Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Dittmer

Kvarteret Frimuraren

Kvarteret Frimuraren är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven som ligger mellan Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan. Beboddes under 1600-talet främst av nederländska handelsmän.

På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (nuvarande Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.

Tomterna längs Drottninggatan tillhörde fjärde roten och de längs Södra Hamngatan och Östra Hamngatan tillhörde femte roten. Från 1923 ändrades den administrativa indelningen varvid kvarteret namngavs efter Frimurarlogens verksamhet i kvarteret. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.

Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Det Arfvidsonska stenhuset vid Södra Hamngatan 29 skadades, men i övrigt hade kvarterets byggnader bestått av trähus, vilka totalförstördes. Efter branden diskuterades en ny reglering av tomterna, vilken stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg motsatte sig. Bland annat föreslogs att Korsgatan skulle breddas. En tomtkartbok med rotenummer och mått färdigställdes 1809–1810, och den är den ännu gällande, även om beteckningarna ändrades vid den nya kvartersindelningen 1923. Det har även skett sammanslagningar av tomtnummer, i de fall tomterna haft samma ägare.

Efter branden 1802 förändrades stadsbilden och de gamla trähusen ersattes med en lång rad trevåningshus med varierande stil, men ändå anpassade till varandra. Den förändringen omfattade även det intilliggande kvarteret Kommerserådet. Enhetligheten kom genom åren att förändras, bland annat genom uppförandet av Riksbankshuset på 1880-talet och Livförsäkringsbolaget Nordstjernans hus år 1907.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 110, Westerman, Braun-Johan, Hägg, Aman, von Ackern, Olbers, Törnsten, Rydin, Heyman
Rote 4, tomt 111, Knipe (Knip), de Block, Meijer, Band, Lake, Gieseke, Bornander, Bagge, Wahrenberg, Liedbom, Walcke, Warburg, Blidberg
Rote 4, tomt 112, Meijer, Damby, Jordan, Örtegren, Coopman, Riksbankshuset
Rote 4, tomt 113, Wernle, Lillia, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Roos, Sjöberg, Drottninggatan 30
Rote 4, tomt 114, Wernle, Kock, Arfwedsson, Hamilton, Hammarin (Hammarberg), Liedgren, Holmgren, Kullman, Matzen, Dahl, Bagge, Frimurarlogen
Rote 4, tomt 115, Dreijer, Braun, Hacker, Lamberg, Brun, Sandberg, Kjellberg, Blidberg, Zachrisson, Wesslau, Natt & Dag, Antonsonska huset
Rote 5, tomt 18, Schröder, Bratt, Lamberg, Krusell, Gamla Handelsbankshuset
Rote 5, tomt 19, Schale (Schael), Amija, Hertzen, Coopman, Sjögren, Sandahl, Söderberg, Korn, Wernbom, Grundberg Stade och Co, Allmänna Liv Oden-huset
Rote 5, tomt 20, Stewart (Styfwert), Treutiger, Henriksson, Schröder, Busck, Granberg, Ahlgren, Söderström, Kåhre, Gumperts hörne,
Rote 5, tomt 21, Schmidt, von Saveland, Persson, Habicht, Bagge (Uddevalla-Bagge), Sernström, Peter Peterson, Magnus, Josephsson, Silvanderska huset
Rote 5, tomt 22, Wenck, Matzen, Schröder, Schildt, Schutz, Svan, Feundt, Peter Peterson, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 23, Lindsay, Påfvenfeldt, Manorgen, Haberman, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 24, Wernle (Werle, Werler), Lillie (Lillia), Elers, Mörner, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Holterman, Fröding, Boye, Josephi, Kling, Malmsjöhuset
Rote 5, tomt 25, van Schoting, de König, Engelke, Schiller, af Sandeberg, Andreas (Anders) Andersson, Malm, Prytz, Ständernas Bank (Riksbanken), Riksbankshuset
Rote 5, tomt 26, Knipe, de Block, Hansson, Engelke, Thornton, Liedsten, Staaf, Maule, Andreas (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset
Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska huset
Rote 5, tomt 28, Braun-Johan, Hägg, Rosenbusch, Krantz,
Rote 5, tomt 29, Aman, von Ackern, Krantz, Törnsten, Rydin, Heyman

Kvarteret Frimuraren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottninggatan), Holländaren, Domprosten, Bokhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Advertisements

Drottning Sophia Magdalena

Byggd på Stora Stadsvarvet, 485 läster (under fjärde oktrojen ommätt till cirka500 läster), 18 kanoner, 150 man.

Sophia Magdalena - 1

1:a resan, till Kanton, 17/1 1774 – 16/5 1775

Kapten: Carl Gustaf Ekeberg
Superkargör: Olof Lindahl

2:a resan, till Kanton, 20/1 1777 – 10/6 1778

Kapten: Charles Chapman
Superkargörer: Henric H. af Ditmer, Olof Lindahl

3:e resan, till Kanton, 2/2 1781 – 12/7 1782

Kapten: Johan Spindler
Superkargörer: Samuel Fredrik Koschell, Joh. Ad. Smedberg

4:e resan, till Kanton, 28/2 1783 – 19/6 1784

Kapten: Johan Spindler
Superkargör: Carl von Heland

5:e resan, till Kanton, jan 1787 – 31/7 1788

Kapten: Sten Bergenstierna (dog i Kanton)
Superkargör:Joh. Ad. Smedberg

6:e resan, till Indien och Kanton, 27/11 1792 – 25/7 1794

Kapten: Hans Henr. Clason
Superkargörer:Joh. Ad. Smedberg (dog i Kanton), Sebastian Heegg, James Chalmers (stannade i Kanton)

