Göteborgs-Posten

Göteborgs-Posten grundades 31 december 1858 (via ett provtryck), men regelbunden utgivning skedde från och med 5 januari 1859. Utgivningsbevis utfärdades för med. fil. kandidaten Karl Emil Nikolaus Lindberg, som dessutom var ansvarig utgivare åren 1858-1863.

Därefter övertogs redaktörskapet 1863-1869 av bokhandlaren David Felix Bonnier, då tidningen utkom med två nummer i veckan – onsdag och lördag. Redaktörer under 1800-talet var därefter; filosofie doktor Otto Thulin 1870-1872, filosofie doktor Fredrik Åkerblom 1873-1893 och filosofie kandidat Carl Axel Stål 1893-1896. Tidningens upplaga var under det första utgivningsåret cirka 1 000 exemplar, en tredjedel av konkurrerande GHT. Tidningens första redaktionslokal fanns på Torggatan.

Sedan 1872 har GP varit en regelbundet utgiven tidning. År 1860 började den att utges sex dagar i veckan. År 1873 övergick tidningen till ett aktiebolag (Göteborgs-Postens Aktiebolag) samt fick filosofie doktor Fredrik Åkerblom till ansvarig utgivare och huvudredaktör efter att han köpt den av David Felix Bonnier för 100 000 riksdaler.

Tidningen intog redan från början en unionell och skandinavisk hållning. I inrikespolitiken först moderat liberal och i religiösa frågor än mera liberal, blev tidningen under Åkerbloms ledning utpräglat konservativ. Tidningen såldes 1896 till ett nytt bolag, Göteborgs-Postens Nya Aktiebolag, i vilket Skandinaviska Tryckeri AB var starkaste intressent, och samma år förändrades tidningens hållning till liberal. Redaktör fram till 1904 blev Valfrid Södergren. Tidningens förra redaktion bildade däremot en ny konservativ tidning, Morgon-Posten.

År 1904 inköptes GP av Edvard Alkman, som också blev dess huvudredaktör och gav densamma en utpräglat frisinnad hållning, varjämte särskild uppmärksamhet ägnats åt kulturella frågor, litteratur och konst. Harry Hjörne tog över ägandeskap och redaktion den 29 april 1926. Samtidigt lade han grunden till tidningens idrottsredaktion, genom att knyta en fast medarbetare till enbart idrottsbevakning. Denne skulle producera minst en daglig idrottssida samt 5-6 sidor på måndagar. 1935 flyttade tidningen till ett nytt tidningshus på Stampen.

Först 1939 började tidningen ges ut sju dagar i veckan. Den 22 september 1972, köpte GP Göteborgs-Tidningen. 1977 påbörjades flytten av tryckeriet till ett nytt hus i Backa och 1988 försvann tryckpressarna från GP-huset på Stampen. År 1995 lanserades GP på Internet, och år 2004 gick Göteborgs-Posten slutligen helt över till tabloidformat, efter att stegvis ha infört detta på olika delar och bilagor.

Göteborgs-Posten uvecklades under 2000-talet utvecklats till mediakoncernen Stampengruppen. Genom aggressiv förvärvsexpansion med hjälp av lånade pangar expanderade koncernen till att ha spridning längs hela den svenska Västkusten och i stora delar av Mälardalen. Det första steget för att skapa dagens koncern skedde när Stampen år 2004 tillsammans med Nya Lidköpings-Tidningen, Länsförsäkringar Bergslagen och delar av släkten Pers lade ett bud på börsnoterade VLT-koncernen.

Ett Stampen-lett konsortium köpte hösten 2005 Centertidningar. Den affären följdes under våren 2007 av en stor omstrukturering av svensk landsortsmedia, som tidigare kännetecknats av ett betydande korsägande mellan liberala tidningar. Omstruktureringen innebar att Stampen fick majoritetskontroll över VLT-koncernen och Nerikes Allehanda-koncernen i Mälardalen samt Bohusläningen, Strömstads Tidning, TTELA, Hallands Nyheter och Hallandsposten på Västkusten. Startade i maj 2007 webb-TV-satsningen GP TV.

Under 2014 samlade moderbolaget Stampen sina västsvenska redaktioner i bolaget Stampen Lokala Medier. Där ingår förutom GP även Bohusläningen, TTELA, Strömstad Tidning, Hallandsposten och Hallands Nyheter. Syftet var att nå samordningsvinster och genomföra besparingar genom att bland annat dela material mellan redaktionerna.

Under sommaren 2014 bantades GP från tre till två delar på grund av de ekonomiska problem tidningen dragits med. Den 23 maj 2016 ansökte moderbolaget Stampen om företagsrekonstruktion i 16 svenska tingsrätter, där koncernen hade verksamhet.

Under hösten kunde rekonstruktionen avslutas efter att skuldnedskrivning genom offentligt ackord fastställts och vunnit laga kraft. De flesta tidningar och biverksamheter såldes. Tryckerikoncernen VTAB bröts ur från tidningsföretaget. Tryckeriet i Backa lades ner. Därefter kunde ett flerårigt bankavtal tecknas och en nyemission genomföras i slutet av december. Genom den blev bland andra göteborgsbaserade Ernström & C:o, Stena Finans och Provobis Holding nya delägare i Stampen AB.

Våren 2017 fanns 60 tjänster på Göteborgs-Postens redaktion, fem år tidigare var det 187 tjänster på redaktionen. Tidningen utvecklades under perioden också kraftigt åt höger på ledarsidan så att den i praktiken blev konservativ även om den kallade sig liberal. Denna utveckling leddes av Alice Teodorescu som var ansvarig på ledarredaktionen.

2019 köptes kvarvarande Stampen-koncern inklusive GP av ett konsortium med familjen Anders norska tidningskoncern i spetsen.

Cheredaktörer

  • 1859–1863 – Karl Lidberg
  • 1863–1869 – David Felix Bonnier
  • 1870–1872 – Otto Thulin
  • 1873–1893 – Fredrik Åkerblom
  • 1893–1896 – Carl Axel Stål
  • 1896–1904 – Axel Valfrid Södergren
  • 1904–1926 – Edvard Alkman
  • 1926–1969 – Harry Hjörne
  • 1969–1989 – Lars Hjörne
  • 1989–1993 – Pär-Arne Jigenius och Per Nordangård
  • 1993–2001 – Peter Hjörne
  • 2001–2012 – Jonathan Falck
  • 2012–2017 – Cecilia Krönlein
  • 2017– Christofer Ahlqvist

Texten i huvudsak från Wikipedia

Läs mer:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.