Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Chambers

Kvarteret Holländaren

Kvarteret Holländaren, Västra Hamngatan-Drottninggatan-Lilla Kyrkogatan-Kyrkogatan,är ett av innerstadens mindre kvarter.

Om uppkomsten av kvarteren Holländaren och Domprosten skriver Olga Dahl enligt Wikipedia:

”År 1720 hade assessor Matthias Schildt köpt 4.39 östra på auktion för 500 D. kmt skräddare David Fischers ödetomt. Den 2.4.1723 skrev David Fischer, att Herr Matthias Schildt hade givit honom ett köpebrev på sin tomt belägen på Drottninggatan emellan bokhållare Lars Jacobssons och Herr Gustaf Jonssons hus. Han var fortfarande skyldig att betala 500 D. smt.

Eftersom David Fischer samtidigt köpte även 4.39 västra kom tomterna i fortsättningen, att dela historia fram till 1757. När handelsmannen Sven Fredrik Svensson detta år ägde tomterna inträffade en eldsvåda, som på nytt gjorde dem till ödetomter. Denna eldsvåda var mycket farlig, eftersom Holländaregatan – nuvarande Drottninggatan – var den trängsta i hela staden. Vid tillfället brann fyra hus helt ned till grunden och två i det närmaste. Bagaren Elias Gardins (4.43 och 3.56) hus nedrevs för att hindra eldens spridning och vinna fri passage till Kyrkogatan. Magistraten passade på tillfället och bestämde, att en ny tvärgata till Kyrkogatan, kallad Lilla Kyrkogatan, skulle anläggas. Den drogs i huvudsak över 3.60 östra och 4.40. Tomten 4.39:s västra del blev nordöstlig hörntomt i ett nytt kvarter, senare döpt till Domprosten.”

Tomter enligt Göteborgs Tomtägare 1637-1807

Rote 3, tomt 55, Bruhn, Molin, Köhler, Norling, Arfvidsson, Fallén, Bergman
Rote 3, tomt 56, Wiesenhoff, Norling
Rote 3, tomt 57, Holst, Deber, Grundell, Cederbourg, Simson, Dymling, Gradman, Rundberg, Geber, Heyman, Leffler
Rote 3, tomt 59, Isenberg, Geppert, Landin, Sieurin, Lindquist & Kuhr, Ekström, Köster

Idag Lilla Kyrkogatan nr  3 (tidigare 17:5). Huset uppfördes någon gång kring 1805 för kopparslagare Landin. Under första delen av 1870-talet byggdes en fabriksbyggnad mot gatan åt det välkända tryckeriet Meyer & Köster Lithografiska Atelier. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 40, Wedinghusen, Horn, Roempke, Walther, Fernlöf, Gieseke, Landin, Roos, Levgren, Björck. Lundström

Idag Lilla Kyrkogatan nr 1 (tidigare 17:4), huset uppfördes 1839 åt grosshandlare Carl David Lundström, mannen bakom Rosenlunds spinneri. År 1937 köptes fastigheten av färgfirman Helge Kildén & Co. I trapphuset finns ett blyinfattat fönster med glasmålning i jugendstil och dekorativa gjutjärnsdetaljer. (Citerat från Wikipedia, ursprungligen från Gudrun Lönnroths bok Hus för Hus)

Rote 4, tomt 41, Schultz, Floor, Kohlhoff, Wulff, Törnebom
Rote 4, tomt 42, Auerberg (Oberberg), von Felden, Schwartz
Rote 4, tomt 43, Wiesenhoff, van Egmont, Herwegh, Norling
Rote 4, tomt 44, Auerberg, Braunjohan
Rote 4, tomt 45, Bijhl (Byl, de Bur), Areel, Rothenhan, Fistulator, Chambers, Jeansson (Jansson), Prytz, Hacker, Gertner, Kaldiniger, Rönnow
Rote 4, tomt 46, Båthman, Bruhn, Malm, Ekman, Renströmska huset
Rote 4, tomt 47, de Letter, Prunck, Gothéen, Fehman, Kenlock, Malm, Renström, Hammarberg, Leffler, Renströmska huset

Kvarteret Holländaren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottningatan), Holländaren, Domprosten, Bpkhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Advertisements

Kvarteret Stadsmäklaren

Kvarteret Stadsmäklaren, Magasinsgatan-Kyrkogatan-Västra Hamngatan-Kungsgatan.

Rote 2, tomt 125, Bagge, Kohlhoff, Areel, Giers, Sandtz (Sands),
Rote 2, tomt 126, Bagge,
Rote 2, tomt 127, Norfeldt, Leijoncrantz, von Ackern, von Egmont, Chambers, Törngren, Lamberg
Rote 3, tomt 32, Clerck, Hasselgren, Hyllgren, Sillander, Ahlroth, Törngren, Peters, Åman, Areschoug, Renström, Hammarberg
Rote 3, tomt 33
Rote 3, tomt 34
Rote 3, tomt 35, Grahl, Alsing, Malmstedt
Rote 3, tomt 36, Bagge, Klingborg, Asp, Lampell

Stadsmäklaren

Cron Prins Gustaf

Skeppet ritat av F.H. af Chapman. Under 3:e oktrojen 480 läster, 28 kanoner, 154 man. Under 4:e oktrojen 488 (ommätt) 18 kanoner, 150 man. Enligt en källa byggt på varvet Terra Nova och enligt en annan källa på Clasons varv.

cronprinsgustaf

Cron Prins Gustaf på Stockholms redd

1:a resan, till Kanton, 19/12 1767 – 24/6 1769

Kapten: Carl Gustaf Lehman
Superkargörer: John Chambers (stannade i Kanton), Jean Abraham Grill (på hemresan)

Brev skrivet av John Chambers i Anyer (Anger) på västra Java

Anger d. 6 junij 1768.

Directeurerne i Giöthaborg

Sedan wår afresa från Cadiz d. 26 febr har allt gådt Lyckeligen och wäl, passerade Linien d. 21 Martii, sickte af öen Trinidad d. 30 Martii, Sickte af Caap d. 23 aprill, och fingo Sickte af kusten af Jawa wid Cannibas d. 1 Junij Matrosen Olof Norman uti mörkret om aftonen föll utur Tacklagen öfwer bord d. 21 Maij hwilket är den endaste olyckeliga händelsen som föreluppit. Skieppet för sig wäl uti Siön, och synes segla tämmeligen wäl. Capt Lehman har warit krasslig hela resan, nu något bättre.

Fägnar mig att finna hembgående skieppen Adolph Fredrick och Lovisa Ulrica passeradt här d. 5-te februari, att alt gådt lyckj. och wäl, wi ankommo hit igår wid middags tiden, har fylt wattn och woro i morros bittida segelfärdiga, när winden fogar afsegla wi, och hoppas näst

Guds hjielp komma i god tid till China. Framhärdar etc.

J. Chambers

2:a resan, till Kanton, 26/12 1769 – 23/6 1771

Kapten: Isaac Selle
Superkargör: Henric Herman af Ditmer

Skeppspräst ombord var Augustin Montelius.

