Gullbergsvass

Vassar sträckte sig vid Göteborgs grundande ända från Gullbergsåns (Mölndalsåns) mynning och fram till vallgraven. En vik i vassen gick ända in till Gullbergsklippan, där Skansen Lejonet låg (tidigare Gullbergs fäste eller Gullbergs skans). Totalt omfattades 275 tunnland, där cirka 200 stod under vatten. Kring år 1841 beslöt Kongl. Direktionen för Göteborgs Hamn och Elfarbeten att vassen skulle torrläggas. Området började vallas in 1842 i samband med att segelrännan i älven muddrades till ett djup av 4,5 meter. Muddermassa från älven till fyllning av området började hämtas 1844, och 1859 påbörjades ånglänspumpning av den grunda sjö som hade bildats innanför invallningen. Ansvarig för torrläggningen var chalmersprofessorn Edvard von Schoultz, som hämtat teknik och utrustning från Nederländerna.

Göteborg 1855
Göteborg 1855

På vassarna byggdes i slutet av 1800-talet bangårdar och stationer för järnvägsbolagen. Den del av Göteborgs vallgrav som låg mot nordöst fylldes också igen. Vid Drottningtorget hamnade stationen för Göteborgs Järnvägar, längre norrut Bergslagernas Järnvägs (BJ) station som också vara station för Göteborg-Borås Järnväg. Stationen för Västergötland Göteborgs Järnvägs AB (VGJ) låg vid det som senare blev Mårten Krakowsgatan och idag är en stor trafikled. Som stationshus ersattes det dock av ett nytt vi Polhemsplatsen år 1932. Detta slutade användas som station när VGJ mellan Göteborg och Sjövik lades ner 1967. Bergslagsbanans stationshus finns fortfarande kvar och byggs för närvarande om till ett modernt kontorshus. Stationshuset kommer att sitta ihop med ett stort modernt hus.

1860

I samband med att järnvägarna byggde planlades stadsbebyggelse i kvarter i området. De flesta av dessa kvarter kom aldrig att bebyggas. Men fler kvarter öster om Centralstationen och norr och öster om SJ:s bangård (Kruthusgatan) samt söder BJ:s bangård (Bergslagsgatan) och norr om hamnbanan (Skansbangården, som byggdes rakt över en rad av som tidigare planerats bli kvarter) kom att bebyggas med både bostäder och byggnader för verkstäder och småindustrier. Vid Skansen Lejonet vid Kruthusgatan byggdes kring 1918 ett antal nödbostäder med låg standard. Kvarteren söder om Kruthusgatan gjordes betydligt mindre när Boråsbanan och Västkustbanan år 1930 anslöts till Centralstationen och SJ:s bangård som då också byggdes ut kraftigt. Det innebar att de flest av nödbostäderna revs. Två av fastigheterna fanns dock kvar till så sent som 1961 då de revs.

Från andra världskriget och framåt fylldes Gullbergsvass med fler industri- och lagerbyggnader såväl som med en stor transportterminal för ASG, BJ:s bangård blev godsbangård för ASG. På 1960-talet byggdes en stor betongterminal i området som drevs av AB Färdig Betong men långt senare av Thomas-koncernen. Hamnbanan avvecklades på 1960-talet och alla spår revs på 1970-talet och 1980-talet. Nya industribyggnader, däribland en ny postterminal vid Kruthusgatan byggdes då på Gullbergsvass. På 2000-talet

1890

Den norra delen av Gullbergsvass började dock fyllas ut tidigare och blev till en holme långt innan Gullbergsvass fylldes och bebyggdes med järnväg. Redan i slutet av 1700-talet hade man öster om Lilla bommen genom pålning och utfyllnad i den här grunda älven bildat en liten holme, ungefär vid nuvarande uppfarten till Hisingsbron, från fastlandssidan, kallad Stadstjänareholmen. Den låg öster om vallgraven och sträckte sig från Göta älv fram till nuvarande Drottningtorget och kallades under en del av 1800-talet för Hultmans holme. Det var således ett annat område än det som senare kom att kallas Hultmans holme.

1921
Gasklockan, VGJ, Bergslagernas Järnvägs bangård, Bergslagsgatan och Skansen Lejonet 1921.
1932

Kvarter som idag ligger på Stampen men från början tillhörde Gullbergsvass

Kvarter i Gullbergsvass (inget av dem finns kvar idag och de flesta bebyggdes aldrig)

  • 14:e kvarteret
  • 15:e kvarteret
  • 16:e kvarteret
  • 17:e kvarteret
  • 18:e kvarteret
  • 19:e kvarteret
  • 20:e kvarteret, Pumphus
  • 21:a kvarteret
  • 22:a kvarteret
  • 23:e kvarteret
  • 24:e kvarteret
  • 25:e kvarteret
  • 26:e kvarteret
  • 27:e kvarteret
  • 28:e kvarteret
  • 29:e kvarteret
  • 30:e kvarteret
  • Kvarter A
  • Kvarter B
  • Kvarter C
  • Kvarter D
  • Kvarter E
  • Kvarter F, Nödbostäder

Läs också:

Kring 1960, ASG:s terminalbangård i norr, Hamnbanans bangård (Skansbangården) i mitten och delar av SJ:s bangård längst ner.
2015. Sen dess är Spåren öster om Hallarna i Gullbergsvass bortrivna liksom hela kombiterminalen (den tidigare Skansbangården) och dess spår.
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

  1. Jag skulle vilja rätta till en del. Min far Yngve Kullenberg grundade företaget Yngve Kullenberg byggnads AB. Han var givetvis Ing utbildad på väg o vatten på Chalmers. Han hade fått avgångsvederlag efter shism med display Linde på Siporex. För dessa medel startade han Kullenberg som.allteftersom växte till sig. Byggde Park Avenue 1950. Rolf Erixon hjälpte säkert till men först 1973 sålde min far företaget till 4 anställda (en av dom var nämnde Rolf Erixon) Sen blev tillväxten för snabb och konkursen blev ett faktum. Sålunda: Under Yngve Kullenberg hade företaget sin storhetstid.

    • Tack för informationen. Det är förstås helt rätt att storhetstiden var under Yngve Kullenbergs ledning. Det är tyvärr svårt att hitta information om Kullenbergs innan Erixons tid vilket gör att din information är ovärderlig.