärvat aktiemajoriteten i företaget.

Konsortiet gick in i tidningen då de ville undvika att den dåvarande huvudägaren Fritz Pegelow, måg till S.A. Hedlund sålde tidningen till konservativa intressen. I konsortiet ingick även Axel Forssman som snart blev huvudägare. Han var redan från 1914 styrelseledamot i företaget som ägde tidningen, Göteborgs Handelstidnings AB. Från 1928 var han styrelsordförande.

Under chefredaktör S.A. Hedlund fick tidningen en liberal prägel. Den mest kände chefredaktören var Torgny Segerstedt som tillträdde 1917 och ledde tidningen till sin död 1945. Segerstedt blev internationellt känd för sin kritik mot Hitler och Nazityskland, som han inledde redan 1933.

Vid Axel Forssmans död övertogs ordförandeposten i styrelsen av hans son Hans Forssman. Han innehade denna post tills tidningen lades ner som dagstidning år 1973.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning dominerade stadens tidningsmarknad fram till 1930-talet, men förlorade efterhand mark till Göteborgs-Posten. Efter många år av sjunkande upplagor sades all personal upp den 22 augusti 1973 och den 7 september samma år gick tidningen i konkurs. Tidningen utkom sedan fram till 1984 som veckotidning och därefter åter till den definitiva nedläggningen februari 1985 återigen som sjudagarstidning