Vid Gamla varvet i Majorna nedanför nuvarande Stigbergstorget låg två sillsalterier redan 1772 och det större producerade över 4 000 tunnor saltad sill. Det andra var mindre men över tid så ökade detta produktionen medan det större minskade den. Vid mitten av 1780-talet producerades cirka 1 500 tunnor vid vart och ett av dem. Vid mitten av 1790-talet producerade de omkring 1 000 tunnor vardera. Huvudägare i det större salteriet var Anders Philip Oterdahl. Enstaka år fanns det till och med tre salterier vid Gamla varvet, det tredje är inräknat i produktionssiffrorna för det mindre.
Med tanke på att Peter Bagge drev Gamla varvet på entreprenad mellan 1752 och 1767 är det i högsta grad troligt att han också drev ett sillsalteri på området. Han ättlingar, kanske främst Carl Bagge kan mycket väl ha drivit ett sillsalteri på området därefter.
Det är också möjlig att personer med koppling till Ostindiska Kompaniet som ju använde Gamla varvet som utrustningshamn och underhållsvarv var delägare i sillsalterierna på Gamla varvets område.
Ungefärlig produktion vid det större sillsalteriet, år, antal tunnor saltad sill
1772, 4 300
1773, 3 200
1779, 2 400
1780, 2 100
1783, 2 100
1785, 2 000
1786, 700
1787, 2 400
1788, 1 300
1789, 1 700
1790, 2 500
1792, 2 100
1793, 1 300
1794, 1 800
1796, 600
1797, 800
1798, 1 200
1800, 1 200
Ungefärlig produktion vid det mindre sillsalteriet, år, antal tunnor saltad sill
1772, 200
1773, 1 000
1779, 500
1780, 1 800
1783, 800
1785, 800
1786, 900
1787, 700
1788, 1 500
1789, 1 500
1790, 1 500
1791, 1 500
1794, 1 400
1797, 300
Åren 1786 och 1788 så producerade det mindre salteriet mer än det stora.
Källa: Per Hallén, Handel och sjöfart under det stora sillfisket, i Unda Maris Årsbok 2004-2008, 2008