Besättningsrulla

Ahlgren, Nils (Buteljör)
Andersson, Anders (Timmerman)
Andersson, Christ: (Matros)
Andersson, Bernt (Matros)
Andersson, Petter (Matros)
Andersson, Hans (Jungman)
Arwidson, Swen (Kvartermästare)
Asklöf, Johan C. (Jungman)
Asplund, Petter (Kvartermästare)
Bark, Lorentz (Matros)
Berg, Petter (Matros)
Berg, Jacob P. (Jungman)
Bergqwist, Johan (Matros)
Bergqwist, Carl (Jungman)
Bergström, Jacob (Jungman)
Björk, Johan (Matros)
Björklund, Bengt (Matros)
Björkman, Alexsander (Matros)
Björkman, And. (Matros)
Boman, Jacob (Matros)
Boström, Jöran (Matros)
Boxbom, Lars (Matros)
Broberg, Petter (Jungman)
Broman, Joh. A. (Jungman)
Brommert, Gustaf (Matros)
Bruuns, Petter (Assistent)
Bäärnhjelm, A.G. (Lärstyrman)
Carell, C. P. (Lärstyrman)
Carlberg, Jacob (Kypare Math)
Carlsson, Ture (Konstapel)
Carlsson, Erick (Timmerman)
Chalmers, James (Superkargör)
Christopherson, Abrah. (Jungman)
Christopherson, Gustaf A. (Jungman
Classon, Hans Hindr: (Kapten)
Ehrenbill, Erick Julius (Kadett)
Ekman, Carl Gust. (Jungman)
Enander, Joh. (Jungman)
Enisson, Lars (Jungman)
Erickson, Anders (Matros)
Erickson, Swen (Matros)
Erickson, Lars (Jungman)
Fagerlund, Petter (Matros)
Fagerström, Carl (Matros)
Falin, Johan (Timmerman)
Flinck, Johan (Smed)
Fogelberg, Gunnar (Matros)
Forsbäck, A. M. (Fältskär)
Forslund, Anders (Matros)
Fredrickson, Carl (Jungman)
Fridholm, Lars (Jungman)
Frösee, Zakarias (Buteljör Math)
Gradman, Johan (Konstapel)
Grönberg, Anders (Kvartermästare)
Gunberg, Gunnar (Matros)
Gussberg, Olof (Matros)
Hallberg, Swen (Kock)
Hamarström, Hans (Matros)
Hammarst:, Bengt (Matros)
Heeggh, Sebast. (Superkargör)
Hjertstad, C. G. (Jungman)
Hofgård, Thalenius (Jungman)
Holm, Nils (Matros)
Holm, Carl (Matros)
Holm, Bengt (Matros)
Holmqwist, Gabriel (Matros)
Högstedt, Johan (Jungman)
Jansson, Hindrick (Båtsmans Math)
Jansson, And: (Jungman)
Jernstädt, Nicklas M. (Jungman)
Jonasson, Lars (Matros)
Jonasson, Bengt (Jungman)
Jonsson, Joh: (Matros)
Jonsson, Daniel (Matros)
Jonsson, Anders (Jungman)
Jungberg, Johan A. (Jungman)
Jungert, Jöns (Matros)
Kjermankiöld, Jacob (Styrman)
Knabe, Anders (Matros)
Kose, Erick (Matros)
Kryskopfel, N. (Fältskär)
Kyrkelin, Johan (Matros)
Kålberg, P. Erick (Matros)
Kålberg, Petter (Matros)
Lallerius, Anders (Konstapels Math)
Lantgren, Olof (Matros)
Larsson, Swen (Matros)
Larsson, And: (Matros)
Larsson, Jonas (Jungman)
Leckström, Petter (Matros)
Liljesstråle, Axel W. (Styrman)
Lindblad, Nils (Matros)
Lindgren, Petter (Matros)
Lindmark, Ambrosius (Matros)
Lindqwist, Jonas (Jungman)
Linngren, And. (Matros)
Lunberg, Petter (Båtsmans Math)
Lunberg, Jonas (Matros)
Lundahl, Arwid (Hovmästare)
Lunell, P.T. (Kadett)
Lungren, Swen (Timmerman)
Lungren, Samuel (Segelmakare Math)
Löfgren, Johan (Jungman)
Löfström, Salomon (Kvartermästare)
Mathson, Erick (Matros)
Mayström, Petter (Kock)
Melgren, Johannes (Jungman)
Memsen, Pauli (Konstapel)
Meyster, Christian (Lärstyrman)
Mörk, Erick (Segelmakare)
Nommelin, Jacob (Kvartermästare)
Norman, Elias (Matros)
Nyberg, Lars (Jungman)
Olofson, Lars (Jungman)
Palm, Carl Gustaf (Konstapel)
Pentz, Christ. (Kadett)
Petersson, Petter (Lärstyrman)
Petterson, Lars (Matros)
Petterson, Swen (Jungman)
Petterson, Börje (Jungman)
Petterson, Anders (Jungman)
Reinige, Joh: (Matros)
Rempke, Swen (Styrman)
Rislund, Anders (Jungman)
Ritterberg, Jacob (Styrman)
Runsten, Jonas (Matros)
Sahlberg, Carl (Jungman)
Salm, Jonas (Jungman)
Sanberg, Hindrick (Kvartermästare)
Sanberg, Simon (Matros)
Sanberg, Nils (Matros)
Sanberg, Wilhelm (Jungman)
Sandström, Jonas (Kypare)
Schultze, Daniel F. (Jungman)
Schultze, Carl F. (Jungman)
Segerström, Elias (Matros)
Siberg, Anders (Skeppsskrivare)
Simming, Christ. (Jungman)
Siögren, Nicklas (Matros)
Sjöberg, Hans (Matros)
Spärring, Gustaf (Kadett)
Stam, Gustaf (Matros)
Stolpher, Joh: F. (Matros)
Stranman, Carl F. (Styrman)
Ström, C. C. (Präst)
Strömbeck, Anders (Båtsman)
Strömberg, Mag. (Jungman)
Swanberg, Jonas (Matros)
Swensson, Mårten (Hovmästare Math)
Swensson, Lars (Timmerman)
Swensson, Erick (Matros)
Swensson, Truls (Matros)
Swensson, Bengt (Matros)
Swensson, Samuel (Jungman)
Söderberg, Anders (Jungman)
Söderström, Petter (Matros)
Temtander, Paulus (Matros)
Tranbäck, And: (Jungman)
Ulberg, Swen (Smed Math)
Ulman, Jacob Gabri: (Assistent)
Utberg, Anders (Jungman)
Wagner, Israel (Matros)
Warenius, Erick A. (Jungman)
Wedelin, Johan (Konstapel)
Wetterberg, Petter (Matros)
Wigert, Israel (Superkargör)
Wirgin, Gustaf H. (Jungman)
Åhrman, Nicklas (Matros)
Åkerman, Erick H. (Jungman)
Öhman, Anders (Jungman)
Öhrn, Carl (Matros)

