Hultmans holme

Den norra delen av Gullbergsvass började dock fyllas ut tidigare och blev till en holme långt innan det egentliga Gullbergsvass fylldes och bebyggdes med järnväg. Redan i slutet av 1700-talet hade man öster om Lilla bommen genom pålning och utfyllnad i den här grunda älven bildat en liten holme, ungefär vid nuvarande uppfarten till Götaälvbron, från fastlandssidan. Den låg öster om vallgraven och sträckte sig från Göta älv fram till nuvarande Drottningtorget och kallades under en del av 1800-talet för Hultmans holme. Det var således ett annat område än det som senare kom att kallas Hultmans holme.

Denna lilla holme, som av magistraten under en lång följd av år uppläts till stadstjänarna, kallades på grund av det till en början Stadstjänareholmen. Innan Göteborg anlades utgjorde holmen en utskjutande udde av den ursprungliga stranden. När stadens murar och vallgraven anlades så genomskars udden av befästningsverken och kom på så sätt att ligga utanför både bastionen och vallgraven. Magistraten beslöt 1797 att låta påla in vassen till en längd av 200 alnar, och arbetet blev utfört redan samma år, vilket även blev början till nuvarande Gullbergskajen.

Vallmästaren vid Kongl. Fortifikationen Petter Vallmark arrenderade under senare delen av 1790-talet Stadstjänareholmen, men 1799 då arrendetiden löpte ut, anmälde sig en ny spekulant. Det var överstelöjtnanten och riddaren Daniel Tallberg, som önskade arrendera området. Men Vallmark fick förnyat arrendekontraktet på 6 år.

Redan den 9 april 1800 kom dock snickaremästare Nicolaus Hultman (1762-1819) med en ansökan till magistraten och borgerskapets äldsta om att få överta Vallmarks arrende samt förlänga detta till 25 år. Hans ansökan godkändes av myndigheterna. Han byggde därefter bostadshus, ladugård med stall samt en lada på Stadstjänareholmen. När Hultman övertog Stadstjänareholmen, fanns det endast ett större grund på platsen, och 1804 ansökte han hos magistraten om att få påla in detta grund. Då han 1805 åtog sig att muddra segelrännan mellan Stora Bommen och Järnvågen (som då låg där Brunnsparken ligger), dvs Stora Hamnen (Stora Hamnkanalen), är det troligt att han fyllde på med mudder innanför inpålningen.

Efter det att Stadstjänareholmen blivit arrenderad och bebyggd av Hultman, började den kallas Hultmans holme. I de officiella handlingarna användes dock benämningen Stadstjänareholmen ända in på 1870-talet, då sista delen av norra vallgraven vid Lilla Bommen blivit igenfylld. Namnet överflyttades då på området norr om järnvägarna fram till älven mellan Säveåns mynning och Lilla Bommen. Officiellt utgjorde dock området en del av den 17:e roten, från 1923 Gullbergsvass, fram till 1881 då området fisk en egen stadsplan.

Stadsplanen för Hultmans holme som antogs 1881 var inriktad på industrier, hantverk och upplag (med närhet till sjö- och järnvägstransporter) och endast i mindre omfattning för bostäder men längs med Mårtens Krakowsgatan byggdes flera kvarter med landshövdingehus. De sista av dessa revs på 1980-talet. Det första huset uppfördes 1883 av handelsfirman A. Magnus & Co och samma år arrenderade staden ut tretton tomter för magasin och upplagsplatser.

Mårten Krakowsgatan. Den först gatan till vänster är Kilsgatan vilket innebär att landshövdingehusen finns i kvarteren Tennet, Bronsen och Järnet.Träkåkarna till vänster finns i kvarteret Kopparen.

Flera allmänna verk och upplagsplatser etablerades på Hultmans holme. Först var Hamnstyrelsen 1872, kort därefter Vattenverket, 1884-1885 anlades Renhållningsverket och 1888-1889 Gasverket samtidigt med Byggnadskontoret (senare Gatukontoret). Inget av detta finns kvar idag. På Hultmans Holme fanns också ett badhus vid Kilsgatan 200 meter öster om Göta älvbron. Det revs dock någon gång i början på 1900-talet. En storbrand den 31 augusti 1900, höll dock på att ödelägga hela holmen. Endast bostadslängorna längs Mårten Krakowsgatan klarade sig.

