Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Herwegh

Kvarteret Arkaden

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

På 1890-talet revs en del av kvarteret då Sveriges enda privatägda gata, Arkaden, drogs snett igenom kvarteret och en stor tegelbyggnad med torn uppfördes.

I kvarteret fanns flera kända företag, bl.a. Arcade restaurang och smörgåsaffär, Brobergs Tobakshandel, Törnstens herrekipering, Waidele musikaffär, Stibergs hörna och Hugo Bonanders damfrisering.

Samtliga hus i kvarteret revs 1969-1974 och de tre nuvarande byggnaderna uppfördes. År 2000 byggdes kvarterets inre delar om och nya höga entrépartier tillkom på hörnen i sydväst och nordost.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 116, Herwegh, Kåhre, Åkerman, Roos, Dickson, Heyman
Rote 4, tomt 117, Ström, Sahlgren, Sandberg, Kåhre, Bronander, Jansson, Rhedin
Rote 4, tomt 118, Wohlfahrt, Spång, Lembke (Lemke), Sjöberg, Schiller
Rote 4, tomt 119, Lind, Schildt, Berg, Wetterquist, Wetterman, von Schaffrath, Söderberg, Sjöberg
Rote 4, tomt 120, Kierr, Poies (Pois), Fogelberg, Arfvidsson
Rote 4, tomt 121, Kinnarid (Kinnert), Meijer, Oterdahl, Fogelberg
Rote 4, tomt 122, Friberg, Fogelberg
Rote 4, tomt 123, Eilking. En av de tomter som försvann när Fredsgatan anlades.
Rote 4, tomt 124, Lohman, Liedblad & Sjögren, Warburg, Andersson, Hyllengren
Rote 5, tomt 12, Dellinghusen (Dellinghausen), Böker, de Silentz, Oterdahl, Engelblom, Benecke
Rote 5, tomt 13, Dellinghusen (Dellinghausen), Tham, Gripenstedt, Habicht, Colliander
Rote 5, tomt 14, Böker, Ström, König, Sandberg, Bronander, Bahrman, Janse, Rhedin
Rote 5, tomt 15, Salfelt, Bratt, Edenberg, Zachrisson, Wohlfahrt, Westerling,  Westerling & Wohlfahrt, Franck
Rote 5, tomt 16, de Buur (de Boer), Ollonberg, Herwegh, Andersson, Kåhre, Roos, Dickson, Heyman
Rote 5, tomt 17, Hertzen (Hartzen), Herwegh, Kuhn, Nissen, Tanggren, Heegh, Spargren, Nordenberg, handelsfirma G Lewien, Denninghoffska huset

Arkaden

Advertisements

Kvarteret Holländaren

Kvarteret Holländaren, Västra Hamngatan-Drottninggatan-Lilla Kyrkogatan-Kyrkogatan,är ett av innerstadens mindre kvarter.

Om uppkomsten av kvarteren Holländaren och Domprosten skriver Olga Dahl enligt Wikipedia:

”År 1720 hade assessor Matthias Schildt köpt 4.39 östra på auktion för 500 D. kmt skräddare David Fischers ödetomt. Den 2.4.1723 skrev David Fischer, att Herr Matthias Schildt hade givit honom ett köpebrev på sin tomt belägen på Drottninggatan emellan bokhållare Lars Jacobssons och Herr Gustaf Jonssons hus. Han var fortfarande skyldig att betala 500 D. smt.

Eftersom David Fischer samtidigt köpte även 4.39 västra kom tomterna i fortsättningen, att dela historia fram till 1757. När handelsmannen Sven Fredrik Svensson detta år ägde tomterna inträffade en eldsvåda, som på nytt gjorde dem till ödetomter. Denna eldsvåda var mycket farlig, eftersom Holländaregatan – nuvarande Drottninggatan – var den trängsta i hela staden. Vid tillfället brann fyra hus helt ned till grunden och två i det närmaste. Bagaren Elias Gardins (4.43 och 3.56) hus nedrevs för att hindra eldens spridning och vinna fri passage till Kyrkogatan. Magistraten passade på tillfället och bestämde, att en ny tvärgata till Kyrkogatan, kallad Lilla Kyrkogatan, skulle anläggas. Den drogs i huvudsak över 3.60 östra och 4.40. Tomten 4.39:s västra del blev nordöstlig hörntomt i ett nytt kvarter, senare döpt till Domprosten.”