3:e resan, till Kanton, 17/1 1774 – 16/6 1775

Kapten: Gabriel Ström
Superkargörer: Henric Herman af Ditmer, Anders Boetius (till Cadiz)

4:e resan, till Kanton, 31/3 1780 – 23/6 1781

Kapten: Peter Petterson
Superkargörer: Henric Herman af Ditmer, Eric Stockenström (stannade i Kanton)

5:e resan, till Kanton, 1/2 1782 – 26/7 1783

Kapten: Hans H. Clason
Superkargörer: Georg Johan Conradi

Enligt journalen: Avsegling från Göteborg 1/2 1782. Ankomst Kap 3/5 1782. Avresa från Kap 25/5 1782. Ankomst Angerij (Anyar) på Java 11/7 1782. Avresa från Anyar 15/7 1782. Ankomst Macao 17/8 1782. Ankomst Wampoa 19/8 1782. Avresa från Wampoa 14/1 1783. Ankomst Nordön (i Indonesien) 6/2 1783. Avresa från Nordön 16/2 1783. Ankomst Kap 21/4 1783. Avresa från Kap 3/5 1783. Ankomst Göteborg 26/7 1783.

Personalrulla (den är inte i överensstämmelse med hur det blev i verkligheten på alla punkter)

Ahlgren, B (Matros) sid 6
Ahlqvist, J (Jungman)
Almroth, Niclas (Kapten), var sannolikt aldrig kapten
Andersson, A G (Matros)
Andersson, C (Jungman)
Andersson, M (Jungman)
Andersson, Johannes (Matros)
Arfwidsson, Sven (Kvartermästare)
Arfwidsson, M (Matros)
Askling, G (Matros)
Bark, L Hind. (Matros)
Berg, J (Kypare)
Berglander, J (Kvartermästare)
Bergman, J S (Buteljör Math)
Bergman, Johan (Kvartermästare)
Bergman, E (Matros)
Bergström (Matros)
Björkwall, J (Matros)
Bladh, L S (Lärstyrman)
Blix, A (Styrman)
Blomberg, A (Timmerman)
Boman, E (Matros)
Boyalin, G (Matros)
Bramberg, Lars (Kvartermästare)
Bäck, J M (Kadett)
Börjesson, H (Jungman)
Candelin, P (Matros)
Carlsson, Erich (Timmerman)
Clase, C M (Konstapel)
Clason, Hans H (Styrman), var i verkligheten kapten på resan
Conradiee, J G (Superkargör)
Dahlgren, Johan (Jungman)
Edberg, L (Segelmakare Math)
Edberg, L (Skeppsgosse)
Ekman, L A (Skeppsgosse)
Erichsson, B (Matros)
Essenberg, E (Matros)
Fagerberg, Johan (Matros)
Fagergren, Jöns (Matros)
Falck, H (Matros)
Fogelberg, M (Buteljör)
Fogelberg, J (Matros)
Forsman, P (Matros)
Fortell, C (Båtsman)
Fredrichson, J (Skeppsgosse)
Fröje, S (Konstapel)
Fröman (Kock)
Granberg, A (Båtsmans Math)
Habicht, L (Konstapel)
Hagström, C E (Matros)
Hagström, A (Matros)
Hallberg, S (Matros)
Hallbom, A (Matros)
Hamström, P (Båtsmans Math)
Handqwist, Olof (Assistent)
Hedenberg, Börje (Matros)
Helljesson, J (Smed Math)
Hessellgren, E (Jungman)
Holm, Lars (Matros)
Holm, Börje (Jungman)
Holmertz, Anders Peter (Konstapel)
Holmstedt, J (Matros)
Hård, M (Matros)
Håsing, A (Matros)
Högberg, J (Matros)
Ingermansson, Johan (Timmerman)
Jacobson (Jungman)
Jansson, P (Matros)
Jansson, Carl (Matros)
Jonsson, L (Skeppsgosse)
Jungberg, H (Matros)
Jönsson, C F (Lärstyrman)
Kellin, E A (Jungman)
Khilman (Kadett)
Kiellblad (Jungman)
Klingberg (Timmerman)
Kollinius, B (Konstapel)
Kowerberg, H (Matros)
Kullman, O (Jungman)
Lack, P (Segelmakare)
Lange, D G (Fältskär)
Linberg, H (Matros)
Lindberg, E (Jungman)
Lindeman, Julius (Matros)
Listergren, L (Matros)
Lundahl, C (Matros)
Lundin, J (Jungman)
Lönroth, A (Matros)
Manguis, E D (Matros)
Melin, Eric Gust. (Skeppsskrivare)
Melin, A (Matros)
Mellberg, S (Matros)
Moberg, A (Timmerman)
Möller, Sven (Kvartermästare)
Mönberg, Lars (Matros)
Netterberg, N (Jungman)
Neyendorff, D S (Styrman)
Norling, P (Matros)
Norström, A (Smed)
Olbers, D N (Skeppsskrivare)
Olsson, G (Jungman)
Ophoff, S G (Fältskär)
Orell, G (Jungman)
Pettersson, P (Kadett)
Raudalin, A (Matros)
Ringblom, A (Jungman)
Rotlieb, E D (Kadett)
Ryberg, E (Matros)
Ryberg, H (Matros)
Ryberg, R (Matros)
Ryberg, S E (Matros)
Rörberg, Johannes (Matros)
Salmberg, A (Matros)
Sandberg, E (Hovmästare)
Sandberg, Math:s (Jungman)
Schierman, Fred: Ad: (Styrman)
Schörlin, Zack: (Kock)
Silvander, P (Styrman)
Siöberg, Nils (Matros)
Siöberg, S (Matros)
Siöström, J (Matros)
Smedberg, A (Jungman)
Stam, Erich (Matros)
Stenberg, Hans (Matros)
Stenfeldt, C M (Kadett)
Stierneroos, M J (Kadett)
Strandman, H (Konstapels Math)
Sundberg, E (Matros)
Sundbäck, Thore (Matros)
Swanberg, Petter (Matros)
Swenson, H (Matros)
Svensson, J (Matros)
Svensson, Carl (Matros)
Swensson, A (Jungman)
Söderberg, S (Jungman)
Södergren, C F (Präst)
Södermark, P (Matros)
Söderström, P (Jungman)
Törnros, H (Jungman)
Walin, Nils (Matros)
Wedelin, C (Jungman)
Venberg, J (Matros)
Wennerberg, A (Kvartermästare)
Vennerström, Sven (Jungman)
Vesterberg, Anton (Matros)
Westerberg, B (Matros)
Wetterberg, A (Kadett)
Wigrell, J D (Hovmästare Math)
Wingren, A (Lärstyrman)
Wolcken, L (Kypare Math)
Vårling, E (Matros)
Zengerleun, E (Jungman)
Åberg, L (Matros)
Åsberg, L (Jungman)
Öfwerman, J (Jungman)
Örn, Johan (Matros)
Öster, Olof (Matros)

6:e resan, till Kanton, 7/2 1785 – 22/7 1786

Kapten: Pehr Tranchell
Superkargörer: Georg Johan Conradi, Johan Dassau

7:e resan, till Kanton, 2/2 1788 – 13/5 1790

Kapten: Hans Henr. Clason
Superkargör: Sebastian Heegg

Prinsessan Sophia Albertina

Byggt på Stora Stadsvarvet i Stockholm. På 402 läster med 26 kanoner och 130 mans besättning.

