Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Heyman

Kvarteret Bokhållaren

Kvarteret Bokhållaren, Korsgatan-Drottninggatan-Östra Hamngatan-Kyrkogatan

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 64, Falkensten, Koch
Rote 3, tomt 65, Bruhn, Ström, Dymling, Brattberg, Berger, Fürstenberg, Barach, Hegardt, Öhrn, Wickman
Rote 3, tomt 66, Ungewitter, Krafft, Roos
Rote 3, tomt 67, Muus, Rommel, Fiedler
Rote 3, tomt 68, Muus, Lundgren, Liedman
Rote 3, tomt 69, Böker, Liedman, Fiedler
Rote 3, tomt 70, Fiedler, Tegner, Borgman
Rote 3, tomt 71, Sahlberg, Veit, Drachman, Littzen (Liedzen), von Öltken
Rote 3, tomt 72, Wallman, Nissen, Bergendahl, Dymling, Lindström
Rote 4, tomt 23, Henning, Rauwert, Ullman
Rote 4, tomt 24, Jung, von Akern, Tham, Nissen, von Jacobson, von Öltken, Holterman, Minten, Schutz, Bånge, Bergendahl, Lindström
Rote 4, tomt 25, Fistulator, Seth, Braun, Calmes, Silvander, Bauer, Arfvidson, Ekman, von Utfall, Burtz, Bressander, Hamberg, Josephsson & Leffler
Rote 4, tomt 26, Bånge, Jordan, Spalding, Kraupner (Graupner) Kock, Pettersson, Brändström
Rote 4, tomt 27, Kraupner, Sandberg, Tham, Sillander, Lamberg, von Öltken, Hall, Bahrman, Bann (Band, Bahn), Sundelius, Cederbourg
Rote 4, tomt 28, Brems, von Egmont, Schwartz (Swart), Muhr, Fock, Heyman, Thobin, von Hagen, Fellbier
Rote 4, tomt 29, Posset, van der Velden, Böker, Sprinckhorn, Habicht, Roth, Lindström, Sjöberg, Öhrn
Rote 4, tomt 30, Berg, Greiff, Norman, Judiska Nationen
Rote 4, tomt 31
Rote 4, tomt 32, Braunjohan, Westerman, Jürgensson, Amija, Sahlgren, Coopman, Kjellin, Linneroth (Lindroth), Tengberg, Wallin, Henkelman, Lorén, Brock, Byrman
Rote 4, tomt 33, Rokes, Fråssberg, Ungewitter, Lübke, Söderberg, Petersén, Kock, Rudolph

kvarteret Bokhållaren

Advertisements

Kvarteret Holländaren

Kvarteret Holländaren, Västra Hamngatan-Drottninggatan-Lilla Kyrkogatan-Kyrkogatan,är ett av innerstadens mindre kvarter.

Om uppkomsten av kvarteren Holländaren och Domprosten skriver Olga Dahl enligt Wikipedia:

”År 1720 hade assessor Matthias Schildt köpt 4.39 östra på auktion för 500 D. kmt skräddare David Fischers ödetomt. Den 2.4.1723 skrev David Fischer, att Herr Matthias Schildt hade givit honom ett köpebrev på sin tomt belägen på Drottninggatan emellan bokhållare Lars Jacobssons och Herr Gustaf Jonssons hus. Han var fortfarande skyldig att betala 500 D. smt.

Eftersom David Fischer samtidigt köpte även 4.39 västra kom tomterna i fortsättningen, att dela historia fram till 1757. När handelsmannen Sven Fredrik Svensson detta år ägde tomterna inträffade en eldsvåda, som på nytt gjorde dem till ödetomter. Denna eldsvåda var mycket farlig, eftersom Holländaregatan – nuvarande Drottninggatan – var den trängsta i hela staden. Vid tillfället brann fyra hus helt ned till grunden och två i det närmaste. Bagaren Elias Gardins (4.43 och 3.56) hus nedrevs för att hindra eldens spridning och vinna fri passage till Kyrkogatan. Magistraten passade på tillfället och bestämde, att en ny tvärgata till Kyrkogatan, kallad Lilla Kyrkogatan, skulle anläggas. Den drogs i huvudsak över 3.60 östra och 4.40. Tomten 4.39:s västra del blev nordöstlig hörntomt i ett nytt kvarter, senare döpt till Domprosten.”

