Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Busck

Kvarteret Borgaren

Kvarteret Borgaren, Torggatan-Kronhusgatan-Östra Hamngatan-Postgatan.

Kvarteret ligger inom den del av staden som ursprungligen börjar bebyggas vid stadens anläggande på 1620-talet. Kvarteret har härjats av de stora stadsbränderna 1669 och 1746. På en karta från 1803 utgör en stor del av kvarteret trädgård till det Hallska huset som ligger i hörnet Östra Hamngatan/Postgatan. Trädgården finns också omnämnd i skriftligt källmaterial från sekelskiftet 1700/1800.

Tomter enligt Göteborg tomtägare 1637-1807

Rote 7, tomt 63, Printz, Brack, HallW M Leman & Co, Broddelius, Kjellberg, Hallska tomten
Rote 7, tomt 64, Wass, Hall, W M Leman & Co, Broddelius, Kjellberg, Hallska tomten
Rote 8, tomt 24, Tüchler, von Akern, Bex, Thorsson, Busck, Engelska reformerta församlingen, Hall, W M Leman & Co, Kjellberg, Hallska huset
Rote 8, tomt 25, Merser, Arenberg, Bruhn, Cederbourg,
Rote 8, tomt 26, Jung, Crocat (Croquet), Bruhn, Rydberg, Amija, Friederici, Williamsson, Risberg, Setterborg
Rote 8, tomt 27, Olsson, Brusewitz, Liedborg, Liedberg, af Sandeberg, Tengberg, Jonas Kjellberg & Co, Risberg, Setterborg
Rote 8, tomt 28, Liedborg, Liedberg, af Sandeberg, Tengberg, Jonas Kjellberg & Co, Risberg, Setterborg
Rote 8, tomt 29, Pohlman, von Lengercken, Schultz, Orth, Hallberg
Rote 8, tomt 30, Stidder, Bödker, Hunter, Ysing, Schotte, Orth, Rambeau, von Sollen, Borgman, Råberg, Montan, Hagman, d’Artis, Hall, W M Leman & Co, Kjellberg, Ahrenberg, Ahrenbergska huset, Hallska tomten

Kvarteret Borgaren

Advertisements

Hallska huset

Hallska huset ligger i hörnet Östra Hamngatan/Postgatan, på den västra sidan av Östra Hamngatan i kvarteret Borgaren.

I början av 1700-talet ägdes tomten av kommerserådet Sebastian Tham (1666 – 1729). Kung Fredrik I och drottning Ulrika Eleonora bodde hos honom vid sitt besök i Göteborg 1722. Nästa ägare var Johan Hansson Busck (1690 – 1756) och hans hustru Anna Thalena Gathe (1694 – 1777), syster till Lars Gathenhielm.

1759 brann kvarteret och engelska reformerta församlingen köpte två ödetomter och byggde ett trevånings stenhus, som innehöll kyrksal och bostadslägenheter. Huset som stod färdigt 1762 såldes därefter till tre församlingsmedlemmar, men snart blev John Hall ensam ägare. Gustaf III och utländska högheter gästade honom där. Hall ska också ha inrättat en teater i huset. Resten av kvarteret mot Postgatan upptogs av trädgården till huset.

Hallska huset (Kjellbergska huset) på 1890-talet

Hallska huset (Kjellbergska huset) på 1890-talet. Bild: Carl Sandels

Fungerade från 1762 fram till 1857 som både kyrka, teater och bostad. Länge ägt av familjen Kjellberg och kallas därför också Kjellbergska huset. Var huvudkontor för firma J. A Kjellberg & Söner under många år.

En om- och påbyggnad med två våningar 1928, efter Arvid Fuhres ritningar, förändrade hela huset så att det inte längre går att se att det handlar om ett 1700-talshus.