Prinsessan Sophia Albertina. Ritning av B. Holm

Prinsessan Sophia Albertina. Ritning av B. Holm

1:a resan, till Kanton, 5  jan 1755 – aug 1756

Kapten: Carl Gustaf Lehman
Superkargörer: Nicolas Heegg, Daniel Vignaulx, Carl Walter

Rulla öfver hela besätningen uppå Skeppet Princessan Sophia Albertina
wid inmönstringen Åhr 1754

Titel

Namn

Hemvist

Ålder

Gift/

Ogift

Månads gage

Anmärkning

1-sta Super Cargo

Nicolas Heéggh

Giötheborg

49

Gift

2-dra Dito

Daniel Vignaulx

Dito

46

D-o

3-die Dito

Carl Walter

Marck

D-o

1-sta Assistent

Michael Grubb

Giötheborg

26

Ogift

2-dra Dito

Joh. Abrah. Grill

Dito

19

D-o

Capitain

Carl Gust. Lehman

Hudiksvall

42

Gift

100

1-sta Styrman

Carl Gust. Ekeberg

Giötheborg

38

D-o

80

2-dra Dito

Nils Pojes

Dito

29

D-o

60

3-die Dito

Zacharias Lilienstrahl

Stockholm

35

D-o

40

4-de Dito

Pehr Moreen

Dito

26

Ogift

30

Under Skeppare Wig Kgl Admiralitet har Permission

Lär styrman

Christian Wolfgang

Giöteborg

33

Gift

20

Dito

And-s Hindr Roman

Stockh-m

21

Ogift

20

Skepps Predik-t

Daniel Ahlberg

Småland

33

D-o

24

1-a Fältskär

Petter Roempke

Göteb-g

39

Gift

48

2-dra Dito

Jean Ingberg

Stockholm

38

Ogift

22

Skeps Skrifv-e

Carl Gust. Schalin

Warberg

33

Gift

20

Bouteilleur

Olof Wetterborn

Giötheborg

D-o

24

Dito Math

Anders Becker

Stockh-m

23

Ogift

18

Hofmästare

Sven Ahlbom

Giötheborg

26

Gift

20

Constapel

Anders Tolberg

Dito

34

Ogift

30

Dito Math

Friedr. Angerstein

Hedmora

27

D-o

18

Dito dito

Sven Beijer

Giötheborg

21

D-o

16

Hög Båtsman

Olof Westring

Stockholm

32

Gift

36

Död d: 10 november 1755

Båtsmans Math

Joh. Hammarin

D-o

52

D-o

22

Dito

Börje Utfall

Giötheborg

40

D-o

20

Opper Timerman

Nicolas Palmgren

Dito

39

D-o

36

2-dra Dito

Johan Röman

Eknäs

38

Ogift

25

3-die Dito

Christian Hagman

Giötheborg

28

Gift

18

4-de Dito

Jacob Öhrberg

Dito

36

D-o

16

Quartermäst-e

Johan Hielmström

Stockholm

44

D-o

18

Dito

Alexander Floberg

Giötheborg

38

D-o

18

Quartermäst-e

Jacob Nabstedt

Giötheborg

27

Gift

18

Dito

Olof Malmberg

Dito

39

D-o

18

Segelmakare

Johan Jacob Rönnow

Dito

40

S

20

D-o Math

Anders Zellman

Stockholm

64

D-o

16

Kypare

Jonas Grönberg

Giötheb-g

28

Ogift

22

D-o Math

Friedr. Dierfgren

Stockholm

23

D-o

12

Cajute kock

Peter Liungberg

Dito

28

D-o

22

Skepskock

Anders Blomgren

Dito

36

D-o

22

Smeden

Gustaf Biörckgren

Giötheborg

30

Gift

18

Snickare

Zacharias Hagberg

Dito

21

Ogift

14

Cadett

Jonas Almroth

Dito

17

D-o

14

Dito

Wilhelm Utfall

Hedemora

26

D-o

14

Dito

Hans Freds. Brase

Stockholm

26

D-o

14

Matros

Jean König

Bremen/
Stockholm

38

Gift

14

Sven Sandberg

Kongsbacka

24

Ogift

14

Samuel Paulson

Gamla Carleby

48

Gift

14

Anders Öhman

Öregrund

24

Ogift

14

Nils Hammar

Dito

28

D-o

14

Petter Löfstadius

Löfsta

53

D-o

14

Olof Hallman

???

44

D-o

14

Erich Zellman

Dito

20

D-o

14

Olof Beckman

Vestmanl.

