Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Arfwidson

Lilla Torget 4

Endast för medlemmar

Kvarteret Alströmer

Kvarteret Alströmer, Magasinsgatan-Lilla Torget-Västra Hamngatan-Drottninggatan.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 103, Jung, Gonander, Schutz, Kock, Wennerberg, Ström, Hall, Maule, Mitchell, Arenander, Dymling, Nordblom, Norberg, Wessberg, Mollberg
Rote 5, tomt 42, Schuer, Clo, Preutz, Björn, Billman, Utfall, van Egmont, Scott, MacFarland, Johnston, Johnston, Dyskon & Co, Sahlsten, Levgren, Åberg, Carnegie, BrusewitzBrand & Livförsäkrings AB Svea, Sveahuset
Rote 5, tomt 43, Pettersson, de Witt (Vitte, de Vitte), Tack, Browald, V. Beckman, Beijer, Sernström, Borgert, Kohlhoff, Jürgensson, Melander, Gathenhielm, Röhss, Oterdahl, Larsson, Göteborgs Banks hus
Rote 5, tomt 44, Nilsson, Schröder, Wulff, Dahl, Beckman, Brusewitz, Bliedberg, Wijk, Valentin
Rote 5, tomt 45, Band, Gripenwaldt, Krokat, Telland, Hall, Ström, Maule, Mitchell, Dymling, Lundberg, Lundvik, Arfvidsson, Kjellberg, Dickson, Lilla Torget 4
Rote 5, tomt 46, Winbo, Krokat (Crocat), Buhrman, Schutz, Andersson, Wulff, V. Beckman, Rancke, Bagge, Wahrenberg, Wilson & Hall, Malm Eriksson, Holmström, Hall, Björnberg, Ström, Melin, Ewert, Brand- och Lifförsäkrings AB Skåne, Dickson, Lilla Torget 3,
Rote 5, tomt 47, Danielsson, Paulin, Ahlmans, Sifvertz, Bagge (Uddevalla), Törnequist, Freund, Hasselgren, Michaeli, Andrews, Ekström

Göteborgs Sparbank

Göteborgs sparbank var Sveriges första sparbank, grundad 1820 på initiativ av Eduard Ludendorff, som hade invandrat från Stettin i slutet av 1808. i den första styrelsen ingick Axel Pontus von Rosen, Carl Fredric af Wingård, Samuel Arfwidson som ordförande, Olof Wijk d.ä.Anders Magnus Prytz, Anders Leffler, Johannes Daniel Blomsterwall, Eduard Ludendorff och Daniel Dahl.

Den 28 oktober 1820 öppnades banken för allmänheten, med ett kapital av 758 kronor. De första lokalerna fanns på andra våningen av Frimurarnas barnhus på Drottninggatan 32,som hyrdes för 333 riksdaler banco per år. Den 1 mars 1821 anställdes en kamrer, Carl Sahlsteen.

Till en början används de pengar sm småsparare satte in i banken till att ge räntebärande lån till järnhandlare med järn på järnvågen som säkerhet. Senare finanseiarde även Göteborgs Privatbank genom aktierna i denna bank belånade av Göteborgs Sparbank. Först efter mitten av 1800-talet flyttades utlåningen till obligationer, reverser och fastighetsinteckningar.

 

Under sitt första verksamhetsår uppgick insättningarna till 48 056 kronor. År 1874 övertogs Karl Johans sparbank, vilket medförde att banken därefter hade fyra kontor, Drottningtorget, Kusttorget och Stigbergstorget i Majorna samt Skolgatan i Haga.

Mot bakgrund av den expansion sparbanken fick under 1870-talet och 1880-talets början, blev den gamla sparbankslokalen i Frimurarehuset allt mindre lämpad. På sammanträdet den 23 september 1885 beslöts därför — efter förslag av ordförande Olof Wijk d.y. — att för 75 000 kronor förvärva tomten Drottninggatan 33. Den nya byggnad som här uppfördes, togs i bruk den 7 september 1887.

Snart räcket dock inte heller denna byggnad och när Skånes Enskilda Banks kontor på Västra Hamngatan 7 lades ner, förvärvade sparbanken fastigheten för 600 000 kronor den 1 oktober 1912.

1850 hade förvaltade sparbanken 0,8 miljoner kronor , år 1900 13,2 och år 1913 28,6 miljoner.

År 1931 hade Göteborgs Sparbank en omslutning på 120,9 miljoner kronor, varav egna fonder utgjordes av 7,8 miljoner, vilket innebar att Göteborgs Sparbank år 1931 var den tredje största av Sveriges sparbanker.

Göteborgs Sparbank fusionerades 1968 med Göteborgs och Bohus läns sparbank för att bilda Länssparbanken i Göteborg, vilken i sin tur gick samman med Sparbanken Stockholm 1982 och skapade Första Sparbanken, grunden i det som idag efter ytterligare ett antal fusioner utgör Swedbank.

Källa: Wikipedia, och Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Göteborgs största rederier åren 1837-1852

Under denna tid var segelfartygsrederier fortfarande helt dominerande i Sverige och Göteborg. I början av denna period är D. Carnegie & Co det störst rederiet men under tiden gångs minskar företaget betydelse och istället växte Jam. Dickson & Co, J.G. Grönvall & Co, C.G. Lindberg, Olof Wijk, I. Lilliequist & Son och Gustaf Melin till att bli de stora rederierna.