7:e resan, till Kanton, 20/4 1795 – 25/6 1796

Kapten: Eric Nissen
Superkargörer: Peter Schenling, Johan Dassau

8:e resan, till Indien och Kanton, 13/6 1798 – 29/8 1799

Kapten: Hans Hansson

Uppbringades av engelsmännen på väg hem till Sverige och tvingades in i Kap där skeppet fick liga tills ett handelsavtal mellan Sverige och Storbritannien förhandlats fram.

9:e resan, till Kanton, 18/5 1800 – (27/11 1801)

Kapten: Hans Hansson
Superkargör: Anders Siberg

Förlist år 1801 i Engelska kanalen på hemvägen.

När skeppet Sophia Magdalena strandade vid Deal i närheten av Dover den 27 november 1801 visade det sig att assistenten Samuel Wistenius ombord även hade en skuld till löjtnant Fr Wallenstråle (2.e styrman ombord). Wallenstråle var även med och bärgade 1000 stycken blöta nankiner (ur krutdurken ombord), de var märkta H. CHT och CT, somliga omärkta. Tygerna transporterades sedan till Deal under militär eskort. Wistenius intygade att han hade sett varorna i packhusen i Deal.

Sophia Magdalena

 

Riksens Ständer

Byggd på varvet Terra Nova. Skeppsbyggmästare David Bagge (dog 1759) eller Joseph Ekeberg som tog över 1760. Hans titel var då kvartersman, från 1763 skeppsbyggmästare. På 460 läster med 34 kanoner och 170 personers besättning. Under tredje oktrojen halverade Riksens Ständer sin beväpning till 16 kanoner och minskade besättningen till 150 personer.

1:a resan, till Surat och Kanton, 14/4 1760 – 18/8 1762

Kapten: Baltzar Grubb
Superkargörer: David Sandberg, Chr. Hinr. Braad, Magnus Borgman, H. W. Hahr, B. Fr. Ritterberg.

Privilegiepengar, befattning, dlr smt

1:e assistent, 1 800
2:e assistent, 1 500
Kapten, 12 000
1:e styrman, 8 000
2:e styrman, 5 000
3:e styrman, 3 000
4:e styrman, 1 800
5:e styrman, 1 000
1:e lärstyrman, 250
Skeppspräst, 800
1:e fältskär, 1 800
2:e fältskär, 300
3:e fältskär, 100
Skeppsskrivare, 400
Buteljör, 500
Buteljörs math, 54
1:e konstapel, 400
2:e konstapel, 72
Konstapels math, 66
Hovmästare, 250
Båtsman, 800
1:e båtsmans math, 84
2:e båtsmans math, 78
1:e timmerman, 800
2:e timmerman, 90
3:e timmerman, 75
4:e timmerman, 66
5:e timmerman, 63
Kvartermästare, 72
Segelmakare, 84
Segelmakare math, 66
Kypare, 72
Kypare math, 54
Kajutkock, 84
Skeppskock, 72
Smed, 66
Kadett, 50
Matros, 63-36
Jungman, 36-27
Skeppsgosse, 27-21

Dagbok som skildrar resan finns bevarad. Författaren är okänd.

Ankom Surat i oktober och fann engelsmännen som herrar i staden. Efter tre månaders normal handel begärde nawaben 10 000 rupier innan något mer kunde utskeppas ”ty han var en fattig man”. I hemlighet fördes alla pengar, 30 000 rupier i två koffertar och en kista, från faktoriet till fartyget.

Kl 3 på morgonen den 20/2 arresterades svenskarna och deras hus omringades av 500 man av nawabens trupper. Nawaben ville ha en present på 400 000 rupier till den nye kungen. Då svenskarna vägrade fördes de till ”Lilla huset” där de bevakades strängt och plågades av vakternas skrällande musik och en hop råttor.

De fångna svenskarna sände då sitt skepp till Goa, varvid nawabens pretetioner föll först till 60 000 rupier och efter någon dag till 50.000, under hot om ”att behandlas illa”. ”Vi lära nog försvara skinnet en stund ” skrev kapten Grubb i sin dagbok. Den 17 mars enades de om 17 000 rupier och anlände den 15 augusti på redden till Wampoa.

Besättningen ombord hjälpte till med bärgningen av lasten från det förlista skeppet Prins Friederic Adolph.

Också beskriven i Carl H. Rappe, Dagbok för skeppet Rycksens Ständer på resa till Surat och Canton 1760–1762

2:a resan, till Kanton, april 1763 – aug 1764

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: Friedrich Wilhelm König (död på hemresan), Carl Walter, Jacob Hahr, Gustaf Thollander, Ulric M. Valtinson.