27

D-o

14

Maths Drake

Öregrund

28

D-o

14

Claes Kruus

Dito

22

D-o

14

Christian Mörck

Edet

33

Gift

14

Lars Molin

Hudiksvall

25

Ogift

14

Johan Unander

Hudiksvall

21

Ogift

14

Erich Granberg

Söderhamn

25

D-o

14

Abraham Fontell

Österbottn

22

D-o

14

Hög Båtsman vid Kgl Admiralitet har permission

Petter Holst

Stockholm

22

D-o

14

Död d: 15 januari 1755

Jacob Daniella

Åbo

37

Gift

14

Jean Holmgren

Löfstad

37

D-o

14

Jean Ullbom

Stockholm

22

Ogift

14

Jean Wahlström

Öregrund

24

D-o

14

Jean Michelson

Giötheb-g

40

Gift

14

Cornelius Helsing

Dito

27

D-o

14

Mårten Svenson

Kongsbacka

24

Ogift

14

Död d: 10 maj 1756

Jöns Berg

Stockholm

25

Gift

14

Johan Hoppman

Nortelje

27

Ogift

14

Död d: 18 november 1755

Johan Wahlberg

Öregrund

26

Ogift

14

Carl Lindgren

Dito

24

D-o

14

Michel Bertlin

Österbottn

28

D-o

14

Johan Berglund

Biörneborg

34

D-o

14

Erich Westman

Calmar

27

D-o

14

Marcus Mattson

Gl Carleby

40

D-o

14

Sven Lindgren

Giötheborg

24

D-o

14

Död d: 29 februarii 1756

Carl Fredr. Möller

Uddevalla

22

D-o

14

Petter Öhrn

Giötheborg

25

D-o

14

Enroullerad har Permission

Carl Wingenberg

Lovisa

24

D-o

14

Jonas Liungberg

Giötheborg

32

D-o

14

Oluf Nilsson

Hisingen

28

D-o

14

Nils Lindwall

Carlscrona

29

D-o

14

Archlie mestare wid Kgl Admiralitetet har Permission

Nils Anckarfelt

Carlscrona

21

Ogift

14

Jacob Krook

Wädden S-n

29

D-o

14

Anders Aspendahl

Giötheborg

22

D-o

14

Christian Petterson

Inland

32

D-o

14

Petter Norling

Uddevalla

24

D-o

14

Nils Erichsson

Collerö

24

D-o

14

Jacob Norman

Jacobstad

29

D-o

14

Carl Granbohm

Giötheborg

32

D-o

14

Christian Calja

Biörneborg

28

D-o

14

John Lundberg

Giötheborg

42

Gift

14

Daniel Liunggren

Oroust

28

D-o

14

Jonas E. Mörck

Giötheborg

24

D-o

14

Petter Ström

Stockholm

40

Ogift

14

Christ. Cederfeldt

Uddevalla

26

Ogift

14

Anders Swensson

Askims härad

31

D-o

13

Johan Anders Stam

Giötheborg

20

D-o

12

Enroullerad har Permission

Jonas Lind

Carlscrona

24

D-o

12

Gustaf Blomström

Arboga

26

D-o

12

Fredr. Hoffman

Hedemira

27

D-o

12

Carl Örthendahl

Giötheborg

35

D-o

12

Anders Lång

Carlscrona

20

D-o

12

Anders Bång

Giötheborg

20

D-o

12

Lars Dahlberg

Warberg

21

D-o

12

Erland Gillberg

Lidkiöping

22

D-o

12

Erich Norman

Hudiksvall

29

D-o

12

Christian Berg

Hudiksvall

24

D-o

12

Gust. Magn. Kinberg

Kind

22

Ogift

12

Adrian Gottlieber

Biörneborg

21

D-o

12

Sven Svanberg

Nyland

22

D-o

12

Magnus Wester

Helsingborg

21

D-o

12

Erich Wahlgren

Stockholm

25

D-o

12

Carl Kinberg

Dito

18

D-o

11

Petter Betulin

Dito

24

D-o

11

Thore Norbeck

Dito

27

Gift

11

Fredr. Ström

Westmanl.

24

Ogift

10

Rymde i Canton d: 9 januarii 1756

And-s Kikonius

Biörneborg

23

D-o

10

Lärling

Lorentz Tanggren

Giötheborg

16

D-o

8

Joh. Hind. Lehman

Stockholm

13

D-o

8

Carl Gust. Ehrenpohl

Warberg

17

D-o

8

Johan Brelin

Dahl

21

Ogift

9

Jungman

Anders Steen

Stockholm

20

D-o

10

Carl Steenberg

Åbo

20

D-o

10

Oluf Blekman

Warberg

20

D-o

9

Berens Schifvers

Skara

18

D-o

9

Wilhelm Borits

Halland

19

D-o

9

Jean Österberg

Giötheborg

22

D-o

8

Oluf Berg

Dito

18

D-o

8

Anders Forsberg

Hudiksvall

18

D-o

8

Rymde i Canton d: 26 December 1755

Carl Fr. Sahlberg

Linköping

18

D-o

8

Börje Ådahl

Giötheborg

20

D-o

8

Oluf Skog

Dito

D-o

6

Hans Carlquist

Helsingborg

16

D-o

6

Israel Smedberg

Giötheborg

18

Ogift

6

And-s Flodin

Dito

18

D-o

6

Hans Holmström

Holms Gäst Gifvare Gård

16

D-o

6

1-sta Super-
carg-s Dreng

Anders Lund

Giötheborg

27

D-o

12

Jungman

Petter Pettersson

Askims Härad

24

D-o

Utan gage

Delar av resan fins beskriven av Johan Brelin i Beskrifning öfver en äfventyrlig resa til och ifrån Ost-Indien, publicerad 1758. Restider enligt Johan Brelin:

5/1 avseglar från Göteborg
20/1 lämnar Helsingör, dit skeppet hade drivits av ofördelaktiga vindar
27/2 anländer till Cádiz efter 38 dygn från Helsingör
26/3 avseglar från Cádiz
23/4 passerar ekvatorn
5/6 siktar Kaps bank efter 71 dygn från Cádiz
29/7 siktar Java efter 125 dygn från Cádiz
6/8 passerar Bankasundet
26/8 anländer till Macau
31/8 anländer till Bocca Tigris
3/9 ankrar på Kantons redd efter 241 dygn från Göteborg
12/1 avseglar från Kanton efter 130 dygn
6/2 seglar in i Sundasundet
15/4 Rundar Kap efter 93 dygn från Kanton
3/5 anländer till S:t Helena
11/5 anländer till Ascension, där Brelin blir akterseglad!

2:a resan, till Kanton, 3/1 1758 – 8/7 1759

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: Peter Teodor König, B. Borgman, Jacob Paulin, Henric H. Ditmer

3:e resan, till Kanton, 26/2 1760 – aug 1761

Kapten: Charles Chapman
Superkargörer: Andreas Gotheen, John Chambers, Abraham Hülphers, Just. C. Osterman

Prins Carl

Ostindiefarare byggd på Djurgårdsvarvet i Stockholm. På 350 läster med 30 kanoner och 140 personers besättning.

1:a resan, till Kanton, 27/11 1750 – 26/6 1752

Kapten: Carl G. Lehman
Superkargörer: Olof Ström, Volrath Tham, Sven Norman, And. Jurg. Groen

Resan skildrad av skeppsprästen Pehr Osbeck. På resan medföljde även Olof Torén som som också var skeppspräst. Han dog dock under resans gång, men hans brev publicerades ihop med Osbecks reseberättelse.

Seglingen över Nordsjön genomfördes i det för årstiden vanliga dåliga och stormiga vädret med stark sjögång. Först åt nordväst förbi Färöarna och sedan väster om Storbritannien söderut. En matros ramlade i stormen ned på däcket från riggen och dog 27 december.

Fartyget nådde Cadiz i Spanien först 9 januari 1751. I Cadiz blev fartyget kvar ända till 22 mars, alltså 2,5 månader. Tiden användes till reparation av fartyget, köp och försäljning av varor, och proviantering. Men det viktigaste med besöket i Cadiz var att ta ombord silvret som användes som betalning i Kanton.

Timmermän från staden och från kompaniets fartyg Freden som samtidigt befann sig i Cadiz utförde enligt Pehr Osbecks berättelse många dagsverken ombord på Prins Carl.

Från Cadiz gick resan utan några större problem till Java, som man nådde efter ytterligare 3,5 månader, den 12 juli. Två matroser dog av sjukdom under den etappen. Därefter gick färden länge med Java och upp genom sundet mellan Java och Sumatra. Vid seglatsen längs Javas kust tog de ombord förfriskningar, däribland kokosnötter, från besökande javaneser.

23 augusti kom lots ombord från Macao för att lotsa sista biten till Wampoa och Kanton och två dagar senare lämnade superkargörerna fartyget med fartygsslupen och for till Kanton. I Wampoa fanns redan kompaniets skepp Götha Leijon, det danska fartyget Drottningen, 2 franska, 8 engelska och 4 holländska skepp.