Hallska huset

Hallska huset idag. Licens: CC-0

Kvarteret Köpmannen

Köpmannen, Östra Hamngatan-Postgatan-N. Ericssonsplatsen-Köpmansgatan, är idag en del av köpcentrat Östra Nordstan ihop med de tidigare kvarteren Kronobageriet, Nye Port, Nålmakaren, Gästgivaren, Tenngjutaren, Strykjärnet, Klädespressaren, Gustavus Primus, och Hövågen.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 6, tomt 33,
Rote 6, tomt 34,
Rote 6, tomt 35,
Rote 6, tomt 36, Vogelberg, Scherman
Rote 6, tomt 37, Dalbo, Kleberg
Rote 6, tomt 38,
Rote 6, tomt 39, Ståhle, Lampe & Co
Rote 6, tomt 40, Bronander, Sjöberg
Rote 6, tomt 41, Wetterling, Sylvander
Rote 6, tomt 42, Hagman
Rote 6, tomt 43,
Rote 6, tomt 44, Hijsing,
Rote 6, tomt 45, Printz, Wikström, Holterman, Elfgren, Kjellman, Santesson, Schönbeck, von Holten, Millberg
Rote 6, tomt 46, Lessberg, O.P. Andersson, Berg
Rote 6, tomt 47, Skarman, Särnström, Körner, Ählström, Ohlsson och Petersson AB, Berg
Rote 6, tomt 48,
Rote 6, tomt 49, Lindström
Rote 6, tomt 50, Lindström
Rote 6, tomt 51, Fox (Fux), Lindström
Rote 6, tomt 52,
Rote 6, tomt 53, Lindström
Rote 6, tomt 54,
Rote 7, tomt 1,
Rote 7, tomt 2, Kindberg, Mattsson & Braune
Rote 7, tomt 3, Rokes, Hammarberg
Rote 7, tomt 4, Hammarberg
Rote 7, tomt 5,
Rote 7, tomt 6, Wagiser, Apelquist
Rote 7, tomt 7, Asp
Rote 7, tomt 8,
Rote 7, tomt 9,
Rote 7, tomt 10, Berg
Rote 7, tomt 11, Berg
Rote 7, tomt 12,
Rote 7, tomt 13, Bruzelius, Colliander, Schmidt
Rote 7, tomt 14,
Rote 7, tomt 15, Borgman, Cantor
Rote 7, tomt 16, Dreijer, Westerberg
Rote 7, tomt 17,
Rote 7, tomt 18, Sjöberg, Busch
Rote 7, tomt 19,
Rote 7, tomt 20, Granberg, Ahlgren, Hultman, Sjöberg, Nordblom
Rote 7, tomt 21, Matzen, Wennerberg, Sundvall
Rote 7, tomt 22, Altesleben, Busck, Schütz, Fistulator, Floréen, Carlsson, Wockatz, Winberg, Frisell, Nolleroth, Nordblom
Rote 7, tomt 23,
Rote 7, tomt 24, Jack, Hamner, Wennerström, Zachrisson, Carlsson, Trägårdh

Kvarteret Köpmannen

Kvarteret Frimuraren

Kvarteret Frimuraren är ett kvarter i centrala Göteborg i stadsdelen Inom Vallgraven som ligger mellan Korsgatan-Södra Hamngatan-Östra Hamngatan-Drottninggatan. Beboddes under 1600-talet främst av nederländska handelsmän.

På kvällen den 14 april 1721 utbröt en brand i ett hus på Holländaregatan (nuvarande Drottninggatan) och hela kvarteret brann ner. Totalt förstördes 213 byggnader i branden. Det utgick ett påbud från regeringen att de nya husen skulle uppföras i sten eller korsvirke, men trots detta kom de flesta nya husen att uppföras i trä.

Tomterna längs Drottninggatan tillhörde fjärde roten och de längs Södra Hamngatan och Östra Hamngatan tillhörde femte roten. Från 1923 ändrades den administrativa indelningen varvid kvarteret namngavs efter Frimurarlogens verksamhet i kvarteret. Större förändringar skedde år 1978, då Svenska Handelsbankens hus uppfördes i den östra delen och år 2001, då Riksbankshuset byggdes om.

Den 20 december 1802 eldhärjades staden åter och hela kvarteret brann ner. Det Arfvidsonska stenhuset vid Södra Hamngatan 29 skadades, men i övrigt hade kvarterets byggnader bestått av trähus, vilka totalförstördes. Efter branden diskuterades en ny reglering av tomterna, vilken stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg motsatte sig. Bland annat föreslogs att Korsgatan skulle breddas. En tomtkartbok med rotenummer och mått färdigställdes 1809–1810, och den är den ännu gällande, även om beteckningarna ändrades vid den nya kvartersindelningen 1923. Det har även skett sammanslagningar av tomtnummer, i de fall tomterna haft samma ägare.

