Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Milow

Sockerbruket Idogheten

Murarmästare Otto Gammelin ägde 1807 såväl nummer tomt nr 4 som nummer 5 i rote 1 i det nuvarande kvarteret Idogheten. Han lät uppbjuda båda tomterna till försäljning 14.4.1806. Dessa uppbud var i själva verket början till skapandet av sockerbruket Idogheten, Vallgatan 33, 35 och 37, som drevs från 1809 till 1849.

1807 erhöll Martin Stiaehl privilegium för ett sockerbruk på tomterna 4 och 5 vars tillverkning redovisades första gången 1809. Rådman Arvid Wallerius övertog fabriken 1813 och redovisade t.o.m. 1816. Därefter var privilegiet tillhörande Otto Gammelin. Redan den 3.7.1816 överflyttades dock Gammelins privilegium på ett konsortium bestående av Charles Blaurock, som dock snart gick ur, firman John N. Milow och Fr. Willerding. 1817 redovisades detta sockerbruks produktion för första gången inför hallrätten.

Sockerbruket ägdes 1817–20 av Charles Blaurock & Associés, 1821–1826 av Milow & Associés och 1826–49 av Willerding & Co. Willerding köpte hälften av sockerbruket av grossh. J.N. Milow den 21.11.1826 och blev därigenom ensam ägare av bruket. Grosshandlaren Edwin Willerding uppbjöd tomterna till försäljning den 12.8.1850.  Huset köptes av Fastighets AB J-F. Petterssons Arfvingar som bygge om huset åren 1899-1900 till den så kallade Torghallen som dock inte drevs särskilt länge.

Advertisements

Kvarteret Idogheten

Kvarteret Idogheten ligger mellan Korsgatan-Vallgatan-Kungsportsplatsen-Södra Larmgatan. Namnet på kvarteret är från det sockerbruk som låg där.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 1
Rote 1, tomt 2
Rote 1, tomt 3
Rote 1, tomt 4, Rokes, Ungewitter,
Rote 1, tomt 5, Idogheten, Wallerius, Blaurock, Milow, Willerding
Rote 1, tomt 6, Willerding
Rote 1, tomt 7
Rote 1, tomt 8
Rote 1, tomt 9
Rote 1, tomt 10

Cecilia Milow

Cecilia MilowCecilia Milow (1856-1946) var en svensk författare, pedagog och politiker. Hon föddes i Göteborg som dotter nummer 5 i familjen. Fadern Johan (James) Fredrik Milow (1814-?) var affärsman ursprungligen från Tyskland, modern Mary Lindgren (1825-1906) var från en svensk familj i England och utbildad lärarinna. Fadern gjorde konkurs på 1850-talet och emigrerade till USA. Det gick inget vidare och familjen levde på mammans inkomster.

Mary Lindgren flyttade till Stockholm och inrättade snart en privat skola där också de fem döttrarna Milow fick sin huvudsakliga utbildning. När Cecilia Milow var 18 år fick hon arbete som guvernant i olika familjer – en vanlig försörjning för bildade unga kvinnor. Efter detta fick hon möjligheter att studera i England och vid återkomsten därifrån etablerade hon en flickpension i Skövde med ekonomiskt stöd från Oscar Ekman, som hon ledde under 15 år.

Under den här tiden publicerade hon också varje år en barn- och ungdomsbok under pseudonymen Tante Cissy. Dessutom översatte hon engelska författare till svenska och hon skrev en engelsk litteraturhistoria i två delar.

1902 reste hon ensam till USA med hjälp av pengar från Oscar Ekman för att studera hur man ordnade med klubbar för pojkar i amerikanska fabriksstäder. Denna gång gällde det hur man kunde ordna för pojkars och unga mäns fritid mot bakgrund av de ungdomsproblem som fanns i snabbt växande städer i synnerhet i Stockholm. Cecilia Milow publicerade en intressant redogörelse över sina i USA förvärvade erfarenheter.