Därefter lastades fartyget vilket var klart den 4 januari 1752 varefter Prins Carl lämnade Kanton tillsammans med Götha Leijon och två franska skepp:

Den 4 januari 1752 kommer superkargörerna åter ombord och fartyget lättar ankar för hemresan, samtidigt med Götha Lejon och 2 franska fartyg. Man ankrar på några ställen i den indonesiska övärlden och fyller på färskvatten men går inte in i någon hamn där eller vid Kapstaden. 8 mars saknas en man som antas ha fallit överbord under vakten. 30 mars siktar utkiken S:t Helena. Många återvändande fartyg gjorde ett stopp här men Prins Carl seglade vidare till ön Ascension som man nådde den 4 april. Här ankrade man och kapten Lehman och superkargörerna Tham och Grön for i land med slupen. Man sände 4 man i annan båt ”att plåcka grönt” men de fann inget av värde. Däremot plockade man upp 31 sköldpaddor som fördes ombord.

Dagen efter siktades ytterligare ett fartyg. Det vållade viss oro tydligen. Prins Carl signalerade för att folk i land skulle återvända. Det anländande skeppet hissade först fransk flagg men visade sig vid närmare betraktande vara Götha Lejon, och det bytte flagg till svensk. Man hjälpte Götha Lejon med landsättning av folk, tog ombord fler sköldpaddor och bägge fartygen lättade ankar samtidigt den 8 april. Man följdes sedan åt till Göteborg, vilket innebar att Prins Carl ofta fick ta ner segel för att Göta Lejon skulle hänga med. 6 maj såg man en partiell solförmörkelse. På vägen hemåt fiskar man ibland med gott resultat, det talas om ”albicorys” och ”boniter.”

Den 22 maj närmar sig ett franskt fartyg, Duc de Parma, som kunde informera om att svenske kungen Fredrik avlidit. Vår kung, Fredrik av Hessen, avled redan den 25 mars året innan så nyheten tog lång tid att nå fram till Prins Carl. Man tog också emot brev från det franska fartyget. Den 24 maj sattes en matros i bojor för ”otidigt lefwerne”. 5 dagar senare slapp han tydligen bojorna men fick sitt straff, ”24 par af daggen” (dagg var en kort grov tågända, ibland försedd med knutar, vilken förr brukades som straffredskap ombord på fartyg). Man gick norrut genom engelska kanalen. Den 2 juni kontrollerades man av ett engelskt fartyg och fick höra att det just då var fred ”mellan alla potentater i Europa”. Senare samma dag var man nära ett engelskt skepp med slavar på väg från London till Maryland. Den 14 juni noteras att en matros satts i bojor för ”sidovördnad”. Han straffades för detta med 24 slag med daggen. Den 26 juni 1752 nådde man Göteborg, 1 år och sju månader efter avfärd.

2:a resan, till Surat och Kanton, 8/4 1753 – 5/6 1756

Kapten: Georg Elphinston
Superkargörer: John Irvine, David Sandberg, John Chambers, Joh. Fredr. Pettersson, M. Arfwidson

I en bevarad dagbok från resan anges Prins Carl vara på 390 läster, ha 40 kanoner och 150 man vid denna resa. På Surats redd den 1/10 1753. Alla mycket tillmötesgående och affärerna löpte enligt dagboken friktionsfritt. Resan var den längsta resan i tid som något av Ostindiska Kompaniets skepp gjorde.

Beskriven i dagbok av 1:e fältskären Carl Fredrik Adler som också skrev en detaljerad medicinsk journal som dokumenterade hans patientarbete

Köpare av te på auktionen efter Prins Carls hemkomst 1756. Förutom Prins Carl kom också Prinsessan Sophia Albertina hem detta år.

All tea

lots

Bohea

Lots

Congo

lots

N Sahlgren

297

N Sahlgren

135

N Sahlgren

110

C Arwidson

200

C Arwidson

73

C Arfwidson

85

J Scott

65

C Irvine

42

G Carnegie

33

J More

63

Scott & Comp

37

J More

33

J Irvine

62

R Parkinson

30

J Scott

31

M Holterman

59

A Grill

27

J Irvine

26

G Carnegie

53

J Scott

25

Bagge & Comp

23

Bagge & Comp

50

J Irvine

23

C Campbell

21

A Grill

47

M Holterman

23

M Holterman

15

C Campbell

47

Beckman & Beyer

19

G Bellenden

13

C Irvine

43

D Artiz

16

J F Ström

12

R Parkinson

40

C Campbell

15

S Schale

12

Scott & Comp

39

J Cahman

13

A Grill

11

D Sandberg

29

Bagge & Comp

12

M Arfwidson

10

J Cahman

25

D Sandberg

12

R C Neel

9

J F Ström

23

B Bagge

11

B Bagge

8

B Bagge

22

J Scholl

11

D Sandberg

7

S Schale

21

L Tanggren

10

W Chalmers

7

Beckman & Beyer

19

J Chambers

9

A Otterdahl

6

G Bellenden

18

J More

9

R Parkinson

6

Källa: Collection of SEIC’s catalogues RA (Swedish National Archives, Stockholm)

J More är James Moir, Robert Parkinson var brittisk faktor i Göteborg och köpte bland annat till/för A.J.Flanderin i Oostende.De övriga är relativt välkänd handelsmän i Göteborg.

3:e resan, till Kanton, 3/1 1758 – 8/7 1759

Kapten: Baltzar Grubb
Superkargörer: Christian Tham, Joh. Fredr. Pettersson, Michael Grubb

4:e resan, till Kanton, 26/2 1760 – 12/8 1761

Kapten: Johan Rundsten
Superkargörer: Nicholas Heegg, Gustaf Tham, M. Arfwidson, L. Pettersson

5:e resan, till Kanton, feb 1763 – aug 1764

Kapten: Johan Rundsten
Superkargörer: Johan Greiff, Gustaf Tham, Peter J. Berenberg, C.G. Cöhler

5:e resan, till Kanton, 23/1 1765 – 3/9 1766

Kapten: Jacob Habicht
Superkargörer: John Chambers, H.W. Hahr. B. Fr. Ritterberg, H. Nissen

Hoppet

Byggd på varvet Terra Nova. Om 280 läster, med 28 kanoner och 130 personers besättning.

1:a resan, till Kanton, 26/1 1748 – 11/7 1749

Kapten: Erik Moreen, ersatt med Fredr. Pettersson
Superkargörer: Henrik König, Daniel Krüger, William Chambers, David Sandberg

Resan skildrad av C.H. Braad.

Restider enligt Braad:

26/1 avseglar från Göteborg
25/2 anländer till Cádiz efter 30 dygn
28/3 avseglar från Cádiz
5/5 passerar ekvatorn
15/6 rundar Kap efter 69 dygn från Cádiz
22/7 siktar Java efter 116 dygn från Cádiz
21/8 ankrar på Kantons redd efter 208 dygn från Göteborg
30/1 avseglar från Kanton efter 162 dygn
6/4 rundar Kap efter 66 dygn från Kanton
23/4 anländer till S:t Helena
2/7 går in Engelska kanalen
10/7 siktar Norge
11/7 anländer till Göteborg efter 162 dygn från Kanton

Exempel på löner från resan

Befattning, Månadslön i dlr smt, Privilegiepengar i dlr smt

Kapten 100, 8 000
Timmerman 48, 1 500
Skeppspräst 24, 600
Hovmästare 20, 200
Matroser 12-20 40-60

Resan beskriven av Christopher Henric Braad som var skeppsskrivare ombord. Också i skeppsjournalen och i en sjöjournal skriven av tredjestyrmannen Simon Ruuth.

