Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Abrahamson

Aug. Abrahamson & Co

Firma grundad 1840 av August Abrahamson för grosshandel i så kallade korta varor. Firman utvecklades med tiden till en föregångare till varuhusen och sålde allt möjligt från små nyttighetsprylar, lyxattiraljer till kläder och tyger. Firman kom snart  att räknas bland stadens och hela landets främsta på området. 1850 öppnades en filial i Stockholm som förestods av den yngste brodern Gabriel Abramson. Han övertog stockholmsfilialen år 1859 och drev den därefter som en egen firma.

Aug, Abrahamson & Co:s lagerhus

Aug, Abrahamson & Co:s lagerhus. Arkitekt A. C. Peterson. Teckning av A. H. Cornilsen. Från: Ny Illustrerad Tidning 1882

1851 blev brodern Leopold Abramson delägare i göteborgsfirman. August Abrahamsson lämnade firman år 1868 och året efter blev Herman Hartvig delägare. Leopold Abramson lämnade för sin del firman år 1889 varefter den drevs av H. Hartvig och en man med efternamnet Aaron (troligen Adolph Aaron). Herman Hartvig började arbeta i firman år 1860.

1911 blev Herman Hartvigs son Eduard Hartvig delägare i firman efter att ha varit anställd sen 1892  och 1914 dog Herman Hartvig. Firman lades ner kring 1920.

Advertisements

Euphrosyne Abrahamson

Endast för medlemmar

August Abrahamson

Endast för medlemmar

Jakobsdal

Hette innan 1819 Örgryte stom och var väl troligen inget egentligt landeri även om det ibland sägs så. Ett landeri var beläget på marker som ägdes av Göteborgs stad. Så kan väl knappast ha varit  fallet med Örgryte stom  (senare Jakobsdal). Som stomgård var det gårdens ansvar att stå för församlingsprästens avlöning. Namnet Jakobsdal kommer eventuellt från Hans Jakob Cavallin som ägde egendomen under större delan av 1800-talets första halva, från 1809, samma år som han också övertog Apoteket Kronan intill 1841 då han dog.

Apotekare Cavallin drev förutom Apoteket Kronan också en omfattande grossisthandel i medicinalväxter, medicinalier samt hade ett kemiskt-tekniskt laboratorium såväl som en badinrättning inne i Göteborg, i Brunnsparken. Vid framställning av en bengalisk eld år 1832 inträffade en kraftig explosion i laboratoriet som skadade många och dödade en person.

Två senare ägare av gården var Elis Brusewitz och Leopold Abramson. Elis Brusewitz bedrev bland annat omfattande låneaffärer och var delägare i firman Röhss & Brusewitz (senare Röhss & Co) och Leopold Abramson var delägare i firman Aug. Abrahamsson & Co.

1915 bildades Fastighets AB Jakobsdal i syfte att exploatera Jakobsdals egendom. Området bebyggdes med villor såväl som med större lägenhetshus. Huvudbyggnaden stod dock kvar och blev 1915 Betaniastiftelsens sjukhem. Revs 1980 för att lämna plats för Sovjetunionens konsulat.

Jakobsdal 1851

Jakobsdal 1851. Bild: C.G. Berger.

Jakobsdal 1871

Jakobsdal 1871. Foto: Robert Dahllöf

På Jakobsdal område fanns och finns än idag flera jättegrytor. Idag ligger de alldelse i kanten av motorvägen, men går fortfarande att beskåda. 1922 skrev Fritz Stenström om dem i Sveriges Natur då det befarades att de skulle sprängas bort när de nya husen skulle byggas:

Jättegrytorna inpå storstaden
En göteborgsk naturskyddsfråga

På Örgryte Stom, eller som det numera kallas, Jacobsdal går en bergsrygg i riktning från norr till söder och tämligen brant sluttande mot väster. Den norra delen ingår som ett område av den gamla Jacobsdalsparken under det den sydliga är en skogsbacke, bevuxen med smärre ekar, kaprifoliumsnår etc. Just där en gammal gärdesgård utmärker gränsen för Örgryte Stom, höjer sig berget till en ett tiotal meter lång och nästan lika bred granit-gneisplatå med en vacker utsikt över Lisebergsdälden; alldeles nedanför i dalen löper Lilla Danska vägen, intill denna västkustbanan och i sänkan ringlar sig Mölndalsån. Berget stupar här nästan tvärbrant ned, och för geologen och naturvännen erbjuder detta bergsstup ett verkligt intresse. Här har nämligen i tidernas morgon en glaciärbäck svarvat ut en grupp av 4 stycken jättegrytor och facetterat bergväggens ytor medelst en slipning, som verkligen kan kallas helt konstnärlig. De två grytorna äro större med mer än 1 1/2 meters diameter, de andra två ungefär hälften så vida. Bergväggen är väl cirka 8 meter från ovan till nedan och företer åtskilliga längs- och tvärgående sprickor. Vi ha således ett rätt så storslaget naturminnesmärke framför oss, där man minst väntat finna det, nämligen så gott som inpå stadens knutar.

Här bör också tilläggas, att dessa grytor långt ifrån äro de enda på området, ty utefter nämnda bergsryggens västersluttning finnas ytterligare åtminstone ett tiotal, fastän enstaka sådana, i öppen dager. På den s. k. Kejsarplanen i Jacobsdalsparken, en med konst upplagd terrass, ligger ett helt rös av större rundade s. k. löparstenar. Traditionen förmäler, att här skulle funnits en jättegryta så vid och djup att ägaren till Jacobsdal, grosshandlanden Leopold Abrahamsson, av omtanke för sina barn lät igenfylla den, så de icke skulle falla i grytan och drunkna, då den väl merendels var fylld med regnvatten.

Denna beskrivning jämte åtföljande fotografi har till ändamål att fästa Naturskyddsföreningens uppmärksamhet på ifrågavarande naturminnen. Jacobsdalsområdet (en del av gamla Örgryte) skall nu upplåtas till bebyggande som villastad. De enstaka grytorna äro därmed naturligtvis prisgivna. Däremot bör något ovillkorligen göras för att rädda den här ovan skildrade bergsformationen med sin vackra grupp av 4 stycken jättegrytor. Visserligen är tomtplanen uppgjord så, att grytorna så att säga komma att ligga på tomtens bakgård och därigenom åtminstone kunna tänkas undgå spettet och sprängskotten; men vem får sedan någon glädje av dem, då de i sin nya omgivning (på bakgården således!) komma att alldeles undandragas den intresserade allmänhetens iakttagelse.

Hem bygdssällskapet Örgryte Odalmän, som bland annat gjort till sin uppgift att verka för skydd av naturminnesmärken inom församlingen, har haft sin uppmärksamhet riktad på denna grupp av jättegrytor samt för sin del ansett, att man med snaraste bör gå i författning om att söka få området fridlyst, så att grytorna jämte ett tillhörande område av 5 -10,000 kvm. finge för framtiden förbliva vad det varit: ett vackert naturminnesmärke i sin rätta omgivning.

Göteborg i mars 1922.
Fritz Stenström

Med. lic.