Krokslätt är känt redan från medeltiden. Då tillhörde byn biskop Algot Brynolfsson i Skara. Redan tidigt var det också en märklig by då den är uppdelad på två socknar, Fässberg och Örgryte. Två av byns gårdar fanns i Fässberg socken och två i i Örgryte socken. Så var det i alla fall så tidigt som 1550 och kanske också innan dess. De förstnämnda var Hökegården och Sörgården. Det ena en gård som var ett militärt boställe och det andra en gård där innehavaren hade hand om post och andra transporttjänster.
I Örgryte socken låg Nordgården och Kongegården. Det senare var en skattegård där innehavaren betalade skatt till kronan och det förstnämnda var en så kallad frälsegård, dvs den var avsedd att tillhöra adelsmän. Krokslätts Nordgården ägde stora marker i Örgryte socken och var en av de största egendomarna efter kungliga (statliga) Älvsborgs Kungsladugård.
På Kongegårdens marker växte på 1700-talet upp en kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen vid Getebergsäng. Det var till stor del krogar som servade alla som vill bevittna eller hade bevittnat avrättningar på Göteborgs avrättningsplats som låg där Carlanderska ligger idag från 1702 fram till slutet av 1700-talet. Bebyggelsen gick under namnet Galgkrogarna och hade omkring 1774 cirka 50 invånare. När textilindustrin utvecklades och byggdes upp på 1800-talet växte denna kåkstad upp på Buråsberget och söderut så att också det gamla soldattorpet i Krokslätts by hamnade i området.
På marker som tillhörde Krokslätts Nordgården växte det tidigt upp arbetarstadsdelar i form av kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen till Göteborg i nuvarande, Albostaden i nuvarande Annedal och Landala. Dessa införlivades med Göteborg redan 1872 respektive 1883. Sistnämnda år inkorporerades också egendomen Gibraltar i Göteborgs stad vilket omfattade huvuddelen av det område som idag är Johanneberg.
På Krokslätt Nordgårdens ägor växte också en villabebyggelse i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet fram på och nedanför bergen precis på gränsen till Mölndal. På flera håll sträckte sig bebyggelsen över gränsen. Dessa områden kallas idag Fredriksdal ihop med den senare solgårdshusbebyggelse som senare byggdes där den gamla frälsegårdens huvudbyggnad låg ner mot Elisedal och norr om villabebyggelsen. Nordgårdsgatan som fortfarande finns kvar i Elisedal var uppfarten till gårdens huvudbyggnad. Väster nuvarande Örgryte äldreboende och Krokslätts sjukhem är 1700-talsvägen som gick till Kongegårdens uthemman Burås fortfarande använd och existerande som en icke-officiell gångväg.
1884 bildades Krokslätts municipalsamhälle inom Örgryte landskommun. Municipalsamhället omfattade allt som var kvar av Örgryte väster om Mölndalsån. De delar av Almedal som låg öster om ån ingick inte i Krokslätt utan i Kallebäck och Skår medan delarna av dagens Liseberg och den gamla Saab-fabriken (på den tiden Bohus Mekaniska Verkstads AB) på östsidan av ån då låg i Jakobsdal (Örgryte Stom. År 1900 hade Krokslätts municipalsamhälle 3 551 invånare (enligt en del uppgifter 3 695) och år 1921 hela 5 284 invånare. Municipalsamhället upplöstes 1921.
1922 införlivades hela den kvarvarande delen av Örgryte socken med Göteborg. Krokslätts municipalsamhälle blev en stadsdel i Göteborg med namnet Krokslätt. För många som bor i området är detta dock ett icke-existerande namn. Istället bor människor i Mossen (väster om Fridkullagatan inklusive Chalmers studenthem men inte villorna i Grågåsgatans omgivning), Burås, Olofshöjd, Getebergsäng, Almedal, Elisedal och Fredriksdal.
Vid införlivningen med Göteborg gjordes en stadsplan som omfattade hela municipalsamhället samt angränsande områden som Mossen. Den realiserades aldrig. Albert Lilienberg gjorde sedan en ny plans ihop med planen för Johanneberg. Inte heller den realiserades och istället kom bebyggelsen att präglas av bristande planering, fritt byggande, fri utformning. Lite anarki.
Något som gett området en mycket blandad bebyggelse med en mycket blandad befolkning socialt. Det finns allt från fattiga människor i omoderna lägenheter, små funkislägenheter eller i miljonprogramshus till rika människor i stora radhus eller villor. Det finns hyresrätter, bostadsrätter och ägarlägenheter. Närheten till Chalmers och Humanisten har dessutom medfört ett omfattande bestånd av studentbostäder som byggts från 1960-talet fram till idag.