3:e resan, till Kanton, 23/1 1765 – 27/7 1766

Kapten: Carl Gustaf Lehman
Superkargörer: Nicolas Heegg, Henric Herman Ditmer, Joh. Paul Eckerman, Joh. Paul Flygare

4:e resan, till Kanton, 15/12 1786 – 17/6 1770

Kapten: Jacob Habicht
Superkargör: H.W. Hahr

Prinsessan Sophia Albertina

Byggt på Stora Stadsvarvet i Stockholm. På 402 läster med 26 kanoner och 130 mans besättning.

Prinsessan Sophia Albertina. Ritning av B. Holm

Prinsessan Sophia Albertina. Ritning av B. Holm

1:a resan, till Kanton, 5  jan 1755 – aug 1756

Kapten: Carl Gustaf Lehman
Superkargörer: Nicolas Heegg, Daniel Vignaulx, Carl Walter

Rulla öfver hela besätningen uppå Skeppet Princessan Sophia Albertina
wid inmönstringen Åhr 1754

Titel

Namn

Hemvist

Ålder

Gift/

Ogift

Månads gage

Anmärkning

1-sta Super Cargo

Nicolas Heéggh

Giötheborg

49

Gift

2-dra Dito

Daniel Vignaulx

Dito

46

D-o

3-die Dito

Carl Walter

Marck

D-o

1-sta Assistent

Michael Grubb

Giötheborg

26

Ogift

2-dra Dito

Joh. Abrah. Grill

Dito

19

D-o

Capitain

Carl Gust. Lehman

Hudiksvall

42

Gift

100

1-sta Styrman

Carl Gust. Ekeberg

Giötheborg

38

D-o

80

2-dra Dito

Nils Pojes

Dito

29

D-o

60

3-die Dito

Zacharias Lilienstrahl

Stockholm

35

D-o

40

4-de Dito

Pehr Moreen

Dito

26

Ogift

30

Under Skeppare Wig Kgl Admiralitet har Permission

Lär styrman

Christian Wolfgang

Giöteborg

33

Gift

20

Dito

And-s Hindr Roman

Stockh-m

21

Ogift

20

Skepps Predik-t

Daniel Ahlberg

Småland

33

D-o

24

1-a Fältskär

Petter Roempke

Göteb-g

39

Gift

48

2-dra Dito

Jean Ingberg

Stockholm

38

Ogift

22

Skeps Skrifv-e

Carl Gust. Schalin

Warberg

33

Gift

20

Bouteilleur

Olof Wetterborn

Giötheborg

D-o

24

Dito Math

Anders Becker

Stockh-m

23

Ogift

18

Hofmästare

Sven Ahlbom

Giötheborg

26

Gift

20

Constapel

Anders Tolberg

Dito

34

Ogift

30

Dito Math

Friedr. Angerstein

Hedmora

27

D-o

18

Dito dito

Sven Beijer

Giötheborg

21

D-o

16

Hög Båtsman

Olof Westring

Stockholm

32

Gift

36

Död d: 10 november 1755

Båtsmans Math

Joh. Hammarin

D-o

52

D-o

22

Dito

Börje Utfall

Giötheborg

40

D-o

20

Opper Timerman

Nicolas Palmgren

Dito

39

D-o

36

2-dra Dito

Johan Röman

Eknäs

38

Ogift

25

3-die Dito

Christian Hagman

Giötheborg

28

Gift

18

4-de Dito

Jacob Öhrberg

Dito

36

D-o

16

Quartermäst-e

Johan Hielmström

Stockholm

44

D-o

18

Dito

Alexander Floberg

Giötheborg

38

D-o

18

Quartermäst-e

Jacob Nabstedt

Giötheborg

27

Gift

18

Dito

Olof Malmberg

Dito

39

D-o

18

Segelmakare

Johan Jacob Rönnow

Dito

40

S

20

D-o Math

Anders Zellman

Stockholm

64

D-o

16

Kypare

Jonas Grönberg

Giötheb-g

28

Ogift

22

D-o Math

Friedr. Dierfgren

Stockholm

23

D-o

12

Cajute kock

Peter Liungberg

Dito

28

D-o

22

Skepskock

Anders Blomgren

Dito

36

D-o

22

Smeden

Gustaf Biörckgren

Giötheborg

30

Gift

18

Snickare

Zacharias Hagberg

Dito

21

Ogift

14

Cadett

Jonas Almroth

Dito

17

D-o

14

Dito

Wilhelm Utfall

Hedemora

26

D-o

14

Dito

Hans Freds. Brase

Stockholm

26

D-o

14

Matros

Jean König

Bremen/
Stockholm

38

Gift

14

Sven Sandberg

Kongsbacka

24

Ogift

14

Samuel Paulson

Gamla Carleby

48

Gift

14

Anders Öhman

Öregrund

24

Ogift

14

Nils Hammar

Dito

28

D-o

14

Petter Löfstadius

Löfsta

53

D-o

14

Olof Hallman

???

44

D-o

14

Erich Zellman

Dito

20

D-o

14

Olof Beckman

Vestmanl.