Alla Braads skrifter från resan med Hoppet 1748-49

2:a resan, till Kanton, 20/12 1751 – 9/6 1754

Kapten: Carl Johan Treutiger
Superkargörer: Christian Tham, Carl Kåhre, Jacob Paulin, Dougald Campbell

Efter Ostindiska Kompaniet

Fartyget Hoppet såldes av Ostindiska Kompaniet. Sannolikt till ett partrederi för 1759 ägs skeppet av Sahlgren, Wilson & Bagge, Paul Skoling och N. Matson (N. Matzen).

Götha Leijon

Byggt på varvet Terra Nova. Om 310 läster och med 28 kanoner samt en besättning på 120 personer.

Götha Lejion Whampoa

1:a resan, till Kanton, 27/12 1746 – 20/6 1749

Kapten: Bengt Askbom
Superkargörer: Stephen Kniper, Daniel Vignaulx, Jean Baptiste Croisier, Sven Norman

Resan beskriven av Carl Fredric von Schantz och också av  Carl Johan Gethe.

Schantz Beskrivning av en resa till Kanton 1746-1749 är en handskriven dagbok från ostindiefararen Götha Leijons resa till Kina.

Gethes dagbok är en handskriven dagbok som skildrar ostindiefararen Götha Leijons resa från Stockholm till och från Kanton åren 1746–49. Den innehåller utförliga beskrivningar av Cádiz, Kanton, Tenerifffa och Java. Där finns också skildringar av kinesiska seder och bruk, det kinesiska språket, skeppsfart, djur och växter i Kanton. Verket innehåller också 20 kolorerade planschblad med avritningar av fiskar, frukter, insekter, skeppstyper och förtoningar av kuststräckor, samt en kolorerad karta över Kantons inlopp.

2:a resan, till Surat och Kanton, 8/4 1750 – 26/6 1752

Kapten: Daniel Shierman
Superkargörer: John Irvine, Anders Gotheen, Michill Verbecke (Michel Verbeke), John Chambers, Joh. Fredr. Pettersson

Resan beskriven av Christopher Henric Braad som var skeppsskrivare ombord.

3:e resan, till Kanton, 23/12 1752 – 1/7 1754

Kapten: Charles Chapman
Superkargörer: Gabriel Beijer, Fredr. Wilh. König, Gustaf Gabriel Loodh, Friedrich Habicht

Efter Ostindiska Kompaniet

Fartyget Götha Leijon såldes av Ostindiska Kompaniet. Troligtvis till Arfvidsson & Söner som ägde skeppet år 1759 tillsammans med någon person vid namn Lundvall.

Götha_Leijon

William Chambers

William Chambers

William Chambers

William Chambers, född den 23 februari 1723 i Göteborg, död den 8 mars 1796 i London, var en svensk-brittisk arkitekt och trädgårdsskapare. Han betraktas som det sena 1700-talets viktigaste engelska arkitekt.

Fadern var John Chambers (1695-1735) – uppvuxen i Hull. Farfadern hade bidragit med stora pengar till Karl XII:s arméer i kriget mot tsar Peter av Ryssland. Fadern som var mäklare och delägare i firma ”Chambers & Pierson (Pehrsson)” i Göteborg från 1716 fick burskap 1727. Modern Sara Chambers, född Elphinston, var troligen släkt med George Elphinston; styrman och kapten i Ostindiska kompaniet. William Chambers hade fyra syskon: Sara Chambers (1724-1785), John Chambers (d.y) född 1726, Elizabeth Chambers född 1728 och Mary Chambers (1731-1774).

Från 1723 bodde familjen i ett hus i hörnan av Kungsgatan och Västra Hamngatan. Fadern dog 1735, systern Elizabeth 1736 och modern Sara 1740. Barnen fick två förmyndare; Benjamin Hall och John Innes. Brodern John Chambers blev kvar i tjänst hos Svenska Ostindiska Kompaniet, och upptas som 20-åring i rullan över ”Cronprinz Adolph Friederics” resa 1746-48 som tredje assistent. Han deltog vidare i expeditionen med ”Götha Leijon” till Suratte och Kanton 1750-52, som fjärde superkargör. Han var förste superkargör för expeditionerna med ”Prins Carl” 1765 och ”Cron Prins Gustaf 1767, innan han blev fast superkargör i Kanton 1769-72. Han bosatte sig senare i London.

Sara Chambers gifte sig första gången i november 1747 med läkaren och handelsmannen George Bellenden (1718-1770) och efter dennes död gifte hon den 1772 om sig med riksdagsmannen och direktören vid Svenska Ostindiska Kompaniet, Martin Törngren (1735-1799).  Mary Chambers var gift med David Sandberg, adlad af Sandeberg, som var superkargör och direktör vid det Svenska Ostindiska Kompaniet.

Efter faderns död i mars 1735 flyttade William Chambers till England där han gick i Ripon Grammar School i Yorkshire. Han återvände till Göteborg i samband med moderns död 1740. I april samma år gick han med ”Fredericus Rex Sueciae” till Bengalen, som lärling till den biträdande superkargören. William Chambers återkom till Göteborg den 18 oktober 1742. Sedan han varit ett halvår på kompaniets kontor gick han åter till sjöss i maj 1743 på fartyget ”Riddarhuset”, sannolikt som assisterande superkargör. Skeppet gjorde några månaders uppehåll i Kanton och det var troligen då som intresset för arkitektur väcktes. På hösten 1745 var han tillbaka i Sverige och for sedan vidare till England, Holland och norra Frankrike. Den 26 januari 1748 påbörjade han sin tredje resa med kompaniet till Ostindien. Denna gång gick han med fartyget ”Hoppet” och med destination Kanton. Hans befattning var tredje superkargör. En annan superkargör ombord var David Sandberg.

Efter sin återkomst till Sverige den 11 juli 1749 tog han avsked från kompaniet. Han reste därefter vidare till Paris för att grundligt inhämta mer kunskap om arkitektur. Han kom där i kontakt med den svenske ambassadören i Frankrike, C.F. Scheffer, som skrev ett antal rekommendationsbrev för honom till flera framstående personer i Italien, dit han reste för fortsatta studier under fem år.

William Chambers gifte sig 1753 med Catherine More. Med henne fick han fem barn som nådde vuxen ålder. Paret bosatte sig i november 1755 i London där han också öppnade arkitektkontor. Efter rekommendationer från Lord Bute, blev han 1757 den dåvarande prinsens av Wales (George III:s) ritlärare och utgav under dennes beskydd samt med bistånd från sina vänner i Göteborg praktverket Designs of Chinese Buildings, Furniture etc. (1757), vilket efterföljdes av A treatise on civil architecture (1759; med nya upplagor 1768 och 1826).