Efter branden 1802 förändrades stadsbilden och de gamla trähusen ersattes med en lång rad trevåningshus med varierande stil, men ändå anpassade till varandra. Den förändringen omfattade även det intilliggande kvarteret Kommerserådet. Enhetligheten kom genom åren att förändras, bland annat genom uppförandet av Riksbankshuset på 1880-talet och Livförsäkringsbolaget Nordstjernans hus år 1907.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 110, Westerman, Braun-Johan, Hägg, Aman, von Ackern, Olbers, Törnsten, Rydin, Heyman
Rote 4, tomt 111, Knipe (Knip), de Block, Meijer, Band, Lake, Gieseke, Bornander, Bagge, Wahrenberg, Liedbom, Walcke, Warburg, Blidberg
Rote 4, tomt 112, Meijer, Damby, Jordan, Örtegren, Coopman, Riksbankshuset
Rote 4, tomt 113, Wernle, Lillia, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Roos, Sjöberg, Drottninggatan 30
Rote 4, tomt 114, Wernle, Kock, Arfwedsson, Hamilton, Hammarin (Hammarberg), Liedgren, Holmgren, Kullman, Matzen, Dahl, Bagge, Frimurarlogen
Rote 4, tomt 115, Dreijer, Braun, Hacker, Lamberg, Brun, Sandberg, Kjellberg, Blidberg, Zachrisson, Wesslau, Natt & Dag, Antonsonska huset
Rote 5, tomt 18, Schröder, Bratt, Lamberg, Krusell, Gamla Handelsbankshuset
Rote 5, tomt 19, Schale (Schael), Amija, Hertzen, Coopman, Sjögren, Sandahl, Söderberg, Korn, Wernbom, Grundberg Stade och Co, Allmänna Liv Oden-huset
Rote 5, tomt 20, Stewart (Styfwert), Treutiger, Henriksson, Schröder, Busck, Granberg, Ahlgren, Söderström, Kåhre, Gumperts hörne,
Rote 5, tomt 21, Schmidt, von Saveland, Persson, Habicht, Bagge (Uddevalla-Bagge), Sernström, Peter Peterson, Magnus, Josephsson, Silvanderska huset
Rote 5, tomt 22, Wenck, Matzen, Schröder, Schildt, Schutz, Svan, Feundt, Peter Peterson, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 23, Lindsay, Påfvenfeldt, Manorgen, Haberman, Frimurarlogen
Rote 5, tomt 24, Wernle (Werle, Werler), Lillie (Lillia), Elers, Mörner, Braun Johan, Cederflycht, Grill, Tham, Arfvidson, Holterman, Fröding, Boye, Josephi, Kling, Malmsjöhuset
Rote 5, tomt 25, van Schoting, de König, Engelke, Schiller, af Sandeberg, Andreas (Anders) Andersson, Malm, Prytz, Ständernas Bank (Riksbanken), Riksbankshuset
Rote 5, tomt 26, Knipe, de Block, Hansson, Engelke, Thornton, Liedsten, Staaf, Maule, Andreas (Anders) Andersson, af Dittmer, Riksbankshuset
Rote 5, tomt 27, Spalding, Schönleben, Hamilton, Cahman, Arfvidsson, Sahlgren, Low & Co, Åkerman, Blidberg & Stridsberg, Blidberg, Åkermanska huset
Rote 5, tomt 28, Braun-Johan, Hägg, Rosenbusch, Krantz,
Rote 5, tomt 29, Aman, von Ackern, Krantz, Törnsten, Rydin, Heyman

Kvarteret Frimuraren

Kvarteren norr om Domkyrkan 1888

Kvarteren Kommerserådet, Frimuraren, Arkaden (norr om Drottninggatan), Holländaren, Domprosten, Bokhållaren och Värnamo (söder om Drottninggatan. År 1888.

Kvarteret Herrnhutaren

Kvarteret Herrnhutaren, Korsgatan-Kungsgatan-Östra Hamngatan-Vallgatan. Fick sitt namn på grund av att Evangeliska Brödraförsamlingen (herrnhutarna) har sin lokal i kvarteret.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 72
Rote 1, tomt 73, Thorsson, Gathe, Busck, Kampff,
Rote 1, tomt 74, Söderberg, Böker, Beckman, Winckler
Rote 1, tomt 75, Bagge, Gothenius,
Rote 1, tomt 76, Bagge, Gothenius, Florander
Rote 1, tomt 77, Wikström, des Reaux, Enander
Rote 1, tomt 79, Staaf, Böker, von Egmont, Jönsson, Westerling
Rote 1, tomt 80, Aurell, Lilja
Rote 2, tomt 6, Törnebom, de Blom, Krokat, Bruhn, Ahlström, Gradman, Wennerström
Rote 2, tomt 7, Petreus, Assmundsson, Jürgensson, Wetterling, Kihlbaum
Rote 2, tomt 8, Assmundsson, Jürgensson, Wetterling, Militz, Blidberg,
Rote 2, tomt 9, Börgesson (Drakenberg), Feigel, Krafft, Insulander, Svalin, Buchau, Bäck
Rote 2, tomt 10, Sinclair, Böker, von Egmont, Jönsson, Törnebom,
Rote 2, tomt 11, Svalin, Lundgren, Mellgren, Tengberg
Rote 2, tomt 12, Böker, Kullman
Rote 2, tomt 13, Gunnarsson, Buhr, Ekelund, Busck,
Rote 2, tomt 14, Eilking, Halck, Hafrin, Groen, Winberg, Bratt, Abelin,
Rote 2, tomt 15, Pettersson, Göthenberg, Ahlgren, Ekman, Bergman, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 16, Dahlberg, Linhult, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 17, Schönfelt, Grefwe, Wallin, Wendt, Zimmerman, ArfvidssonLinhult, Evangeliska Brödraförsamlingen
Rote 2, tomt 18, Wendelin, Carlberg, Margraff, Törngren, de Silentz

Kvarteret Herrnhutaren

Kvarteret Gymnasiet

Kvarteret Gymnasiet är området Magasinsgatan-Kungsgatan-Västra Hamngatan-Vallgatan.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 2, tomt 35, Kyrkoherdegården, Domprostgården, Oterdahl, Busck, Dymling, Ungewitter, Carlberg, Wallerius, Wingård
Rote 2, tomt 36, von Lengercken, Torinius, Carlsson (stadsmäklare)
Rote 2, tomt 37 , Torinius, Amija, Vincent Beckman, Hising, Norman, Wesenberg, Oterdahl, Ludendorff,
Rote 2, tomt 38, Jäger, d’Ailly
Rote 2, tomt 39,  Pihl, Engström, Flobeck, Hagman, Borgenström
Rote 2, tomt 40, Hjortberg,
Rote 2, tomt 41, Vogel, Liedström
Rote 2, tomt 42, von Akern

Gymnasiet

Telegrafverkets hus

Domprostgården

Hörnhuset på Västra Hamngatans västra sida och Vallgatans norra i kvarteret Gymnasiet kallades mycket tidigt Kyrkoherdegården – t.ex. i Gustavi tomtöreslängd 1670, då den säges omfatta 3 fria tomter. Från 1710 kallas det Domprostgården. Här bodde redan Daniel Laurentius Wallerius och kanske också Jonas Petri Torinius, trots att han från 1661 ägde egen gård. Wallerius bodde i kyrkoherdegården tills han 1678 utsågs till biskop i Göteborg.

Johannes Johnnis Carlberg blev domprost i Göteborg 1679 och bodde i domsprostgården tills han blev biskop 1689. Dräefter bodde följande domprostar i huset:

  • Johannes Haquini Florander, domprost 1687, död 4.10.1707
  • Erik Simonis Löfgren, död 1709 i följderna av ett råttbett.
  • Isac Gudmundi Lithovius tillträdde tjänsten som domprost 1711. Efter hans död 1730 bodde hans änka Christina Catharina Sohlberg här en tid.
  • Andreas Hilleström, domprost här 1730, död 1754.
  • Matthias Otto Ubechel, domprost i Göteborg 1755. Han drabbades av slag dagen efter sin inträdespredikan i Domkyrkan, död 22.9.1759.
  • Olof Andrae Ekebom, domprost 1761, biskop i Göteborg 1780, död 14.12.1784.

Därefter hyrde domprostgården ut då Johan Wingård som också var biskop förutom domprost bodde i biskopsgården på Östra Hamngatan 35. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av handelsmannen Anders Busck, som dock flyttade detta år. Efter besiktning hyrdes det ut på 5-årskontrakt till handlanden Niclas Oterdahl. Där fanns också en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domprosthuset, som i stället reparerades för biskopen.

Biskop Wingård blev dock snart åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domprosthuset ner. Han inköpte 1806 ett nyuppfört stenhus på tomten Östra Hamngatan 42, som handlande Sven Borgman och Anders Killander hade byggt.

Den gamla domprosthustomten stod länge öde. I februari 1820 anhöll grosshandlare Chr. Ungewitter att få arrendera den i tio år för att anlägga en trägård men fick ett avböjande svar. Först 1827 beslöts att använda tomten till ett nytt gymnasium, som uppfördes av murarmästare Dymling efter ritning av dåvarande stadsarkitekten J. Hagberg.