27

D-o

14

Maths Drake

Öregrund

28

D-o

14

Claes Kruus

Dito

22

D-o

14

Christian Mörck

Edet

33

Gift

14

Lars Molin

Hudiksvall

25

Ogift

14

Johan Unander

Hudiksvall

21

Ogift

14

Erich Granberg

Söderhamn

25

D-o

14

Abraham Fontell

Österbottn

22

D-o

14

Hög Båtsman vid Kgl Admiralitet har permission

Petter Holst

Stockholm

22

D-o

14

Död d: 15 januari 1755

Jacob Daniella

Åbo

37

Gift

14

Jean Holmgren

Löfstad

37

D-o

14

Jean Ullbom

Stockholm

22

Ogift

14

Jean Wahlström

Öregrund

24

D-o

14

Jean Michelson

Giötheb-g

40

Gift

14

Cornelius Helsing

Dito

27

D-o

14

Mårten Svenson

Kongsbacka

24

Ogift

14

Död d: 10 maj 1756

Jöns Berg

Stockholm

25

Gift

14

Johan Hoppman

Nortelje

27

Ogift

14

Död d: 18 november 1755

Johan Wahlberg

Öregrund

26

Ogift

14

Carl Lindgren

Dito

24

D-o

14

Michel Bertlin

Österbottn

28

D-o

14

Johan Berglund

Biörneborg

34

D-o

14

Erich Westman

Calmar

27

D-o

14

Marcus Mattson

Gl Carleby

40

D-o

14

Sven Lindgren

Giötheborg

24

D-o

14

Död d: 29 februarii 1756

Carl Fredr. Möller

Uddevalla

22

D-o

14

Petter Öhrn

Giötheborg

25

D-o

14

Enroullerad har Permission

Carl Wingenberg

Lovisa

24

D-o

14

Jonas Liungberg

Giötheborg

32

D-o

14

Oluf Nilsson

Hisingen

28

D-o

14

Nils Lindwall

Carlscrona

29

D-o

14

Archlie mestare wid Kgl Admiralitetet har Permission

Nils Anckarfelt

Carlscrona

21

Ogift

14

Jacob Krook

Wädden S-n

29

D-o

14

Anders Aspendahl

Giötheborg

22

D-o

14

Christian Petterson

Inland

32

D-o

14

Petter Norling

Uddevalla

24

D-o

14

Nils Erichsson

Collerö

24

D-o

14

Jacob Norman

Jacobstad

29

D-o

14

Carl Granbohm

Giötheborg

32

D-o

14

Christian Calja

Biörneborg

28

D-o

14

John Lundberg

Giötheborg

42

Gift

14

Daniel Liunggren

Oroust

28

D-o

14

Jonas E. Mörck

Giötheborg

24

D-o

14

Petter Ström

Stockholm

40

Ogift

14

Christ. Cederfeldt

Uddevalla

26

Ogift

14

Anders Swensson

Askims härad

31

D-o

13

Johan Anders Stam

Giötheborg

20

D-o

12

Enroullerad har Permission

Jonas Lind

Carlscrona

24

D-o

12

Gustaf Blomström

Arboga

26

D-o

12

Fredr. Hoffman

Hedemira

27

D-o

12

Carl Örthendahl

Giötheborg

35

D-o

12

Anders Lång

Carlscrona

20

D-o

12

Anders Bång

Giötheborg

20

D-o

12

Lars Dahlberg

Warberg

21

D-o

12

Erland Gillberg

Lidkiöping

22

D-o

12

Erich Norman

Hudiksvall

29

D-o

12

Christian Berg

Hudiksvall

24

D-o

12

Gust. Magn. Kinberg

Kind

22

Ogift

12

Adrian Gottlieber

Biörneborg

21

D-o

12

Sven Svanberg

Nyland

22

D-o

12

Magnus Wester

Helsingborg

21

D-o

12

Erich Wahlgren

Stockholm

25

D-o

12

Carl Kinberg

Dito

18

D-o

11

Petter Betulin

Dito

24

D-o

11

Thore Norbeck

Dito

27

Gift

11

Fredr. Ström

Westmanl.

24

Ogift

10

Rymde i Canton d: 9 januarii 1756

And-s Kikonius

Biörneborg

23

D-o

10

Lärling

Lorentz Tanggren

Giötheborg

16

D-o

8

Joh. Hind. Lehman

Stockholm

13

D-o

8

Carl Gust. Ehrenpohl

Warberg

17

D-o

8

Johan Brelin

Dahl

21

Ogift

9

Jungman

Anders Steen

Stockholm

20

D-o

10

Carl Steenberg

Åbo

20

D-o

10

Oluf Blekman

Warberg

20

D-o

9

Berens Schifvers

Skara

18

D-o

9

Wilhelm Borits

Halland

19

D-o

9

Jean Österberg

Giötheborg

22

D-o

8

Oluf Berg

Dito

18

D-o

8

Anders Forsberg

Hudiksvall

18

D-o

8

Rymde i Canton d: 26 December 1755

Carl Fr. Sahlberg

Linköping

18

D-o

8

Börje Ådahl

Giötheborg

20

D-o

8

Oluf Skog

Dito

D-o

6

Hans Carlquist

Helsingborg

16

D-o

6

Israel Smedberg

Giötheborg

18

Ogift

6

And-s Flodin

Dito

18

D-o

6

Hans Holmström

Holms Gäst Gifvare Gård

16

D-o

6

1-sta Super-
carg-s Dreng

Anders Lund

Giötheborg

27

D-o

12

Jungman

Petter Pettersson

Askims Härad

24

D-o

Utan gage

Delar av resan fins beskriven av Johan Brelin i Beskrifning öfver en äfventyrlig resa til och ifrån Ost-Indien, publicerad 1758. Restider enligt Johan Brelin:

5/1 avseglar från Göteborg
20/1 lämnar Helsingör, dit skeppet hade drivits av ofördelaktiga vindar
27/2 anländer till Cádiz efter 38 dygn från Helsingör
26/3 avseglar från Cádiz
23/4 passerar ekvatorn
5/6 siktar Kaps bank efter 71 dygn från Cádiz
29/7 siktar Java efter 125 dygn från Cádiz
6/8 passerar Bankasundet
26/8 anländer till Macau
31/8 anländer till Bocca Tigris
3/9 ankrar på Kantons redd efter 241 dygn från Göteborg
12/1 avseglar från Kanton efter 130 dygn
6/2 seglar in i Sundasundet
15/4 Rundar Kap efter 93 dygn från Kanton
3/5 anländer till S:t Helena
11/5 anländer till Ascension, där Brelin blir akterseglad!