1890

Länge var Hultmans holme också platsen för en stor tobaks- och snusfabrik som fanns i huset som brukar kallas Pagoden vilket byggdes åren 1928-29 i kvarteret Bronsen. Svenska Tobaksmonopolet som uppförde byggnaden grundades 1917. 1982 flyttade fabriken till en ny fabrik i grannkvarteret Järnet som innan dess i huvudsak var bebyggt med landshövdingehus. De revs inför byggandet av den nya fabriken.

1921

När Götaälvbron byggdes 1935-1942 revs de västra delarna av kvarteret Silvret samt Västgötabanans gamla persontrafikstation.

Mårten Krakowsgatan mot öster från Nils Ericssonsgatan. Kvarteret Guldet till vänster. 1950. Bild: J.H. Karlsson. Licens: CC-BY-NC-ND
1960

I början av 1970-talet breddades Mårten Krakowsgatan till 4 filer. I samband med det revs alla hus som vette mot gatan. Det innebar att alla landshövdingehus förutom de längre in (mot älven) i kvarteret Järnet revs. Flertalet skjul och magasin i kvarteret Guldet och vid Lilla Bommen samt i kvarteren Platinan och Kopparen revs på 1970-talet för att ersättas med nya kontorshus för bl.a Sweco och Skanska. Skanskaskrapan med omgivande byggnader uppfördes 1986-89 vid Lilla Bommen och i delar av kvarteret Guldet. I samband med detta försvann Nils Ericssonsgatan, Surtegatan och Velandagatan medan VIkingsgatans längd halverades. Kilsgatans sträckning förändrades och kvarteren Guldet, Silvret, Platinan och Kopparen förändrades eller försvann.

Längre österut revs det och byggdes om under samma tid. Torsgatans längd halverades, Trollhättegatan sträckning förändrades och Mellbygatan försvann. Gasverkets tomt blev kraftigt förminskad på 1960-talet när Tingstadstunneln med påfarter byggdes och ytterligare förminskad när Mårten Krakowsgatan breddades.

En del av de hus som byggdes på 1980- och 1990-talen, däribland Swecohuset, rivs för närvarande eller har redan rivits då de måste lämna plats åt en ny bro till Hisingen.

Kvarter på Hultmans holme

  • Lilla Bommen (Skanskaskrapan)
  • 1:a kv. Guldet, Nils Ericssonsgatan-Gullbergs Strandgata-Surtegatan-Mårten Krakowsgatan (Skanskaskrapan)
  • 2:a kv. Silvret, Surtegatan-Gullbergs Strandgata-Velandagatan-Mårten Krakowsgatan (Byggnadskontoret/Gatukontoret)
  • 3:e kv. Platinan, Velandagatan-Gullbergs Strandgata-Vikingsgatan-Mårten Krakowsgatan
  • 4:e kv. Kopparen, Vikingsgatan-Gullbergs Strandgata-Kilsgatan-Mårten Krakowsgatan
  • 5:e kv Tennet, Kilsgatan-Gullbergs Strandgata-Kämpegatan-Mårten Krakowsgatan (Murbruksbolaget)
  • 6:e kv. Bronsen, Kämpegatan-Gullbergs Strandgata-Torsgatan-Mårten Krakowsgatan (Gamla tobaksfabriken)
  • 7:e kv. Järnet, Torsgatan-Gullbergs Strandgata-Trollhättegatan-Mårten Krakowsgatan, (Nya tobaksfabriken)
  • VGJ:s godsstation, Trollhättegatan-Mellbygatan-Falutorget-Mårten Krakowsgatan
  • 8:e kv. Stålet, Trollhättegatan-Gullbergs Strandgata-Åmålsgatan-Mellbygatan
  • 9:e kv. Blyet, Åmålsgatan-Gullbergs Strandgata-Björngatan-Mellbygatan (Östra Renhållningsstationen)
  • 10:e kv. Zinken, Björngatan-Gullbergs Strandgata-Falutorget-Mellbygatan
  • 11:e kv. Nickeln, Gullbergs Strandgata-Gullbergsån-Mårten Krakowsgatan-Falutorget (Gasverket)
  • 12:e kv. Kvicksilvret, Falutorget-Mårten Krakowsgatan (Gasklocka)

Läs också:

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.