Andra redare av betydelse under perioden är Olof Norén, William Gibson som ersätts av Leopold Gibson, L.B. Lindquist, J.A. Kjellberg & Söner, N. Beckman, A. Barclay & Co, W. Kjellberg & Co, C.C. Barchmann, E. Rundberg och O.P. Dahlin.

Två av de här nämnda segelfartygsrederierna kom att bli mycket betydande för starten av Göteborgs moderna varvsindustri för byggande av stålfartyg, Mattsson & Braune och T.W. Tranchell för Lindholmens Varv samt C.C. Barchmann för Eriksbergs Mekaniska Verkstad.

Andra var verksamma vid seglefartygsvarven. O.P. Dahlin var disponent på Gamla varvet en tid och Gustaf Melin var delägare i Kustens Varv

Största rederier, antal läster, 1837, 1839, 1841

D. Carnegie & Co, 751, 753, 936
Jam. Dickson & Co, 499, 719, 930
C.G. Lindberg, 426, 691, 753
L.B. Lindquist, 350, 491, 504
Olof Wijk, 325, 499, 499
William Gibson, 306, 205, 205
A.E. Haeger, 233, 417, 486
Sam. Arfvidson, 228, 89, 306
L. Svensson, 224, -, -,
B. Ericsson, 221, 166, 313
W. Malm, 218, – , –
Olof Norén, 182, 282, 313
I. Lilliequist & Son, – , -, 425
J.G. Grönvall & Co, -, -, 339
Gustaf Melin, 185, 189, 312
Åkermark & Co, -, -, 290
J.A. Kjellberg & Co, 130, -, 222

Största rederier, antal läster, 1845, 1846, 1848

Jam. Dickson & Co, 1 035, 1 236, 1 066
Olof Wijk, 661, 662, 962
C.G. Lindberg, 616, 692, 665
Gustaf Melin, 522, 622, 668
I. Lilliequist & Son, 487, 487, 587
A.E. Haegers sterbhus, 480, -, –
D. Carnegie & Co, 449, 629, 838
Olof Norén, 429, 472, 564
J.G. Grönvall & Co, 339, 1 529, 1 646
Sam. Arfvidson, 306, -, –
L.B. Lindquist, 292, 509, 698
Åkermark & Co, 289, 257, 404
J.A. Kjellberg & Co, 261, 261, –
C.C. Barchmann, – , 162, 429
N. Beckman, 163, 163, 407
W. Kjellberg & Co, 205, 341, 341
A. Barclay & Co, 100, 199, 323
J. Tranchell, – , 167, 315
O.P. Dahlin, 214, 214, 303

Största rederier, antal läster, 1850, 1852

J.G. Grönvall & Co, 2 739, 2 738
Jam. Dickson & Co, 1 340, 2 061
Olof Wijk, 911, 896
Mattsson & Braune, 839, 683
Gustaf Melin, 768, 877
I. Lilliequist & Son, 714, 569
C.G. Lindberg, 697, 805
Olof Norén, 562, 473
D. Carnegie & Co, 458, 315
R. Lindhult/Corin, Lindhult & Co, 442, 562
C.C. Barchmann, 429, 332
W. Kjellberg & Co, 427, 311
N. Beckman, 407, 163
E. Rundberg, 400, 405
A. Barclay & Co, 376, 376
J.A. Kjellberg & Söner, 358, 542
Wennerblad & Svensson, 316, 219
G.H. Hegardt & Co, -, 318
O.P. Dahlin, 214, 303
C.F. Höglund/Höglund & Co, 161, 459
T.W. Tranchell, 181, 407
L. Gibson, 215, 488

Källa: Sveriges skeppslista 1837-1885

Arfwidson

Familjen Arfwidson från Göteborg ska inte förväxlas med skeppsbrofamiljen Arfwedson i Stockholm eller köpmannafamiljen Arfvidsson i Göteborg. Den sistnämnda familjen var ursprungligen från Marstrand.

Den här omskrivna familjen Arfwidson härstammar från kontrollören vid järnvågen i Göteborg Arvid Andersson. Han var född mot slutet av 1600-talet och dog antagligen 1748. Hans äldste son Petter Arfwidson (1710-84) var kyrkoherde i Veddige, först gift med Elisbeth Bornander (1713-61) och sen med Katarina Charlotta Brag. Sonen, grosshandlaren och kommerserådet Samuel Arfwidson (1767-1843), var gift med Maria Svalin (1771-1814), tidigare gift med superkargören Niclas Heegh och dotter till Peter Svalin (1729-98). En annan son var Johan (Jan) Arfwidsson (1770-1840), järnbrukskommissionär och en syster var Maria Arfwidson, gift med handlaren Martin Zachrisson (1742-1821).

Anders Arfwidson, bror till Peter Arfwidson var konsul i Malaga. Brodern Jacob Arfwidson (-1762) var gift med Anna Maria Ekman (1733-92), dotter till rådman Lorens Ekman (-1772), brodern Johan Arfwidson var grosshandlare i Stockholm, Carl Arfwidson handlare i Malaga, brodern David Arfwidson kontrollör vid Stora Sjötullen och gift med Ulrika Elisabeth Lehman (-1758) i första äktenskap och med Anna Christina von Egmond (1735-67) i sitt andra. David Arfwidsons dotter i första äktenskapet Margareta Charlotta Arfwidson (1755?-1821) var gift med Christian Helmich Åkerman.

Den yngste sonen till Arvid Andersson, Samuel Arfwidson (-1778) fick burskap som handlande 1759. Han var delägare i Ostindiska Kompaniet och Grönlandskompaniet.

samuel_arfvidsson