Cecilia Milow reste bl.a. till New York, träffade Cornelius Loder, som ledde pojkklubbar inom YMCA (KFUM) framför allt för att ge arbetarklassungdomar en utbildning och en meningsfull fritid. Hon åkte också till Fall River, en industristad några mil utanför Boston, där Thomas Chews hade organiserat en pojkklubb. Klubben drevs av pojkarna själva. Pojkarna hade tillgång till lokaler för gymnastik och idrott, till föreläsningar och ett gott bibliotek. De erbjöds yrkesutbildning i olika hantverk. För klubbens ledning fanns administration, lärare och instruktörer.

Oscar Ekman som finansierat hennes tidigare flickpension i Skövde och hennes resor till USA, förband sig att finansiera en pojkklubb – om Cecilia Milow åtog sig att leda verksamheten. Anledningen till att han ville det var att han var upprörd över ett ungdomsbråk på Biblioteksgatan våren 1904. Det gjorde hon. Yrkesutbildning blev viktig, dessutom förekom kurser i teoretiska ämnen vid sidan av gymnastik, idrott och annan fritidsverksamhet. Denna verksamhet växte sig senare allt större med aktiviteter på Kungsholmen och i Åkeshov. Familjen Ekman fortsatte finansiera verksamheten även efter Oscar Ekmans död 1907. Inom klubben bildades Sverige först scoutkår efter att Milow träffat Baden Powell vid besök hos James Carnegie i Skottland. 1922 upplöstes dock pojkklubben av ekonomiska skäl.

Politiskt befann sig Cecilia Milow i Landsföreningen för Kvinnlig Politisk Rösträtt (LKPR) och i Moderata Kvinnoförbundet. Sin huvudsakliga politiska aktivitet utvecklade hon dock i Svenska Folkförbundet (SF), där hon var en av initiativtagarna. Cecilia Milow var också redaktör för folkförbundets tidning Folkviljan.

Vid denna tid var kvinnorna utestängda från Allmänna Valmansförbundet och de bildade därför en egen förening, Stockholms Moderata Kvinnoförbund i Stockholm 1911. Bland de fyra initiativtagarna märks Cecilia Milow och hon ingick från allra första början i styrelsen. Hon var också utgivare under år 1922 — 30 för deras tidskrift Medborgarinnan.

Allmänna Valmansförbundet, sedermera Högerpartiet moderniserade sitt program i stort efter Folkförbundets åsikter och när den allmänna rösträtten hade genomförts hade SF i den delen spelat ut sin roll.

Milow – Dicksonska lantgården

Del 17 av 32 i serien Landerier

Låg invid landerierna Hedås och Rosengård vid Södra Vägen i korsningen med Burgårdsvägen som gick ungefäe där Engelbrektsgatan går idag. Huvudbyggnaden vette mot Heden medan det mot Södra vägen var  en kringbyggd gård med några mindre hus ut mot vägen.

milow-dickson

Under först halvan av 1800-talet beboddes huset bland annat av Johan Niclas Milow som ägde firman Milow & Co och dessutom var delägare i ett sockerbruk. Detta sockerbruk vid Vallgatan drevs av Charles Blaurock Jr (Blaurock & Co) tillsammans med John N. Milow (Milow & Co) och Fr. Willerding (Willerding & Co) mellan 1817 och 1820. Från 1821 drevs det av Milow och Willerding för att från 1827 enbart ägas av Willerding. En släkting till J.N. Milow var författaren Cecilia Milow (1856-1946).  Under Milows tid på gården besöktes den av kungarna Carl XIV Johan och Oscar I.

På 1850-talet kom gården i Edvard Dicksons (1812-1883) ägo, Han drev  bland annat söndagsskola för fattiga barn från Galgkrogarna och Vassnöden på sin gård.

På 1890-talet utplånades gården och ersattes med ett nytt stort stenhus.

Andra källor:
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg