Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Kobb

M.S. Kobbs Söner

Familjen Kobb var ägare av företaget under perioden 1809-1905. Martin Samuel Kobb (1786-1862) öppnade 1809 en butik i Göteborg där han sålde alla former av bosättningsartiklar. Firman började importera te 1835. Att de skulle ha övertagit den verksamhet som Ostindiska kompaniet bedrivit som påstås på bland annat Wikipedia är bara ett påhitt som saknar verklighetsbakgrund. Ostindiska kompaniet bedrev omfattande teimport, men den viktiga delen av verksamheten var exporten av detta te till England. Kompaniet slutade sin verksamhet 20 år innan Kobb tog upp teimportverksamhet. En teimport som dessutom var i en helt annan och mycket mindre skala än Ostindiska kompaniets verksamhet.

Sonen August Kobb (1819-1901) påbörjade sitt arbete i firman 1837 och kom efterhand att ta över funktionen som inköpare och firman expanderade däremed. 1845 fick August Kobb burskap för handel och anställde då sin bror Pontus Kobb (1823-1906). Företaget tog då namnet M.S Kobbs söner och öppnade en filial i Stockholm.

Kobbs TeFram till slutet av av 1880-talet importerade Kobbs enbart te från Kina men senare användes även Ceylon-te i blandningarna.

1901 avled August Kobb. Pontus Kobb utträdde ur firman 1902. August Kobbs hustru Beata Kristina Kobb (1830-1908) och sonen Gustaf Kobb (1863-1934) drev sedan rörelsen fram till 1905 då Carl Wilhelm Erland Lindqvist blev ägare.

J Albert Janson (ingift i familjen Broström) köpte Kobbs 1908 och 1910 fick företaget återigen en ny ägare i form av J Edward Janson (ej släkt med J Albert Janson) som drev ett te- och kaffeföretag i huset på Kronhusgatan 16. Firman J Edward Janson bildades 1920 och upphörde 1973.

Efter Jansons död 1958 testamenteradess firmorna Kobbs och J Edward Janson till Rosa Andersson (1901-??) och Kobbs ombildades till aktiebolag. Rosa Andersson drev Indiska kaffemagasinet på Korsgatan 11 i Göteborg. Indiska kaffemagasinet handlade med kaffe, te och kakao och verksamheten fanns i alla fall tills nyligen fortfarande kvar på samma adress. Andersson öppnade verksamheten 1926 och drev denna fram till hon gick i pension vid 73 års ålder 1974.

De engelska teföretagen Lipton, Tetley och Twinings gjorde entré i Sverige på 1950-talet och aggressiv marknadsföring av den moderna tepåsen slog ut klassiska svenska teföretag som Lundgrens och Thams – och Kobbs marknadsandel minskade till bara fyra procent.

Familjen Wingstrand ägde sedan Kobbs under en längre tid varefter Cloettas dotterbolag Adaco förvärvade varumärket Kobbs 1998. Sedan januari 2007 ägs varunamnet Kobbs av AB Anders Löfberg.

Advertisements

August Kobb

August Kobb

August Kobb

Samuel August Kobb, född 5 augusti 1819 i Tyska Christinae församling i Göteborg, död 17 december 1901 i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, var en svensk grosshandlare och kommunpolitiker. Han var ”Tekungen” och skaparen av det så kallade ”gröna Göteborg”. Han var son till Martin Samuel Kobb och Amalia Sofia Kobb, född Kihlman, samt far till Gustaf Kobb. Han gifte sig 29 december 1851 i Karlskoga med Beata Christina Lagerhjelm (1830-1908), dotter till assessor Per Lagerhjelm och Johanna Elisabeth Lagerlöf.

August Kobb fick burskap som handlande i Göteborg 1845, grundade och var delägare i firman M.S. Kobbs söner med filial i Stockholm 1848-1901, som sålde importerat öl och te:

August K:s far Martin K öppnade 1809 en butik för glas o porslin i Gbg. Företaget hade framgång, o det salubjudna kom efterhand att omfatta allt som hörde till bosättning från köksredskap till sängkläder. 35 utvidgade fadern rörelsen genom att i stor skala importera te, som han blandade enligt egna recept. K anställdes som handelsbetjänt i firman 37 o anförtroddes 40 att under en resa i Tyskland o England köpa in te o porslin. Efter att ha vunnit burskap som handlande övertog han tillsammans med sin bror Pontus (1823—1906) firman, som drevs under namnet M S Kobbs söner. En filial förlades till Sthlm, o i fortsättningen handlade man företrädesvis med te, porslin, glas o mattor.

Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1863-82, av stadens gatu- och vägförvaltning 1864-1901, varav som vice ordförande 1897-1901.

Han visade ett särskilt intresse för stadens alléer och parker, bland annat tillkomsten av Kungsparken och Brunnsparken. Kobb gjorde mycket för Slottsskogens tillkomst och utveckling samt var ledamot av styrelsen för Slottsskogsparken från 1874, varav dess vice ordförande till 1890 samt ordförande till 1901:

K:s namn är dock främst knutet till Slottsskogen. Landshövding A Ehrensvärd föreslog, att detta vid 1800-talets mitt förslummade skogsområde — vars avkastning ingick i landshövdingens löneförmåner — skulle förvandlas till folkpark, o K blev ordf i en av stadsfullmäktige 74 utsedd styrelse med uppdrag att förverkliga Ehrensvärds förslag. För anläggandet av parken blev han en viljekraftig ledare o besökte dagligen arbetsplatsen för att kontrollera att hans många uppslag blev genomförda. Dessa var oftast förträffliga men ibland kostsamma, o styrelsen ansåg sig vid några tillfällen därför tvungen att förkasta dem. K, som var känd för att ogärna vika från en intagen ståndpunkt, drev då sin vilja igenom men stod personligen för kostnaderna. Så var t ex fallet med svanhuset vid trädgårdsmästarebostället, o när det gällde plantering av dyra utländska prydnadsträd. Även i andra sammanhang åtog sig K uppdrag i samhällets tjänst. Tillsammans med O Ekman o J J Ekman ledde han Gbgs arbetarbostads ab, som lät bebygga stadsdelen Annedal med småhus avsedda att på fördelaktiga villkor bli egna hem för industriarbetare, o under närmare 30 år var han en driftig ledamot i pensionsinrättningen för ålderstigna o sjukliga tjänstehjon.