Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Örtegren

Kvarteret Frimuraren

Kvarteret Frimuraren är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven som ligger mellan Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan. Beboddes under 1600-talet främst av nederländska handelsmän.

På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (nuvarande Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.

Tomterna längs Drottninggatan tillhörde fjärde roten och de längs Södra Hamngatan och Östra Hamngatan tillhörde femte roten. Från 1923 ändrades den administrativa indelningen varvid kvarteret namngavs efter Frimurarlogens verksamhet i kvarteret. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.

Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Det Arfvidsonska stenhuset vid Södra Hamngatan 29 skadades, men i övrigt hade kvarterets byggnader bestått av trähus, vilka totalförstördes. Efter branden diskuterades en ny reglering av tomterna, vilken stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg motsatte sig. Bland annat föreslogs att Korsgatan skulle breddas. En tomtkartbok med rotenummer och mått färdigställdes 1809–1810, och den är den ännu gällande, även om beteckningarna ändrades vid den nya kvartersindelningen 1923. Det har även skett sammanslagningar av tomtnummer, i de fall tomterna haft samma ägare.

Efter branden 1802 förändrades stadsbilden och de gamla trähusen ersattes med en lång rad trevåningshus med varierande stil, men ändå anpassade till varandra. Den förändringen omfattade även det intilliggande kvarteret Kommerserådet. Enhetligheten kom genom åren att förändras, bland annat genom uppförandet av Riksbankshuset på 1880-talet och Livförsäkringsbolaget Nordstjernans hus år 1907.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 110, Westerman, Braun-Johan, Hägg, Aman, von Ackern, Olbers, Törnsten, Rydin, Heyman
Rote 4, tomt 111, Knipe (Knip), de Block, Meijer, Band, Lake, Gieseke, Bornander, Bagge, Wahrenberg, Liedbom, Walcke, Warburg, Blidberg
Rote 4, tomt 112, Meijer, Damby, Jordan, Örtegren, Coopman, Riksbankshuset
Rote 4, tomt 113, Wernle, Lillia, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Roos, Sjöberg, Drottninggatan 30
Rote 4, tomt 114, Wernle, Kock, Arfwedsson, Hamilton, Hammarin (Hammarberg), Liedgren, Holmgren, Kullman, Matzen, Dahl, Bagge, Frimurarlogen
Rote 4, tomt 115, Dreijer, Braun, Hacker, Lamberg, Brun, Sandberg, Kjellberg, Blidberg, Zachrisson, Wesslau, Natt & Dag, Antonsonska huset
Rote 5, tomt 18, Schröder, Bratt, Lamberg, Krusell, Gamla Handelsbankshuset
Rote 5, tomt 19, Schale (Schael), Amija, Hertzen, Coopman, Sjögren, Sandahl, Söderberg, Korn, Wernbom, Grundberg Stade och Co, Allmänna Liv Oden-huset
Rote 5, tomt 20, Stewart (Styfwert), Treutiger, Henriksson, Schröder, Busck, Granberg, Ahlgren, Söderström, Kåhre, Gumperts hörne,
Rote 5, tomt 21, Schmidt, von Saveland, Persson, Habicht, Bagge (Uddevalla-Bagge), Sernström, Peter Peterson, Magnus, Josephsson, Silvanderska huset
Rote 5, tomt 22, Wenck, Matzen, Schröder, Schildt, Schutz, Svan, Feundt, Peter Peterson, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 23, Lindsay, Påfvenfeldt, Manorgen, Haberman, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 24, Wernle (Werle, Werler), Lillie (Lillia), Elers, Mörner, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Holterman, Fröding, Boye, Josephi, Kling, Malmsjöhuset
Rote 5, tomt 25, van Schoting, de König, Engelke, Schiller, af Sandeberg, Andreas (Anders) Andersson, Malm, Prytz, Ständernas Bank (Riksbanken), Riksbankshuset
Rote 5, tomt 26, Knipe, de Block, Hansson, Engelke, Thornton, Liedsten, Staaf, Maule, Andreas (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset
Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska huset
Rote 5, tomt 28, Braun-Johan, Hägg, Rosenbusch, Krantz,
Rote 5, tomt 29, Aman, von Ackern, Krantz, Törnsten, Rydin, Heyman

Kvarteret Frimuraren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottninggatan), Holländaren, Domprosten, Bokhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Advertisements

Thorsson, Hedenberg, Örtegren – affärsmän, pirater och redare

Del 5 av 12 i serien Kapare och pirater

Cornelius Thorsson var en av Göteborgs framgångsrikaste köpmän under sin tid, slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Han var son till skepparen Tore Joensson och Elin Andersdotter (dotter till Jöns Andersson i Högen) samt bror till Anders Thorsson. Han fick burskap som handlande i Göteborg 1680 och var död 1727. Bland annat ägde han en såg i Trollhättan, Vitlanda hammarbruk i Tösse i Dalsland och Elgå bruk i Jösse härad i Värmland.

Sågen och bruket i Tösse övertogs av sonen Cornelius Thorsson d.y. (-1737) och Elgå bruk av svärsonen Christoffer Hedenberg till 2/3 och svärsonen Carl Gustaf Bagge med en tredjedel. Christoffer Hedenberg (-1740) var gift med dottern Elisabeth  (-1775) (omgift med Nils Lilliecreutz, död 1764) och Carl Gustaf Bagge med dottern Anna. Johan Andr. Olbers var gift med Cornelius Thorssons dotter Annika (-1709). Hans dotter Brita (-1742) var gift med Marcus Lewesen och hans dotter Helena Maria med tolagsmästaren Christian Graff (1705-1774).