Redan tidigt fick William Chambers i uppdrag att anlägga en trädgård i Kew åt prinsens mor Augusta. Hans nygestaltning av parken och Kews byggnader skildrades i ett stort praktverk: Plans, elevations, sections, and perspeclive views of the gardens and buildings at Kew in Surrey (1763), som utfördes av den tidens bäste kopparstickare. Emellertid mötte Chambers smak ganska mycket motstånd och han fick därför anledning att ge ut en särskild avhandling till försvar för sina åsikter, Dissertation on Oriental Gardening, (1772), ny upplaga 1773; översättning till franska och tyska). År 1762 fick Chambers uppdraget att bygga om Buckingham House efter kungens krav.

År 1762 valdes Chambers in i Acedémie Royale d’Achitecture i Paris och fyra år senare blev han medlem av den svenska Vetenskapsakademien. Tillsammans med Robert Adam utsågs han 1761 till kungens förste arkitekt. Det dröjde till 1769 innan han krönte sin bana genom att efterträda Henry Flitcroft som chef för ”Board of Works” – den engelska motsvarigheten till Byggnadsstyrelsen.

Med brittiske kungens stöd grundades 1768 Royal Academy of Arts av Chambers som blev skattmästare, och med konstnären sir Joshua Reynolds som preses. I praktiken var det Chambers som kom att leda akademiens överläggningar och verksamhet.

William Chambers utförde 1769 idéskisser och ritningar för Svartsjö slott tillsammans med sin elev Edward Stevens. Detta var en nedbantad variant av Chambers tidigare ritningar till Harewood.

Förslaget var redan från början chanslöst eftersom det helt gick på tvären mot den arkitektoniska traditionen i Sverige och dessutom inte tillgodosåg det svenska kungaparets krav på ett stort och representativt slott.

Istället godkändes Carl Fredrik Adelcrantz projekt våren 1770 och utbyggnaden stod färdig tre år senare. Chambers tillmötsgående att snabbt kunna utföra ett förslag, visar att han var synnerligen välinformerad. Troligen hade han fått hjälp av sin tidigare mentor, diplomaten och greven Carl Fredrik Scheffer. Denne såg nu till att William Chambers ändå fick sin belöning, Nordstjärneorden, som utdelades 1770. Samma år skrev han också sin självbiografi, avfattad på god svenska.

I Sverige adlades William Chambers 1771 av kung Gustaf III och kung George III medgav att han fick använda sin adelstitel även i England. År 1776 blev Chambers medlem av Kungliga Akademien för de fria konsterna.

I Sverige bistod troligen William Chambers med ritningar till Råda säteri, som uppfördes 1770-72. Hans yngre syster Sara Chambers (1724-85) blev änka 1770 och gifte två år senare om sig med ägaren till säteriet, Martin Törngren.

Chambers ritade troligen också Partille herrgård på uppdrag av David af Sandeberg och dennes hustru Mary Chambers. Med start 1773 lät svågern af Sandeberg uppföra herrgårdsbyggnaden i Partille.

Vårvintern 1773 planerade Sveriges änkedrottning Lovisa Ulrika att omgestalta och framförallt utöka den gamla trädgården vid Svartsjö slott med en engelsk park. Eftersom det i Sverige ännu inte fanns någon kvalificerad arkitekt som kunde rita trädgårdar i enlighet med den nya engelska smaken var det naturligt att hon vände sig till William Chambers i London. Att döma av Chambers egen brevväxling hade han inte tillfälle att besöka Svartsjö, utan fick bygga sitt arbete på uppmätningar.I mars 1774 var arbetet klart.

Det skulle dröja ända till tiden efter försäljningen av Drottningholms slott innan änkedrottningens ekonomi var så god att trädgårdsprojektet kunde genomföras. Även Hårleman och Adelcrantz gjorde upp planer för trädgårdens omgestaltning och utvidgning, men endast en del av dessa kom till utförande. Det är känt att anläggningsarbeten företogs i trädgården under åren 1780-81, men vilka planer som faktiskt förverkligades är oklart.

Somerset House

Somerset House 1817, med Themsen omedelbart utanför byggnaden

William Chambers ledde ombyggnaden och tillbyggnaden av Somerset House åren 1776 till 1796  i London. Somerset House anses tillhöra 1700-talets förnämsta engelska byggnader. Arbetet innebar att inga större arbeten i Sverige kunde utföras under dessa år.

På äldre dagar besvärades Chambers av astma och efter en långvarig sjukdomstid dog han i sitt hem på Norton Street i London. Han ligger begravd vid the Poets’ Corner i Westminster Abbey.

Texten är hämtad från Wikipedia, bearbetad, förkortad och förändrad.

Partille herrgård

Partille herrgård eller Slottet i folkmun, är en herrgård i centrala Partille i Partille kommun. Byggnaden har ett monumentalt läge på en höjd med utsikt över Säveåns dalgång. Sedan den 28 december 1995 är Partille herrgård byggnadsminne.

Herrgårdens historia går sannolikt tillbaka till 1300-talet, och i källorna nämns ett Partille stom på 1400-talet. Tillen början lär det ha varit ett kyrkohemman. Därefter var det ett kronohemman under Johan III:s tid. Den först kände ägaren var Oluff Nilsson, som 1583 köpte egendomen från kronan för 18 1/2 daler silvermynt samt två oxar. Kring 1632 köptes gården av presidenten i det nygrundade Göteborgs handelskollegium, Israel Noraeus. År 1676 köpte packhusinspektorn i Göteborg, Conrad von Braun-Johan (1636-1691; adlad 1690), Partille egendom. Braun-Johan var för övrigt gift med Sara Carlberg, faster till Bengt Wilhelm Carlberg – far till Carl Wilhelm Carlberg som senare kom in i bilden.

Under 1600-1700-talen tillhörde Partille herrgård flertalet adliga släkter, vilka utökade godsets jordareal väsentligt genom köp av kringliggande gårdar. En av de adelsmän som ägde gården under 1600-talet var Per Brahe. På en karta från 1702, upprättad av lantmätare Eric Kuus, syns att säteriets huvudbyggnad i trä låg på platsen för det nuvarande ”slottet”. Söder därom låg ekonomibyggnaderna och i sydöstra delen av den senare parken låg intill Björnekullarna en gård som hette Håkansgård, som tillhörde säteriet med en tredjedel.

Egendomen såldes 1763 av löjtnanten Jean Abraham Silfverhielm – som endast innehaft godset under kort tid – till grosshandlaren David Sandberg (1726-88).  År 1766 blev han direktör vid Ostindiska kompaniet, under den tredje oktrojen 1766-1787. Han adlades i december 1772 i Göteborg av Gustav III med namnet af Sandeberg.

Idéerna om ett herresäte i stor stil växte fram hos makarna af Sandeberg efter det att David blivit adlad. Till sin hjälp hade de hustrun Marys (1731-74) bror William Chambers, som var hovarkitekt i England och som varit superkargör på det svenska Ostindiska kompaniets fartyg ”Hoppet” tillsammans med David Sandberg på resan till Kanton 1748-49. 1773 påbörjade af Sandeberg uppförandet av den herrgårdsliknande gården i Partille. William Chambers hade sitt arkitektkontor i London och kontakten med honom fick ske brevledes. Herresätet i Partille har förknippats med Chambers inte minst för att svågern af Sandeberg i sitt brev av den 12 maj 1773 till arkitekten skriver om ”modellerna som du hade godheten att sända mig”.  Flera detaljer till herrgården var direktimporterade från England, såsom fönsterkarmar och dörrar. Möjligen kan William Chambers ha utfört översiktsritningar till herresätet i Partille, men äldre forskning har visat att arbetsritningarna är verk av  arkitekten Carl Wilhelm Carlberg.

William Chambers hade tidigare bistått sin andra syster Sara (1724-85), gift 1747-70 med engelsmannen Georg Bellenden (-1770) och omgift 1772 med Martin Törngren med ritningar till Råda säteri som uppfördes 1770-72 av Törngren.

Arkitekten Carl Wilhelm Carlberg var den som på plats som ansvarade för att Partille herrgård blev som planerat. Själva bygget kom igång senast i juni 1773 och 1777 var det mesta klart. Därefter företog Carlberg en utlandsresa, som kom att vara i nära fem år – från maj 1777 till januari 1782. Detta försenade väsentligt slutförandet av bygget och först 1780 stod herrgården inflyttningsklar. Huset uppvisar stora likheter med Sturehovs herrgård i Botkyrka, vilken uppfördes samtidigt av direktören i Svenska Ostindiska Kompaniet, riksrådet Johan Liljencrantz. Gemensamma nämnare är bland annat polykroma Mariebergskakelugnar och väggfält utförda av dåtidens skickligaste dekoratörer.

Partille herrgård

Partille herrgård

Huvudbyggnaden uppfördes av holländsk klinkert, som fraktats på segelfartyg till Göteborg, varifrån det transporterades uppför Säveån med dragare till Partille. De två gårdsflyglarna av trä uppfördes strax efter Carlbergs hemkomst. En lindallé planterades, från landsvägen och upp till den stora borggården och en stor trädgård med park anlades, på totalt cirka 14 tunnland. Arvingarna till af Sandebergs sålde huset år 1796 till Niklas Björnberg, som då var Göteborgs rikaste man och ligger begravd på Partille kyrkogård. År 1820 gästade Karl XIV Johan herrgården och år 1835 köptes herrgården av Evald och Herman Schmidt från Sachsen Altenburg. Mellan åren 1862-1871 fungerade herrgården som flickpension.

Genom en donation av ”Slottets” dåvarande ägare, Göteborgs Hyrverksaktiebolag och dess direktör C. Wincrantz, kunde all inredning och alla inventarier från stora salen och ett där bredvid liggande förmak i herrgården flyttas till Röhsska konstslöjdsmuseet år 1916. Rumsinredningarna återfördes 1994 till Partille herrgård vid det inre restaureringsarbete, som skedde i samarbete med länsantikvarie och Bohusläns museum. Partille kommun köpte in fastigheten 1922.

Herrgården övergick 1992 till Partille Kommunfastigheter AB, senare Partillebo AB. 1994 renoverades herrgården. Under större delen av 1900-talet har kommunal administration varit inrymd i herrgården. Efter restaureringen används herrgårdens bottenvåning främst till representation, borgerliga vigslar och liknande. Första våningen är fortfarande utställningslokaler medan andra våningen inrymmer lokaler för kommunledningen.

Råda säteri

Råda Säteri skapades sannolikt ursprungligen i slutet av 1100-talet.  I slutet av 1760-talet tog direktören i Ostindiska Kompaniet Martin Törngren över Råda Säteri genom en pantaffär och lät uppföra en huvudbyggnad i trä i två våningar med valmtak och två flyglar, som blev klart 1771.

Råda säteri

Råda säteri. Huvudbyggnaden och östra flygeln.

William Chambers (1723–1796) bistod troligen med ritningar till säteriets huvudbyggnad och två flyglar som uppfördes 1770–72. Hans yngre syster Sara Chambers (1724–85) blev änka 1770 och gifte två år senare om sig med ägaren till säteriet, Martin Törngren, som ägnade stor omsorg åt säteriet:

Martin Törngren lade ner stor omsorg inte bara på inredningen utan även på parken och trädgården ner mot sjön där det byggdes en gedigen stenbrygga 20 m ut i Rådasjön. Parken är av fransk karaktär med planterad vegetation, träd och buskar tuktade enligt ett symmetriskt schema.

Martin Törngren avled 1799, men hans andra hustru Lovisa Törngren, född Svartlock, stannade kvar på Råda, där hon hade många aktade gäster, framför allt bland sin dotters litterära vänner. 1795 besöktes Råda till exempel av den engelska författaren Mary Wollstonecraft.

Under en del av 1800-talet ägdes säteriet av friherrinnan Martina von Schwerin, dotter till Martin Törngren och hennes man:

Martin Törngren hade en dotter i sitt andra äktenskap. Hon fick namnet Martina och hon har blivit den mest omskrivna ägaren till Råda. Redan som 15 – åring blev hon gift år 1804 med hovstallmästare Werner Gottlob von Schwerin och erhöll Råda i morgongåva.

Paret flyttade till Stockholm där maken hade sitt arbete i kungens tjänst. Den vackra och intagande Martina väckte, trots sin ungdom stor respekt i sällskapslivets salonger, som alltid var välbesökta och dit kom ofta storheter som Carl Gustaf von Brinkman, Tobias Sergel, Atterbom (”Lycksalighetens ö”), Frans Mikael Franzen skald och andra redan då berömda personer.

[…]

Genom sin litterära begåvning fick hon kontakt med det lärda Sverige. Hon kom att brevväxla mycket frekvent under många år med Carl Gustaf von Brinkman, som var en aktad klassicistisk poet och författare samt diplomat. Han var dessutom ledamot av Svenska Akademien. Vidare träffade hon Esaias Tegnér vid Ramlösa Brunn 1816. Även om det var ett mycket kort möte, uppstod tycke. De skulle komma att hålla kontakt i många år genom brev och boklån. Efter fyra år var tiden mogen för Tegnér att besöka det Schwerinska godset i Sireköpinge i Skåne. Tegnér skriver i sitt tacktal till värdinnan att vistelsen där tillhörde ”de få helt och hållet lyckliga dagar jag haft i Skåne”. Kontakterna fortsatte och besöken av Tegnér i Skåne blev allt tätare. Martina avslutar som oftast sina brev till Tegner med Vänskaps- och ömhetsfullt. 1824 inträffade en brytning som varade i 1 år. Denna schism lär ha uppstått efter ett närmande från Tegnérs sida. Martina tog mycket illa vid sig, packade och avreste i all hast till Stockholm. Tegnér kom allt djupare in i sin sinnessjukdom. Det kom dock ett och annat brev, som damp ner på Råda. Det sista brevet skrev Tegnér 28 februari 1843 till Martina von Schwerin. Esaias Tegnér avled 2 november 1846.

1849 sålde Martina von Schwerin Råda säteri till Gustaf Ferdinand Henning som var grundaren av Mölnlycke fabriker och också ägare till andra industrier.

Råda säteri ägs sedan 1969 av Härryda kommun.