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 55, Bruhn, Molin, Köhler, Norling, Arfvidsson, Fallén, Bergman
Rote 3, tomt 56, Wiesenhoff, Norling
Rote 3, tomt 57, Holst, Deber, Grundell, Cederbourg, Simson, Dymling, Gradman, Rundberg, Geber, Heyman, Leffler
Rote 3, tomt 59, Isenberg, Geppert, Landin, Sieurin, Lindquist & Kuhr, Ekström, Köster

Idag Lilla Kyrkogatan nr  3 (tidigare 17:5). Huset uppfördes någon gång kring 1805 för kopparslagare Landin. Under första delen av 1870-talet byggdes en fabriksbyggnad mot gatan åt det välkända tryckeriet Meyer & Köster Lithografiska Atelier. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 40, Wedinghusen, Horn, Roempke, Walther, Fernlöf, Gieseke, Landin, Roos, Levgren, Björck. Lundström

Idag Lilla Kyrkogatan nr 1 (tidigare 17:4), huset uppfördes 1839 åt grosshandlare Carl David Lundström, mannen bakom Rosenlunds spinneri. År 1937 köptes fastigheten av färgfirman Helge Kildén & Co. I trapphuset finns ett blyinfattat fönster med glasmålning i jugendstil och dekorativa gjutjärnsdetaljer. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 41, Schultz, Floor, Kohlhoff, Wulff, Törnebom
Rote 4, tomt 42, Auerberg (Oberberg), von Felden, Schwartz
Rote 4, tomt 43, Wiesenhoff, van Egmont, Herwegh, Norling
Rote 4, tomt 44, Auerberg, Braunjohan
Rote 4, tomt 45, Bijhl (Byl, de Bur), Areel, Rothenhan, Fistulator, Chambers, Jeansson (Jansson), Prytz, Hacker, Gertner, Kaldiniger, Rönnow
Rote 4, tomt 46, Båthman, Bruhn, Malm, Ekman, Renströmska huset
Rote 4, tomt 47, de Letter, Prunck, Gothéen, Fehman, Kenlock, Malm, Renström, Hammarberg, Leffler, Renströmska huset

Kvarteret Holländaren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottningatan), Holländaren, Domprosten, Bpkhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Burgården (Norra Burgården)

Del 19 av 32 i serien Landerier

Landeriet Burgården uppläts år 1638 till Jan de Bur (Buur, Buer, Johan van Buren) som ursprungligen kom från Nederländerna. Gården (och området) har sitt namn efter honom och det har också bergen söderut från Johanneberg, Buråsbergen, med den där idag liggande stadsdelen Burås. 1871 innehade hans arvingar fortfarande landeriet, från 1652 Wilhelm Gijssen, trolig svärson till Jan de Bur, eventuellt gift med Jan de Burs änka. Nästa ägare var Mauritz van der Beck, också han från Nederländerna. Efter van der Beck var Adam Herwegh innehavare av landeriet och därefter Abraham van Eyck.

bureg

Norra Burgårdens landeri (Foto 1900)

I slutet av 1600-talet fick göteborgsbiskopen Johan Carlberg (1638-1701) besittningsrätt till Burgården. Han var far till Johan Eberhard Carlberg(den förste stadsingenjören i Göteborg), Bengt Wilhelm Carlberg, stadsingenjör och stadsarkitekt (1696-1778) och farfar till Carl Wilhelm Carlberg (1746-1814), också denna stadsarkitekt. Biskopen var också i besittning av Underås. Efter biskopen var bland annat klädesfabrikanten Johan Thornton såväl som medlemmar i familjen Santesson och Carl Henrik Tranchell (far till Jonas Tranchell) innehavare. 1822 dog C.H. Tranchell och familjen Dahl blev innehavare. Jacob Dahl drev bland annat bryggeri på egendomen först halvan av 1800-talet.

I mitten av 1800-talet delades landeriet i två delar Norra respektive Södra Burgårdens landerier. Efter delningen tycks bryggeriverksamheten ha tillhört Södra Burgården. Bryggeriverksamheten övertogs av en S.A. Svensson och det leddes senare under en längre tid av hans styvson, Johan Björkfeldt, som studerat bryggeriverksamhet i Tyskland. Norra Burgården tycks därefter till stor del ha innehafts av präster.

Norra Burgårdens landeri såldes till Göteborgs stad år 1897. Byggnaderna fick förfalla och revs år 1936. Vid rivningen fann man husrester från 1600-talet.

Burgården

Norra Burgården från Mölndalsån

Burgården

Norra Burgården

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg