Kvarteret Göta Kanal

Kvarteret Göta Kanal, Torggatan-Klädpressaregatan-Östra Hamngatan-Spannmålsgatan. Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807 Rote 9, tomt 43, Brase, Rancke, Habicht, Dahl, Wockatz, Broddelius Rote 9, tomt 44, Brandenburg, Rote 9, tomt 45, Gyllenschruuf, Flyback, Borgman, Brusewitz, Holm, Heggbom, Rydberg, Johnson-huset Rote 10, tomt Fortsätt läsa Kvarteret Göta Kanal

Advertisements

Kvarteret Lilla Berget

Kvarteret Lilla Berget ligger mellan Smedjegatan-Postgatan-Tyggårdsgatan-Köpmansgatan. Bland andra karakteristiska nordstadspartier som försvunnit för den nyare tidens gedignare byggnadsväsen äro Lilla bergets alla forna rucklen, hökarbodar och krognästen i hörnet av Smedje- och Köpmansgatorna att ihågkomma. Berggrunden kringgärdas nu av moderna stenhus och bildar såsom Fortsätt läsa Kvarteret Lilla Berget

Kvarteret Arkaden

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar. På 1890-talet revs en Fortsätt läsa Kvarteret Arkaden

Kvarteret Bokhållaren

Kvarteret Bokhållaren, Korsgatan-Drottninggatan-Östra Hamngatan-Kyrkogatan Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807 Rote 3, tomt 64, Falkensten, Koch Rote 3, tomt 65, Bruhn, Ström, Dymling, Brattberg, Berger, Fürstenberg, Barach, Hegardt, Öhrn, Wickman Rote 3, tomt 66, Ungewitter, Krafft, Roos Rote 3, tomt 67, Muus, Fortsätt läsa Kvarteret Bokhållaren

Kvarteret Klensmeden

Kvarteret Klensmeden är området Östra Hamngatan-Kyrkogatan-Östra Larmgatan-Kungsgatan. Idag är det indelat i två kvarter med Fredsgatan i mitten från Kungsgatans slut vid Harry Hjörnes plats till Brunnsparken. Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807 Rote 2, tomt 138, Flybach, Berg, Knape, Reimer, Barkenbom, Fortsätt läsa Kvarteret Klensmeden

Siöblad (brigantin)

Kaparbrigantin ägd av Rolof Rooth, Jonas Hägg, Nils Greiff, Söfring Barck, Olof Häger, Claes Habicht och Petter Wennerström. Ursprungligen byggt av Rolof Rooth som handelsskepp på 35 läster. Hade som kapare en besättning på 50 personer. Byggdes 1709 och var Fortsätt läsa Siöblad (brigantin)

Adolph Friederic

Byggd som 60-kanoners örlogsskepp och ändrad till ostindiefarare på Djurgårdsvarvet (även kallat Lotsachs varv), 450 läster (efter 1780: 493), 24 kanoner, 160 man. 1:a resan, till Kanton, 16/12 1766 – 16/6 1768 Kapten: Levinius Olbers Superkargörer: David Sandberg (stannade i Kanton), Fortsätt läsa Adolph Friederic

Riksens Ständer

Byggd på varvet Terra Nova. Skeppsbyggmästare David Bagge (dog 1759) eller Joseph Ekeberg som tog över 1760. Hans titel var då kvartersman, från 1763 skeppsbyggmästare. På 460 läster med 34 kanoner och 170 personers besättning. Under tredje oktrojen halverade Riksens Ständer sin beväpning till 16 Fortsätt läsa Riksens Ständer

Stockholms slott

Byggd på Stora Stadsvarvet och på 454 läster med 31 kanoner och 154 personers besättning. Under tredje oktrojen halverade Stockholms Slott nära nog sin beväpning, till 16 kanoner och minskade besättningen till 140 personer 1:a resan, till Kanton, 25/2 1759 – juli 1761 Kapten: Carl Gustaf Lehman Superkargörer: Fortsätt läsa Stockholms slott

Frimurarna och Ostindiska kompaniet

Frimurarlogen i Göteborg som startade 1755 hade redan år 1759 102 medlemmar. Av dessa var 25 anställda inom Ostindiska Kompaniet. En annan större medlemsgrupp var officerare i det militära, 28 personer. Det var dyrt att vara med så det krävde Fortsätt läsa Frimurarna och Ostindiska kompaniet