Dessutom finns en mängd arbetsplatser. Från 1700-talet har det legat industrier i Galgkrogarna (Getebergsled) och Almedal. På 1800-talet förvandlades dessa till storindustrier. Den sista av dessa som lades ner var Bohus Mekaniska som lades ner 2011 när den sen länge varit Saabs växellådefabrik. På senare år har Liseberg växt söderut och in i Krokslätt och industribyggnader har omvandlats till kontor och mindre verkstäder medan annat rivits för att ge plats åt nya kontorshus och bostadshus.
Krokslätt har än idag kvar en prägel av ett eget samhälle i utkanten av Göteborg trots att det ligger mycket centralt.
Kvarter i Krokslätt i enlighet med planen 1923.
Stora delar av den plan som fanns 1923 genomfördes aldrig och andra delar ändrades. De kvarter som namnges var i huvudsak bebyggda eller med utlagd tomter år 1922 när Krokslätt införlivades med Göteborg. Idag upplevs motorvägen som gränsen mot egentliga Örgryte men ursprungligen var Mölndalsån gränsen mellan Krokslätts municipalsamhälle och Örgryte Stom, Skår respektive Kallebäck. Kvarter som aldrig realiserades har inte tagits med. En del kvarter som finns med är numera borta medan andra bytt namna, delats och eller slogs ihop. Modernistiska områden (funkis- och miljonprogramsområden har inte kvartersindelats).
Industrier kring Mölndalsån i början av 1800-talet
1 kv. Vänern, Rosenhill, Hanneberg
2 kv. Vättern, längs Trycksliden
3 kv. Mälaren, Soldattorpet-Magneredsgatan-Mölndalsvägen-Buråsliden,
4 kv. Hjälmaren, Krokslättsgatan-Buråsliden-Mölndalsvägen-Brotorpsgatan
5 kv. Siljan, Krokslättsgatan-Brotorpsgatan-Mölndalsvägen-Assmundsgatan
6 kv. Skagern, Krokslättsgatan-Assmundsgatan-Mölndalsvägen-Emeliedalsgatan, Folkskolan (Bibliotek)
7 kv. Unden, Krokslättsgatan-Emeliedalsgatan-Mölndalsvägen-Såpebruksgatan
8 kv. Viken, Krokslättsgatan-Såpebruksgatan-Mölndalsvägen-Framnäsgatan, Framnässkolan
150 kv. Immeln, Mölndalsvägen-Trycksgatan-Mölndalsån-Buråsliden, Vetterholm, Johannedal, Levissons garveri
151 kv. Madkroken, Mölndalsvägen-Getebergsled-Mölndalsån-Trycksgatan. Eriksberg, Eriksbergs Bryggeri
1923
Områden som låg i Jakobsdal (Stora Gårda)
Aronsdal, Olbers & Schutz, Aronsdals fabriker, Bohus Mekaniska
Områden i Jakobsdal (Örgryte Stom)
Eriksdal, Bohus Mekaniska, Rundqvists Boktryckeri
Burås 1923. Gatunätet som är utrotat i norr och söder byggdes aldrig utan vara bara dåtida planer. Längs med gränsen till Göteborg i norr går Släggans lid som var en fortsättning på Trycksliden.
67 kv. Klemmingen, Fridkullagatan-Liljeforsgatan-Brushanegatan-(Framnäsgatan)
68 kv. Stora Le, Brushanegatan-Liljeforsgatan-Pilbågsgatan-(??)