2:a resan, till Kanton, 3/1 1758 – 8/7 1759

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: Peter Teodor König, B. Borgman, Jacob Paulin, Henric H. Ditmer

3:e resan, till Kanton, 26/2 1760 – aug 1761

Kapten: Charles Chapman
Superkargörer: Andreas Gotheen, John Chambers, Abraham Hülphers, Just. C. Osterman

Gunnebo

Gården Gunnebo förekommer under medeltiden i förteckningar över Skara domprosteris egendomar, men övergick 1396 i kronans ägo. 1582 överlät Johan III gården till sin kusin Erik Gustavsson Stenbock, men redan 1599 drog hertig Karl in gården till kronan. 1609 förlänades dock Erik Gustavsson Stenbocks änka, Malin Sture, Gunnebo. Gården går sedan i arv inom Stenbockska ätten fram till 1711, då manufaktören Hans Coopman erhöll Gunnebo. Efter dennes död tog hans söner över egendomen och sålde den 1774 till packhusinspektören Joakim Ulrik af Ditmer. Redan fyra år senare sålde af Ditmer Gunnebo till handelsmannen John Hall d.ä. för 4 500 riksdaler

1778 köpte handelsmannen John Hall egendomen Gunnebo i Fässbergs socken för att där låta uppföra ett sommarställe. Föga anade han då hur länge hans familj skulle behöva vänta på att få flytta in på Gunnebo; 18 år senare hölls invigningsfesten. Familjen Hall ägde och bebodde Gunnebo i endast två generationer, men deras påverkan på Gunnebo är den mest genomgripande och har därmed en central roll i historieskrivningen. Gunnebo var redan på 1700-talet en gammal gård och namnet förekommer första gången i en förteckning över kyrkans egendomar i slutet av 1300-talet.

Gunnebo slott

Gunnebo slott. Bild: Arild Vågen. Licens: CC-BY-SA 3.0

Stadsarkitekten i Göteborg, Carl Wilhelm Carlberg, fick uppdraget att göra ritningar till en huvudbyggnad med inredning, trädgårdar samt kringliggande byggnader. Carlberg var nyligen återkommen från en längre resa utomlands och var full av inspiration från de nyklassiska strömningar som rådde i Europa. Han var i synnerhet influerad av renässansarkitekten Andrea Palladios stilbildande villor utanför Vicenza och Verona. Med denna klassiska arkitektur i minnet, började han rita Gunnebo.

Inflyttningsfesten hölls 1796 och då hade alla spår av äldre bebyggelse raderats från Gunnebo. Anläggningen omdanades helt efter Carlbergs ritningar. Familjen Hall fick besök av dåtidens namnkunniga personer, både kungligheter och revolutionärer, konstnärer och politiker, vilka uttryckte sin beundran över de fagra omgivningarna och den rena klassiska arkitekturen vid Gunnebo.

Familjen Hall bestod av John och hans hustru Christina samt deras barn, John och Christina. Dottern var vid denna tid redan var gift med greve Claes Adam Wachtmeister af Johannishus. År 1802 avled den framgångsrike handelsmannen John Hall och den bohemiske sonen John Hall d.y. tog över Gunnebo och familjens företag.

Talesättet förvärva, ärva och fördärva speglar väl familjen Halls spektakulära uppgång och fall. John Hall d.y. var konstnärligt begåvad, men hade inte ärvt faderns lysande affärssinne. Hans oförmåga att driva det Hallska handelshuset, tillsammans med skiftande konjunkturer, bidrog till att detta försattes i konkurs 1807. För Gunnebos del följde åratal av förfall på grund av bristande underhåll av egendomen. Huvudbyggnad, ekonomibyggnader och trädgårdar befann sig i ett bedrövligt skick då egendomen såldes på auktion 1832. John Hall d.y slutade sitt liv i total fattigdom år 1830 och hans häpnadsväckande levnadsöde resulterade i en skönlitterär roman av Sophie Elkan, John Hall, utgiven 1899.

1828 såldes inredningen på auktion. Fastigheten var då sedan några år begärd i kvarstad. 1832, två år efter John Hall d.y.:s död, såldes Gunnebo på auktion till den förmögne slaktarmästaren Johan Carlsson. Carlsson ägde även landeriet Götaberg vid nuvarande Vasakyrkan i Göteborg. Han sålde stora delar av slottets inventarier: möbler, skulpturer och antikviteter. Genom att sälja koppartaket fick han igen hela den köpesumma han hade erlagt för slottet.

1838 sålde Carlsson Gunnebo för 16 666 riksdaler till John Barclay och dennes hustru Martina Lamberg.  Under den stora koleraepidemin 1861–1862 gick Barclay, hans hustru och en son bort inom loppet av ett par månader. James Alexander Gibson, gift med Barclays dotter, blev ägare till Gunnebo, sedan han löst ut de övriga i familjen Barclay. Gibson sålde snart Gunnebo till apotekaren Arthur Cavalli, som med tre söner ägde stället till 1888.

Wilhelm Denninghoff köpte Gunnebo 1888 för 90 000 kr. På slottet bosatte sig dennes nygifta dotter Hilda och hennes make friherre Carl Sparre. På Gunnebo föddes parets två barn, Britta (1890–1963) och Margareta (1900–1985).

Wilhelm Denninghoff lät uppföra en ny byggnad på Gunnebos marker, Villa Denninghoff vid Rådasjön, där han bosatte sig med sin hustru efter dess färdigställande 1898. Villan bytte senare namn till Slottsviken och fungerade under en tid som värdshus och pensionat.