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 55, Bruhn, Molin, Köhler, Norling, Arfvidsson, Fallén, Bergman
Rote 3, tomt 56, Wiesenhoff, Norling
Rote 3, tomt 57, Holst, Deber, Grundell, Cederbourg, Simson, Dymling, Gradman, Rundberg, Geber, Heyman, Leffler
Rote 3, tomt 59, Isenberg, Geppert, Landin, Sieurin, Lindquist & Kuhr, Ekström, Köster

Idag Lilla Kyrkogatan nr  3 (tidigare 17:5). Huset uppfördes någon gång kring 1805 för kopparslagare Landin. Under första delen av 1870-talet byggdes en fabriksbyggnad mot gatan åt det välkända tryckeriet Meyer & Köster Lithografiska Atelier. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 40, Wedinghusen, Horn, Roempke, Walther, Fernlöf, Gieseke, Landin, Roos, Levgren, Björck. Lundström

Idag Lilla Kyrkogatan nr 1 (tidigare 17:4), huset uppfördes 1839 åt grosshandlare Carl David Lundström, mannen bakom Rosenlunds spinneri. År 1937 köptes fastigheten av färgfirman Helge Kildén & Co. I trapphuset finns ett blyinfattat fönster med glasmålning i jugendstil och dekorativa gjutjärnsdetaljer. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 41, Schultz, Floor, Kohlhoff, Wulff, Törnebom
Rote 4, tomt 42, Auerberg (Oberberg), von Felden, Schwartz
Rote 4, tomt 43, Wiesenhoff, van Egmont, Herwegh, Norling
Rote 4, tomt 44, Auerberg, Braunjohan
Rote 4, tomt 45, Bijhl (Byl, de Bur), Areel, Rothenhan, Fistulator, Chambers, Jeansson (Jansson), Prytz, Hacker, Gertner, Kaldiniger, Rönnow
Rote 4, tomt 46, Båthman, Bruhn, Malm, Ekman
Rote 4, tomt 47, de Letter, Prunck, Gothéen, Fehman, Kenlock, Malm

Kvarteret Holländaren

Kvarteret Hyrkusken

Kvarteret Hyrkusken är området Ekelundsgatan-Kyrkogatan-Magasinsgatan-Kungsgatan.

Rote 2, tomt 122, Slitz, Schoug, Mellenberg
Rote 2, tomt 124, Drakenberg, von Holten, Green, Pihl, Bergsten, Moberg, Svebilius, Damm, Wingmark
Rote 3, tomt 37, Müller, Minten, Leiditz, Boman, Tarras, Lindner, Blackwood, Leyon
Rote 3, tomt 38, Maijgren, Leiditz, Almfeldt & Fernström, Heyman
Rote 3, tomt 39, Boman, Forsell
Rote 3, tomt 40
Rote 3, tomt 41, Rancke,
Rote 3, tomt 42
Rote 3, tomt 43, Voogt
Rote 3, tomt 44, Prytz

Henrik Almstrand

Henrik Almstrand

Henrik Almstrand

Henrik Almstrand, född 1 mars 1869 i Almundsryds socken i Kronobergs län, död 24 november 1925 i Stockholm, var en svensk jurist och kommunalpolitiker.

Son till hemmansägare Kristoffer Eskilsson, (1825-98), och Johanna Nilsdotter (1829-1906). Gift 1899 med Klara Heyman, född 1 juni 1874, dotter till grosshandlare Sally  Heyman (1831-85), och Clara Moritz, (1834-99). De hade barnen Agnes Almstrand, född den 7 juni 1900, gift 1921 med  professorn vid lantbrukshögskolan, Ultuna, fil. dr Karl Hugo Osvald, Ingrid Almstrand, född 14 juni 1901, gift 1921 med sekr. i Socialstyrelsen, Hugo Ivar Heyman, och Gunnar Almstrand (1905-1925).

Från födseln saknade Henrik Almstrand den vänstra handen. En av faderns vänner, kommunalordförande i socknen, rådde honom då att studera. Han var elev vid Växjö allmänna högre läroverk 1885-1889, blev inskriven som student vid Uppsala universitet 1889 där han tog juris utriusque kandidatexamen. Där lärde han bland andra känna Leonard Jägerskiöld som förblev hans vän livet ut. Han var ivrig medlem i studentföreningen Verdandi och ansågs mycket vänstersinnad, dock utan att ta steget fullt ut för att bli socialdemokrat.

Från 1897 var Henrik Almstrand praktiserande advokat i Göteborg. Anställd
på advokatkontor i Göteborg 97—98, delägare i advokatfirman Wijk & Almstrand från 1899. Han ägde och bebodde även villa Sjöboda på Stenungsön.

Almstrand kom tillsammans med sin vän Jägerskiöld att tillhöra det så kallade Lördagslaget i Göteborg, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Evald Lidén, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Erik Björkman, Axel Romdahl, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Erland Nordenskiöld, Gösta Göthlin, Albert Lilienberg och Peter Lamberg.

Han valdes 1909 in i Göteborgs stadsfullmäktige. 1918-25 var han ordförande i drätselkammaren.

Almstrand var även ordförande i AB Göteborgssystemet samt ledamot av processkommissionen från 1912, där han representerade advokaternas synpunkter. Därför kom han att vistas mycket i Stockholm, där han också avled i en hjärtattack.

F.W. Hasselblad & Co

F.W. Hasselblad & C:o grundades 1841 av Fritz Wiktor Hasselblad (1816-93) för partiförsäljning av korta varor, sybehör, järnmanufaktur m.m. 1842 blev C. Th. Landberg delägare men han utträdde ur firman redan året efter. 1857 upptogs istället kusinen Herman Hasselblad och Salomon (Sally) Heyman som delägare. Herman Hasselblad utträdde 1857 och äldste sonen till grundläggaren, F. O Hasselblad, blev delägare i firman 1866.

Företaget låg ursprungligen på Kyrkogatan, men flyttade 1874 till kvarteret Lilla Bommen. Mellan åren 1874 och 1971 kom de att uppföra alla kvarterets byggnader.

1871 utträdde grundläggaren ur firman som då efterträddes av sönerna Arvid Viktor Hasselblad (1846-1907) och Oscar Hasselblad (1844-1928) som delägare. 1883 lämnade Sally Heyman  firman och efterträddes av sonen Moritz Heyman.

Vid faderns död var det främst Arvid Viktor Hasselblad som drev firman vidare. Moritz Heyman avled 1903 och s. å. blev hans bror Fredrik Heyman samt Arvid Viktor Hasselblads söner Ivar Hasselblad och Karl Erik Hasselblad (1874-1942)  delägare. Arvid Viktor Hasselblad avled 1907 och Fredrik Heyman 1915.

Firman ombildades 1919 till F.W. Hasselblad & Co AB med Ivar och Karl Erik Hasselblad såsom verkställande  direktörer, den senare ensam från 1922. Han var även ordf. i styrelsen som dessutom vid grundandet bestod av G. Schönmeyer, E. Jansson och B. Prytz. Aktiekapitalet var 6,5 milj. kr.

På 1880-talet började F. Hasselblad importera fotografiska artiklar för försäljning, och denna gren utvecklades snart till en självständig verksamhet vilken 1909 ombildades till Hasselblads Fotografiska AB. I början av 1900-talet tog Ivar Hasselblad initiativ till försäljning av modevaror, och i samband därmed anlades en fabrik för tillverkning av strå- och filthattar för damer.

I början av 1900-talet började F.W. Hasselblad & Co med tillverkning av hattar och kravatter, år 1921 anlade företaget en kartongfabrik vid Gamlestadsvägen, Robert Skarstedt AB, och lite senare köptes Bäckhammars bruk med tillverkning av pappersmassa och kraftpapper.

Försäljningen av fotografisk utrustning sköttes i en separat avdelning som 1908 omvandlades till ett särskilt dotterbolag, Hasselblads Fotografiska AB som startade sin verksamhet 1909. Det nya dotterbolaget importerade bl.a. produkter från Eastman Kodak. På 1940-talet började företaget också tillverka kameror i enlighet med uppfinningar gjorda av Victor Hasselblad (1906-78), son till Karl Erik Hasselblad.

I början av 1900-talet började Hasselblads Fotografiska AB att distribuera spelfilm i Sverige. Så småningom började företaget även producera egna biograffilmer. Sommaren 1915 bildades det en Cinematograf-avdelning inom Hasselblads Fotografiska AB och 1916 byggdes en stor ateljéOtterhällan i centrala Göteborg. I denna atelje kom regissören Georg af Klercker (1877-1951) att spela in många framgångsrika spelfilmer. Under tre somrar ska de ha spelat in cirka 30 filmer. Skådespelare som Dagmar Ebbesen, Karl Gerhard, Ludde Gentzel, Artur Rolén och John Botvid filmdebuterade i Hasselblads filmer. 1918 slogs Hasselblads Cinematografiska avdelning samman med Pathé Frères svenska filial, Victorias Filmbyrå, Biograf AB Victoria, Svea films och Biograf AB Sverige. Det nya bolaget beslutade att förlägga all sin verksamhet till Stockholm.