Tre giftermål hade Cornelius Thorsson, först med Sara Andersdotter (-1710), förmodligen dotter till rådman Anders Svensson och Elisabet Gustavsdotter, i andra giftet med Margareta Schael (1672-1720), dotter till handlanden Johan Schael och Maria von Egmont och tredje gången med Hedvig Catharina Rutensköld(-1754), dotter till majoren Lars Rutensköld(-1731), och Maria Breitholtz. Hedvig Catharina Rutenskiöld gifte om sig med  Lars Gyllenhaal till Häringstorp.

Christoffer Hedenberg såväl som Cornelius Thorsson var delägare i kaparfartyg i början av 1700-talet. Från 1711 ägde Hedenberg del i Kaparhuckerten Svensk Lösen tillsammans med Abraham Grill, Werner Groen, Carl Wattrang med flera. 1711 var han också kapten på denna. Även Erik Brinck och Johan Gustaf Ankarstierna var kaptener på Svensk Lösen.  1712 köpte han kaparfregatten Stenbocken på vilken han under samma år var kapten. Senare kaptener var E.Blom, J. Jürgensen-Molsund, Klas Ankarcreutz, Matthias Scheel, F. Lind och Jac. Forsman. År 1714 var Stenbocken utlånad till flottan. 1717 ägde Hedenberg tillsammans med Erik Brinck kaparhuckerten Cupido. 1720 hade han tillsammans med baron Erik Siöblad övertagit kaparhuckerten Hornbjässen från Ingela Gathenhielm.

Cornelius Thorsson ägde för sin del kaparen Anna Margaretha år 1711 och del i kaparhuckerten La Bonne Espérance från samma år. Andra delägare var Olof Häger, Magnus Månsson och Claes Habicht.

År 1723 fick Christoffer Hedenberg privilegium på ett tobaksspinneri i vilket en del vinster från kaparverksamheten investerades. Förmodligen var detta en fortsättning på Ingela Gathenhielms privilegium från 1721. I början av 1730-talet var fabriken Göteborgs näst största tobaksfabrik. Hedenberg ärvdes av sin fru Elisabeth som sålde sin andel i spinneriet till Hans Larsson Liedgren. Privilegiet och fabriken övertogs av denne tillsammans med Johan Örtegren (-1750) (son till Berndt Örtegren som var delägare i kaparfartyg, bland annat Västgöten, och redare) som från 1741 drev den själv. 1750 övergick den till Caspar Wohlfart(-1758). Caspar Wohlfart var gift med Anna Elisabeth Örtegren (-1760), dotter till Berndt Örtegren i dennes första gifte.

Anders Thorsson (-1711) och gift med Anna Thalena Gathe, därmed svåger till Lars Gathenhielm var sannolikt identisk med brodern till Cornelius Thorsson. Anders Thorsson var delägare i kaparfregatten Le Triumphant tillsammans med Berndt Örtegren, Lars Gathe, Christian Gathe, Olof Knape och Nils Nilsson, i Räven tillsammans med Abraham Bruhn, Jacob Bornander och Nils Thorsson (sannolikt ytterligare en bror). Han tycks också ha varit kapten på kaparhuckerten Onsala Galej.

Berndt Örtegren var gift med Rangela Liedgren (dotter till Lars Hansson Liedgren i dennes tredje och Elisabeth Matthiasdotter Rambeau i hennes tredje gifte) i sitt andra gifte och med Maria Thorsson Andersdotter (dotter till Anders Thorsson och hans första hustru Christina, om identifikationen av Anders Thorsson är korrekt) i sitt första. I de två äktenskapen föddes totalt 6 st barn Cornelius, Brita Maria, Anna Elisabeth, Christina, Johan och Catarina. Elisabeth Matthiasdotter Rambeau var syster till Johan Rambeau och dotter till Matthias Assmundsson och Brita Hansdotter.

Före äktenskapet med Elisabeth Matthiasdotter Rambeau hade Lars Hansson Liedgren (-1728) varit gift med Maria Jönsdotter död 1705, dotter av handlanden Jöns Andersson i Högen och Cecilia Svensson (en av dennes döttrar var gift med amiralitetskapten Hans Wulff och en annan med handlanden Cornelius Thorsson, se ovan). I Lars Hansson Liedgrens första äktenskap föddes sonen Hans Larsson Liedgren (1700-1741), som övertog Christoffer Hedenbergs tobaksspinneri år 1740 tillsammans med systersonen Johan Örtegren. Lars Hansson Liedgrens dotter i första äktenskapet, Maria Liedgren (1702-1740) var gift med Peter Wennerstierna. Hans Larsson Liedgren var gift med Britta Maria Camitz. De hade sex barn, Lars Liedgren, Johan Liedgren, Niclas, Samuel, Berendt och Maria Liedgren (var gift med Henrik af Dittmer), alla omyndiga vid faderns död. Hon gifte om sig med Martin Sandberg (-1759), textilfabrikör. Godsägarfamiljen som familjen Leffler gift in sig i och flertalet mer eller mindre kända människor med namnet Liedgren härstammar vad jag kan förstå från denna göteborgsfamilj (Släktforskarnas årsbok 1996).

Ytterligare en bror till Cornelius Thorsson tycks ha varit Johan (Joen) Thorsson som var skeppare.

Cornelius Thorsson den yngre var rådman och år 1731 också justitieborgmästare i Göteborg. Han var gift med Catharina Schutz (1712-48), syster till direktören Jacob Schutz, företagaren Johan Schutz och Samuel Schutz. Vid mannens död gifte hon om sig med bruksägaren Erik Kock. Mellan 1738 och 39 ägdes Vitlanda bruk av Samuel Schutz. Vid hans död blev Erik Kock ägare av bruket och när han dog år 1753 övertogs det av styvsonen Samuel Thorsson. Denne sålde bruket år 1779.