71 kv. Iväg, Pilbågsgatan-Liljeforsgatan-(Glasmästargatan)
73 kv. Värmeln
74 kv. Fryken
76 kv. Kornsjön (Olofshöjd), Gustafsbergsgatan-Hjulmakaregatan-Olofshöjdsgatan-(Liljeforsgatan)
77 kv. Lelången (Olofshöjd), Traktörsgatan-Hjulmakaregatan-Gustafsbergsgatan
78 kv. Stora Rör (Olofshöjd), Utlandagatan-Hjulmakaregatan-Traktörsgatan-(Liljeforsgatan)
79 kv. Älgsjön (Olofshöjd), Utlandagatan-Olofshöjdsgatan-Hjulmakaregatan
80 kv. Silen, Utlandagatan-Buråsliden-Krokslättsgatan-Olofshöjdsgatan
81 kv. Stora Gla
82 kv. Gapern, Soldattorpet, Utlandia
83 Kv. Daglösen
84 kv. Visten, Utlandagatan-Trycksliden-Trycksgatan
85 kv. Ullvättern, Eklandagatan-Gyllenkrooksgatan-Kristinehöjdsgatan-Trycksliden
86 kv. Alkvättern, Kristinehöjdsgatan-Gyllenkrooksgatan
90 kv. Vessman, (Gyllenkrooksgatan)-Utlandagatan-Buråsliden
91 kv. Hörken, Kopparslagaregatan-Buråsliden-Utlandagatan-Borrsvängsgatan
92 kv. Rämmen, Kopparslagaregatan-Borrsvängsgatan-Utlandagatan-Hjulmakaregatan
93 kv. Ekoln, Kopparslagaregatan-Hjulmakaregatan-Utlandagatan-Liljeforsgatan
94 kv. Tämnaren, Schaktmästaregatan-Formskäraregatan-Kopparslagaregatan-Liljeforsgatan
95 kv. Runn, Bergsprängaregatan-Formskäraregatan-Schaktmästaregatan-Liljeforsgatan
96 kv. Insjön, Bergsprängaregatan-Ljusstöparegatan-Hjulmakaregatan-Kopperslagaregatan-Formskäraregatan
97 kv. Gensen (skapades aldrig)
98 kv. Amungen, Bergsprängaregatan-(Eklandagatan)-Ljusstöparegatan
99 kv. Balungen (skapades aldrig)
101 kv. Toftan, Stenhuggaregatan-(Eklandagatan)-Bergsprängaregatan-(Hultgrensgatan)
102 kv. Logärden, Fridkullagatan-(Eklandagatan)- Stenhuggaregatan-Hultgrensgatan
103 kv. Yklaren, Fridkullagatan-Hultgrensgatan-Stenhuggaregatan-Pilbågsgatan, Missionskyrkan
104 kv. Storsjön, Stenhuggargatan-(Hultgrensgatan)-Bergsprängaregatan-Pilbågsgatan
105 kv. Kallsjön, Fridkullagatan-Pilbågsgatan-Liljeforsgatan
Buråsskolan
158 kv. Färgen, Epidemisjukhuset/Burås fritidsgård
Burås funkisbebyggelse
Buråskyrkan
Glasmästargatans miljonprogram
Mossen
Huvuddelen av den planerade bebyggelsen skapades aldrig.
106 kv. Näckten, (Gibraltargatan)-Pilbågsgatan-Fridkullagatan-Liljeforsgatan
107 kv. Rogen, (Gibraltargatan)-Fridkullagatan-Pilbågsgatan
108 kv. Hornavan, Orrspelsgatan-(Eklandagtan-Gibraltargatan-Pilbågsgatan), Matematiskt centrum
109 kv. Dragan, Mossen-(Eklandagatan)-Orrspelsgatan, Matematiskt centrum
110 kv. Hotagen, Mossen-Orrspelsgatan
Mossen
113 kv. Storvindeln, Chalmers studenthem Emilsborg
114 kv. Torrön, Fysiken
115 kv. Uddjaur, Chalmers studenthem Emilsborg
Almedal
Krokslättsgatan i detta område fick istället namnet Thorburnsgatan
9 kv. Örlen, Krokslättsgatan-Framnäsgatan-Mölndalsvägen-Bomgatan
10 kv. Östen, Helmutsrogatan-Bomgatan-Mölndalsvägen-Drivhusgatan
11 kv. Ymsen, Krokslättsgatan-Bomgatan-Helmutsrogatan-Drivhusgatan
12 kv. Vristulven, (Liljeforsgatan-Bomgatan)-Krokslättsgatan-Drivhusgatan
13 kv. Hornborgasjön, (Liljeforsgatan)-Drivhusgatan-Krokslättsgatan-Milpålegatan
14 kv. Mullsjön, Krokslättsgatan-Drivhusgatan-Helmutsrogatan-Milpålegatan
15 kv. Skärvlången, Helmutsrogatan-Drivhusgatan-Mölndalsvägen-Milpålegatan
75 kv. Råvarpen (Drivhuset)
148 kv Ygden, Mölndalsvägen-Kallebäcksbro-Mölndalsån
149 kv Rottnen, Emeliedals bryggeri,
Områden i Skår
Södra Aronsdal
Getebergslund
Vilhelmsdal, Lyckholms Bryggeri (tillhörde Skår, inte Krokslätt)
Almedal, Almedals Fabriker (tillhörde Skår, inte Krokslätt), Stibergs, Almedals station
Elisedal
Almedal, Elisedal och Fredriksdal 1923. Fattighuset är Krokslätt Nordgården. Nordväst om gården ligger Epidemisjukhuset, numera förskola, men mest känt som Burås fritidsgård. Där det står Krokslätts Torg (planerat, skapades aldrig) ligger fortfarande Örgryte koloniområde precis som det gjorde 1921. Gatunätet byggdes aldrig ut på det sätt som visas på bilden.
Den ursprungliga planen för Elisedal genomfördes inte en vissa kvarter kom att bebyggas delvis. Kongegårdsgatan blev istället Ebbe Lieberathsgatan och flertalet av de andra gatorna blev aldrig av. Fredriksdalsgatan hamnade på en annan plats och ungefär där den planerades går istället Falkenbergsgatan.
17 kv. Tolken, Kongegårdsgatan-Nordgårdsgatan-Mölndalsvägen-(), Strumpfabriken
18 kv. Öresjön, Kongegårdsgatan-()-Mölndalsvägen-Hennigsgatan
19 kv. Oklången, Brynolfsgatan-Nordgårdsgatan-Kongegårdsgatan-Hennigsgatan
20 kv. Hällungen, Brynolfsgatan-Hennigsgatan-Kongegårdsgatan-(Fredriksdalsgatan)
21 kv. Bullaren, Kongegårdsgatan-Hennigsgatan-Mölndalsvägen-(Fredriksdalsgatan)
22 kv. Åsunden, Kongegårdsgatan-(Fredriksdalsgatan)-Mölndalsvägen-Kungsbackagatan
23 kv. Sämsjön, Brynolfsgatan-(Fredriksdalsgatan)-Kongegårdsgatan-Kungsbackagatan
24 kv. Lönern, Brynolfsgatan-Kungsbackagatan-Kongegårdsgatan-Varbergsgatan
25 kv. Stråken, Kongegårdsgatan-Kungsbackagatan-Mölndalsvägen-Varbergsgatan
145 kv Helgasjön, Mellan Mölndalsvägen och Mölndalsån
152 kv. Mjörn, Örgrytekolonin
153 kv. Anten, Elisedals fotbollsplan
154 kv. Sävelången, Brynolfsgatan-Wohlfahrtsgatan-Mölndalsvägen-Nordgårdsgatan (Elisedals bostäder)
156 kv. Nedsjön, Fattighus (Örgrytehemmet)
157 kv. Nären, Örgrytekolonin
Resten av de planerade kvarteren har ingen likhet med det som kom att byggas
Områden i Kallebäck
Mellangården, Levanten, Tapetfabriken
Sörgården, Tändsticksfabriken, Lana
Fredriksdal
Fredriksdal 1921. En stor del av det gatunät som är utritat byggdes aldrig utan det vara bara en plan.
46 kv. Ringsjön
47 kv. Ivösjön
48 kv. Mien
49 kv. Vittsjön
50 kv. Sommen
51 kv. Tåkern, Mäster Bengtsgatan-Gröndalsgatan-Fredriksdalsgatan-Stadsgränsen
55 kv. Yngaren, Kullegatan-Mäster Bengtsgatan-(Fridkullagatan)
56 kv. Tisnaren, mellan Annexgatan och Mäster Bengtsgatan mot (Fridkullagatan)-Mäster Bengtsgatan
57 kv. Järnlunden, mellan Annexgatan och Mäster Bengtsgatan mot annexgatans övre del.
58 kv. Ämmern, Ingatorpsgatan-Högsätersgatan-Annexgatan-Skogstorpsgatan(Hammarliden)
59 kv. Vindommen, mellan Skogstorpsgatan(Hammarliden) och stadsgränsen
60 kv. Yxningen, Skogstorpsgatan(Hammarliden)-(Grågåsgatan)-Högsätersgatan-Ingatorpsgatan
61 kv. Sottern, (Grågåsgatan)-Björkuddsgatan-Ingatoorpsgatan-Högsätersgatan
62 kv. Kvismaren, Ingatorpsgatan-Björkuddsgatan-(Fridkullagatan)-Annexgatan-Högsätersgatan
64 kv. Dunkern, (Grågåsgatan-Fridkullagatan)-Björkuddsgatan
116 kv. Vindeln, Skogstorpsgatan-Björkuddsgatan-(Grågåsgatan)
117 kv. Malgomaj,
118 kv. Lulevatten
119 kv. Strömsvattnet
Fredriksdals och Kullegatans funkisbebyggelse