1925 anställdes Karl Erik Hasselblads son Victor Hasselblad (1906-1978) i Hasselblads Fotografiska AB. Han lämnade dock familjeföretaget redan 1937 för att ägna sig år sitt eget företag, Victor Foto, som drev fotobutik, sitt laboratorium och längre fram kameraverkstad. Efter faderns bortgång 1942 lyckades han låna nödvändigt kapital och förvärvade aktiemajoriteten i F.W. Hasselblad & Co AB. 1941 bildades Victor Hasselblad AB som dotterbolag till F.W. Hasselblad & Co AB för att tillverka kameror. Från 1957 var Victor Hasselblad VD i moderbolaget.

1957 avvecklades grossistverksamheten i F.W. Hasselblad & Co, 1958 såldes Robert Skarstedt AB till Svenska Tändsticks AB (STAB). Totalt fanns det 1 000 anställda i företaget år 1960, därav 350 i Bäckhammar. Bäckhammars Bruk såldes till Vänerskog år 1969. Idag ägs Bäckhammar av Nordic Paper.

1966 såldes Hasselblads Fotografiska AB till Eastman Kodak och 1976 köptes företaget Victor Hasselblad AB (som då också blev moderbolag till sitt tidigare moderbolag F.W. Hasselblad AB), i vilket kameratillverkningen fanns, av Säfveåns AB. Efter att därefter haft en rad olika ägare fusionerades bolaget med danska Imacon A/S år 2004. Idag har det nya bolaget namnet Victor Hasselblad AB. Numera tillverkar företaget enbart digitala kameror.

2003 flyttade företaget från Lilla Bommen till ett nybygge i Lundbystrand som emellertid snart övergavs och såldes. Idag har de lokaler i Lindholmen.

Sveriges Allmänna Sjöförsäkrings Aktiebolag

Del 7 av 11 i serien Sveriges handel och industri 3

Den 11 November 1872 utgick från hrr kaptenlöjtnant J.E. Gadelius samt grosshandlarne Aug. Fröding och Joseph Heyman en inbjudan till aktieteckning uti ett sjöförsäkringsbolag med benämning Sveriges Allmänna Sjöförsäkrings Aktiebolag hvars kapital skulle vara ”En million riksdaler, däraf Fyra Hundra Tusen riksdaler utgöra kontant inbetald grundfond och Sex Hundra Tusen riksdaler utgöra en af godkända förbindelser bildad säkerhetsfond, samt fördelas på 4,000 aktier, hvardera å 250 riksdaler, däraf kontant inbetalas till grundfonden 100 riksdaler och för säkerhetsfonden aflemnas godkända förbindelser å 150 riksdaler, allt riksmvnt”.

Samma dag, den 11 November 1872, bildades bolaget, i det hela aktieantalet tecknades, och ”genom teckningen bemyndigades inbjudarne att såsom interimsstyrelse upprätta förslag till bolagsordning”.

Förutom inbjudarne, voro stiftarne af bolaget följande personer: hrr Aug. Abramson, Edv. Heyman J:or, James J. Dickson, Ekman & Co., A. Fröding & Co., Leopold och Gabriel Abramson, Sven Renström & Co., Oscar Ekman, Th. Mannheimer, Emil Ekman, Henning Frisell, G. H. Hegardt & Co., J. A. Kjellberg & Söner, Jac. Rubenson, E. J. Heyman och J. W. Wilson.

Stiftarne af bolaget öfverenskommo om att åt allmänheten till teckning afstå, utan premium, hvar och en i förhållande till sitt aktieantal, ”ett antal aktier ej öfverstigande 1.500 st., dock att ingen må teckna sig för mer än 40 aktier”. Få dagar därefter voro dessa 1.500 aktier tecknade af 64 firmor och privatpersoner. Under årens lopp har dock flertalet aktier öfvergått i andra händer, i de flesta fall på grund af dödsfall. Så äro f. n. af de 20 stiftarne 15 hädangångna.

Sedan bolagsordningen af Kongl. Maj:t fastställts den 13 December 1872 och konstituerande bolagsstämma hållits den 2 Januari 1873, började bolaget, som då hyrt kontorslokal uti ”Billqvistska gården” (hrr Johanson & Carlanders hus) Norra Hamngatan 14, genast sin verksamhet.

Vid den konstituerande bolagsstämman valdes till styrelse hr Gadelius såsom verkställande direktör samt hrr Aug.Fröding och Ed. Heyman J :or såsom meddirektörer.  På grund af sitt ansträngande arbete såsom Bureau Veritas’ inspektör frånträdde kaptenlöjtnant Gadelius i Maj 1874 sin befattning såsom bolagets verkställande direktör. Till hans efterträdare valdes vid extra bolagsstämma den 11 Maj samma år sjökaptenen Sven Engelbert Rinman, hvilken allt sedan dess, såsom bolagets verkställande direktör, haft sig den egentliga affärsledningen ombetrodd. Såsom en egendomlighet må nämnas, att den första försäkring, som bolaget öfvertog, var en varurisk från Göteborg till London med ångaren Kung Ring, å hvilken just hr Rinman då var kapten.