Kvarteret Larmtrumman

Kvarteret Larmtrumman omfattar Västra Hamngatan-Vallgatan-Korsgatan-Södra Larmgatan.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 11, Kitz, Klinkow
Rote 1, tomt 12, Rancke, Liedberg, Bagge, Coopman
Rote 1, tomt 13
Rote 1, tomt 14
Rote 1, tomt 15, Landberg, Besien, Ullman
Rote 1, tomt 16, Pihl, Comenius
Rote 1, tomt 17, Linhult, Neresius, Ahlström
Rote 1, tomt 18, Roth,
Rote 1, tomt 19
Rote 1, tomt 20
Rote 1, tomt 21, Capellanstomten (ägdes av kyrkan under lång tid), Ekman, Kolleback, Busck
Rote 1, tomt 22
Rote 1, tomt 23
Rote 1, tomt 24, Wass, Werne
Rote 1, tomt 25, Rechsius, Thornton
Rote 1, tomt 26, Drake
Rote 1, tomt 27, Kjellander, Wallerius, Aurell, Hummel

Kvarteret Larmtrumman

Kvarteret Biskopen

Kvarteret Biskopen omfattar Magasinsgatan-Vallgatan-Västra Hamngatan-Södra Larmgatan. Namnet kommer från hörnhuset Vallgatan/Västra Hamngatan som mellan åren 1820-1990 var bostad åt biskopen.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 28, Repslagargård, Macklier, Anckarhielm, Drake, Brehmer, Hall
Rote 1, tomt 29, Hasselgren, Nitau, Brockman, Svalin, Beckman, Beijer, Schutz
Rote 1, tomt 30, Hagman, Fehman
Rote 1, tomt 31
Rote 1, tomt 32, Ahlbom (Ahlehielm)
Rote 1, tomt 33, Fehman, Leijoncrantz, Ahlbom (Ahlehielm), Rahm, Swart, Tham, Wallin, biskopsgård, Megander, Busck, såpfabrik, Alströmer, Wrangel, Ekman, Kåhre, Hummel
Rote 1, tomt 34, se tomt 33
Rote 1, tomt 35
Rote 1, tomt 36
Rote 1, tomt 37

Kvarteret Biskopen

Buscks såpfabrik

1762 köpte Fredrik Megander tomterna 1.33 som 1.34 i kvarteret Biskopen i Göteborg. Han var född i Stockholm 1727, reste helt ung till Ostindien, blev superkargör för det Holländska-Ostindiska kompaniet och sedan för det svenska. 1760 bosatte han sig i Bryssel, där han anlade ett saltraffinaderi och ett såpbruk. År 1784 hade han på Gustaf III:s begäran återvänt till Sverige för att anlägga ett saltraffinaderi i Stockholm. Han avled dock innan detta blev färdigt, men änkan fullbordade och drev det av mannen planlagda verket i Stockholm.

Syftet med köpet av tomterna i Göteborg var att anlägga ett såpsjuderi. Megander saknade dock rättigheter att driva ett sådant. Bröderna Hans och Jacob Busck hade dock privilegium för det. 1764 gifte sig Hans Busck i Göteborg med Hedvig Megander, född omkr. 1734 i Stockholm, död i Göteborg 1797, 63 år gammal, dotter till källaremästaren i Stockholm Christopher Emanuel Megander och Anna Elisabet Lohman. Hon kan ha varit syster till Fredrik Megander eller på annat sätt mycket nära släkt.

Hans och Jacob Busck köpte tomterna av Megander och byggde snabbt ett såpsjuderi på platsen. Redan 1766 hade de nått ett produktionsvärde av inte mindre än 68 742 d smt motsvarande hela 3 618 fjärdingar såpa. Samma år var tillverkningsvärdena för stadens två största sockerfabriker Sahlgrenska och Jacobsonska 65 706 respektive  63 575 d smt. Carl och Jacob Coopmans yllefabrik producerade för 55 241 d smt. Vid början av 1770-talet var man nere i en tillverkning av 12 000 dalers årligt värde. 1777 motsvarade produktionen endast 1 800 d smt. 1778 tillverkade fabriken ingen såpa alls.

Bröderna Buscks såpfabrik blev aldrig nån lönsam affär och de blev tvungna att låna pengar från Sahlgren & Alströmer.  Efter 1786 upphörde produktionen slutgiltigt vid fabriken. Samma år var tomterna i Patrik Alströmers ägo och såpbruket nedlagt.