Wilhelm Denninghoff stod som ägare till Gunnebo fram till sin död 1905 och efter det tog hans hustru Jeanna över som ägare fram till sin död. Familjen Sparre blev således ägare först 1922.

Familjen Sparre återförde den forna glansen till Gunnebo och höll ofta stora fester i byggnaden. Båda döttrarnas bröllopsfester hölls på slottet. De kvarvarande byggnaderna rustades upp och parken började återställas.

Carl Sparre dog 1917 och Hilda Sparre kom att bo kvar på Gunnebo fram till sin död 1948. Hon testamenterade Gunnebo till sina båda döttrar. beslöt att sälja fastigheten till Mölndals stad, vilket skedde 1 juli 1949. Dottern Margareta Sparre flyttade från slottet i början av år 1950.

Slottet renoverades åren 1949-52 med hjälp av den information som familjen Halls inventarieförteckningar och arkitekt Carlbergs bevarade originalritningar gav.

Texten delvis tagen från Gunnebos hemsida, delvis från Wikipedia. Mer: Gunnebos ägare genom tiderna.

Rånnum

År 1764 köpte Henrik Herman af Dittmer (1731-1811) och hans hustru Maria Liedgren (1734-1811) Rånnums herrgård vackert belägen bland ekdungar vid stranden av Göta älv, strax öster om Vänersborg. Familjen kom flyttande från Göteborg där Henrik Herman vuxit upp som äldste son till Herman Dittmer – en av Karl XII:s officerare vilken deltagit vid Narva och senare uthärdat 18 år av rysk fångenskap. Maria Liedgren var uppväxt i ett handelsmannahem i Göteborg och det var nog i hennes kretsar Henrik Herman kom att känna sig mest hemma.

Istället för officerskarriären sökte sig Henrik Herman af Dittmer till landets då mest expansiva och lönsamma företag – Svenska Ostindiska Compagniet med huvudkontor i Göteborg. Han började sin karriär som assistent vid kompaniet men avancerade till superkargör 1758 och senare Förste superkargör. I rollen som superkargör hade Henrik Herman ansvaret för den last som kompaniets fartyg förde. Det var superkargören som skulle förhandla om försäljning och köp av varor, såväl vid anhalter som vid slutdestinationen i Kanton. Superkargörerna stod till och med i rang över kaptenen och deras ankomst till fartyget saluterades med åtta kanonskott för att framhålla deras rang och värdighet. Därtill hade superkargören även ansvaret för administrationen ombord och skulle vid hemkomst redovisa kassabok, orderböcker, diarier med mera. Superkargören svarade slutligen även för försäljningen av lasten i Göteborg och det låg således ett stort ansvar på denne när det gällde slutresultatet av resan. Brukligt var att fartygen hade mellan två till fem superkargörer.

För Henrik Herman af Dittmers del talas om att han gjorde flera resor till Kina vilket nog också var ett krav för att nå den position han fick. Innan man erbjöds ansvaret som superkargör hade man ofta gjort någon eller några Kinaresor som kadett eller skeppsskrivare. Därtill krävdes ju ytterligare erfarenhet för en Förste Superkargör. När Henrik Herman stod på höjden av sin karriär bör hans inkomster varit ansenliga då man i hans position erhöll 2,5% av lastens värde vilket kunde motsvara omkring 75.000 daler silvermynt.

För sina insatser adlades Henrik Herman 1769 och det var då han kunde lägga ”af” till det familjenamn som tidigare varit endast Dittmer. Sin befattning på Ostindiska kompaniet sade han upp 1781 och han kom därefter att ägna sina återstående år som lanthushållare på sin 1764 inköpta egendom Rånnum. Att Henrik Herman och hustrun Maria lade ner stort arbete och intresse på sin nyförvärvade egendom står utom allt tvivel. En ny manbyggnad i två våningar med tillhörande flyglar uppfördes. Åkerbruket som ”war wid mottagandet alldeles under wanhäfd så till Åker som Äng uppfylde med stora stenar, enebuskar och tufwor, vilket allt blifwit undanrögdt, rothuggit och bortsprängt samt kring ägorne flere famnars stenhag anlagde”. Därtill hade nya odlingar öppnats och gärden och ängar dikats och hägnats. Man hade dessutom uppfört smedja, kvarn och andra ekonomibyggnader. Trädgård hade anlagts med fruktträd, krusbärs- och vinbärsbuskar samt grönsaksland – allt vackert hägnat med ett grönmålat staket.

Till denna idyll kom på sensommaren 1776 den unge lovande skalden Thomas Thorild (1759-1808) för att tillträda tjänsten som informator åt af Dittmers barn. Thorild var vid denna tid student vid Lunds universitet där han visade stort intresse för litteratur och filosofi. I studierna ingick även historia, tyska, klassiska språk och musik. Sin ungdom till trots kunde Thorild således erbjuda en stor ämnesbredd som informator.

Vid tiden för Thorilds ankomst fanns tio barn i åldrarna 15 år till 4 månader på Rånnum. Det elfte och sista barnet, sonen Wilhelm Niklas föddes först tre år senare. Den nye informatorn kom till ett hushåll som av allt att döma var fyllt av framåtanda och verkade ”i tiden”, så väl när det gällde upprustningen av lantbruket som Henrik Hermans affärer. Det tycks också som om Thorild trivdes bra i denna miljö med de natursköna omgivningarna. Han hade vid tiden ett stort vurm för den förromantiska litteraturen och levde helt uppslukad i herdedikternas idyllvärld.