Såsom belysande för bolagets verksamhet må följande summariska siffror ur årsberättelserna för de gångna 30 åren angifvas:

Bruttoförsäkringssumma under hela perioden…………….. Kr. 1.760.718.626
Nettoförsäkringssumma ,, „ ,, ,, 943.371-637
Bruttopremiebelopp „ „ „ „ 23.530.752
Nettopremiebelopp „ ,, ,, ,, 9.644.312

I November 1890 skapades ”Sveriges Allmännas” dotterbolag ”Återförsäkrings  Aktiebolaget Triton”med hvilket det står i intimaste förhållande.

I Norge bedrifver bolaget en icke obetydlig affär genom sin år 1873 upprättade generalagentur i Christiania, som hela tiden innehafts af den kända skeppsmäkleri- och rederifirman herrar Fearnley & Eger.

I Köpenhamn representeras bolaget sedan år 1879 af herr Jörgen Hoppe. Med undantag af dessa båda agenturer bedrifver bolaget numera ingen direkt verksamhet i utlandet.

Bolagets styrelse utgöres för närvarande af följande personer: hr S. E. Rinman, verkställande direktör,  Aug. Fröding och J. E. Gadelius
med konsul Gust. Krafft och grosshandlare Henrik E. Ahrenberg som
suppleanter.

Axel Ramm

Salomon Heyman

Salomon ”Sally” Heyman (1831—85) var son till Heyman Jacob Heyman (1801—69) samt bror till bl.a. Elias Heyman, Aron Heyman och Gabriel Heyman.

Han var 1857—82 delägare i kortvarufirman F. W. Hasselblad & Co och en tid huvuddelägare i Reijmyre glasbruk i Skedevi i Östergötland. Hans söner Mauritz Gustaf Heyman (1857—1901) och Fredrik Heyman (1864—1915) var delägare i F. W. Hasselblad & Co 1883—1901 resp 1901—15, och sonen Ivar Jacob Heyman (1859—1913) var 1881— 88 den ene av ägarna av Rejjmyre glasbruk.

Aron Heyman

Endast för medlemmar

Carl Erik Heyman

Carl Erik Heyman och Oswald Westerberg

Carl Erik Heyman och Oswald Westerberg

Carl Erik Heyman (1875—1937) var son till Alfred Heyman och Alice Moss. Han var gift med Mascha Tauson (1888-??).

Blev 1905 delägare i familjefirman H. J. Heyman & Co som han och fadern ägde tillsammans tills fadern dog 1918. Därefter var Carl Erik Heyman ensam ägare samt efter dess ombildning till AB var VD där 1930—34.

H.J. Heyman & Co

Företag som grundades av Heyman Jacob Heyman (1801—69) år 1826 och gjorde affärer med tyger och kortvaror, som såldes dels i butik i Göteborg, dels genom gårdfarihandlare på landsbygden. Efter hand fick firmans grosshandelsrörelse med import av vävnader och garn en allt större omfattning.

1871 inträdde Alfred Heyman i familjefirman som delägare tillsammans med sin bror Charles Heyman. Från 1897 till 1904 var Alfred Heyman ensam innehavare av firman efter att hans bror avlidit. 1905 blev Alfred Heymans son Carl Erik Heyman delägare i firman vilken också tog upp stora lån från Sixten Heyman, affärsman i London och huvudägare i firman Sixten & Cassey.

Företaget tog också verksam del i den göteborgska industrialiseringen i slutet på 1800-talet.  Alfred Heyman som då ledde familjeföretaget tog 1889 initiativ till bildandet av Göteborgs Trådgardinsfabriks AB i Almedal med svenska och engelska intressenter. I början av 1900-talet hade detta företag 200 anställda. Malmö yllemattfabrik, som inköpts av företaget, flyttades 1895 till Örgryte och fick då namnet AB Svenska Möbeltygs- och mattfabriken. År 1910 bildades även Konfektions AB Lesslie inriktat mot damkonfektion.

H. J. Heyman & Co leddes efter Alfred Heymans död av sonen Carl Erik Heyman (1875—1937), som efter dess ombildning till AB var VD där 1930— 34.

Firman H. J. Heyman & Co, som var i verksamhet fram till 1953, hade efter 1908 kontor och lager i en stor fastighet vid Brunnsparken – hörnet av Norra och Östra Hamngatorna.