Nu var det inte bara naturen som utövade sin tjusning på den unge Thomas Thorild, så gjorde även familjen af Dittmers då 15-åriga dotter Anna Brita – en som det sades glad och vänlig ung flicka med tilltalande yttre. En romans uppstod mellan de båda och den betagne Thorild besjöng denna sin första stora kärlek som ”Eos” – morgonrodnadens gudinna – i sina dikter:

”Nektar äro halfstulna kyssar våldets tränga in i själen, och de lättas ljuflighet dufnar, Eos, Eos men alla Dina lätta, stulna våldsamma kyssar voro mer än gudarnas nektar.”

Även om Thomas Thorilds och Anna Brita af Dittmers känslor för varandra tycks ha varit ömsesidiga kunde det inte komma på frågan att de båda skulle få varandra. Superkargören af Dittmer menade att studenten Thorild inte kunde erbjuda hans äldsta dotter någon tryggad ställning och det hela slutade med att Thorild lämnade Rånnum efter endast ett år för att återvända till Lund. År 1779 återvände Thorild kort till Rånnum och fann till sin stora sorg att hans Eos samma år blivit gift och lämnat gården. I sin längtan efter vad som varit skriver han:

”Jag återkallar forna dar, Förflutna stunders fröjd; Den ljufhet, blotta minnet har, Gör mig tjust och nöjd.”

Thorild kom senare att göra karriär som skald, stridbar debattör och ivrig motståndare till den gustavianska enväldiga kungamakten. Med Johan Henric Kellgren (1751-1795) förde han en hätsk och mångårig debatt mot regeltvånget inom litteraturen. Efter Gustav III:s död hyllade Thorild den nya regimen men möttes av misstänksamhet på grund av hans vurm för revolutionärerna i Frankrike. I ett tryckfrihetsåtal dömdes han 1793 till landsförvisning och lämnade därefter Sverige för att aldrig återvända. År 1795 slog han sig ner i Greifswald där han erhöll tjänst som bibliotekarie och professor vid universitetet. Två år senare gifte han sig med sin älskarinna Gustafva von Kowsky. I oktober 1808 slutade Thomas Thorild sina dagar, 49 år gammal, och begravdes på Neuenkirchens kyrkogård i Greifswald.

Två år efter det att Thorild lämnade Rånnum kom hans älskade Eos – Anna Brita – att gifta sig med sekreteraren Anders Forssenius (1748-1801), son till biskopen i Skara. Vad som föreföll vara ett gott parti vändes dock i dess motsats. Biskopen köpte gården Skofteby i Härene till sin son men denne tycks ha saknat förmåga att förvalta sitt pund. I sina försök att visa sig ekonomisk och nyskapande blottade han i stället sina svagaste sidor. Mån om att spara golvplank i sin nybyggda loge byggde han den över en damm så att man vintertid kunde tröska på isen. Försök att tillverka vagnar i järn resulterade i tunga fordon som ej gick att bruka och hela gården gick så småningom mot ekonomisk ruin. Biskopen själv kunde inte annat än att tala om Anders som sin ”oduglige son”. Efter att ha blivit änka flyttade Anna Brita till sin dotter och svärson på Lovene Herrgård där hon avled 77 år gammal i november 1838.

Henrik Herman af Dittmer och hustrun Maria kom att tillbringa sina sista år på det upprustade Rånnum. Hon insjuknade i astma och avled 4 maj 1811. Endast två månader därefter somnade också Henrik Herman in, 81 år gammal. Rånnum, som ådragit sig skulder under sterbhustiden, utmättes 1815 och såldes på auktion året därpå.

Text från Västarvet

Dittmer – militärer och superkargörer

Del 14 av 36 i serien Ostindiska kompaniet

Henrik Herman Dittmer (1731-1811) växte upp i Göteborg som äldste son till Herman Dittmer (- 1759) – en av Karl XII:s officerare vilken deltagit vid Narva och senare suttit 18 år i rysk fångenskap. Han hemkom 1722 från Tobolsk och flyttades så småningom till Göteborg och tjänstgjorde också en viss tid som spion i Ryssland. Herman Dittmer var gift med Anna Oldekop (-1811) och fick minst 5 barn.

En bror till Herman Dittmer var Joakim Dittmer (1681-1755). Även denne  hamnade i ryskt fångläger och hemkom föst 1722. Han åkte som agent till Moskva år 1724, blev adlad som von Dittmer år 1727 och 1729 kansliråd och sändebud (envoyé) vid det ryska hovet. 1738-41 var han landshövding i Nyslotts och Kymenegårds län i Finland. Han dog barnlös.

Istället för officerskarriären sökte sig Henrik Herman Dittmer till landets då mest expansiva och lönsamma företag – Svenska Ostindiska Compagniet med huvudkontor i Göteborg. Han började sin karriär som assistent vid kompaniet men avancerade till superkargör 1758. Som superkargör genomförde han 7 resor till Kanton. Som superkargör kunde man tjäna ordentliga pengar, dels genom sin andel av lasten (kunde vara så mycket som 2,5% av värdet), dels genom egen handel.

Henrik Herman Dittmer och brodern Joakim Ulrik Dittmer adlades med namnet af Dittmer år 1769. 1764 inköpte Henrik Herman Dittmer egendomen Rånnum. Han slutade på Ostindiska kompaniet 1781 och han kom därefter att ägna sina återstående år som lanthushållare på sin 1764 inköpta egendom Rånnum strax öster om Vänersborg  tillsammans med sin fru Maria Liedgren. Hon insjuknade i astma och avled 4 maj 1811. Endast två månader därefter dog också Henrik Herman af Dittmer, 81 år gammal. 1815 såldes Rånnum av sterbhuset efter paret af Dittmer.

Joakim Ulrik Dittmer var packhusinspektör och ägare av Gunnebo innan han 1778 sålde egendomen till John Hall.