Lyceum för flickor

Skolan grundades år 1866 under namnet Privata elementarläroverket för flickor av den vid Lunds universitet utbildade 33-årige Bengt Andersin (1833-1900). Efter stiftaren och föreståndaren kallades läroverket mest Andersinska skolan. Denna skola var inrymd i förhyrd lokal vid Drottninggatan. Vid den första examen på våren 1867 var elevantalet 62. Under de första tio åren av skolans tillvaro var mamsell Gasslander skolans direktör. 1876 blev fru Fredrique Psilander ny direktör.

Vid examen efter det andra läsåret, våren 1868, hade skolan 106 elever, och tio lärare och sex lärarinnor var nu anställda. 1869 hade elevantalet stigit till 141 och 1870 till 163. Från och med detta läsår anges skolans namn vara Andersins Privata Elementarläroverk för flickor. 1877 var elevantalet 206, men därefter sjönk det. 1881 hade elevantalet reducerats till 156 och 1882 var det 167.

Skolan övertogs år 1882 av Hans Holmlin, som tidigare förestått en folkhögskola i Partiile och därefter Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Redan året inan hade han sett till att skaffa skolan nya och bättre lokaler då han inköpte fastigheten på Kyrkogatan 22. Därefter hade skolan åtta årsklasser och kallades oftast för Holmlinska skolan. 1893 drog sig Holmlin tillbaka och avgick som rektor. Helma Kleberg som redan tidigare blivit föreståndare och Gunilda Wigert övertog då skolan.

Från och med läsåret 1897-1898 gjordes samma omorganisation som tidigare gjorts vid andra flickskolor. I stället för två förberedande klasser och åtta klasser i elementarskolan fick skolan tre förberedande klasser och sju elementarklasser. 1897 erhölls statsanslag på 1 500 kronor och samma anslag beviljades av staden.

I augusti 1898 flyttade skolan från Kyrkogatan 22 till bättre och ljusare lokaler i fastigheten Kungsportsavenyen 37. Elevantalet utgjorde under läsåret 1893-1894 108 men sjönk under de följande åren så att det snart understeg 100.

Då fröken Kleberg med vårterminen 1905 lämnade skolan ändrades dess namn från och med höstterminen 1905 till Gunilda Wigerts flickskola. Ett konsortium, som 1907 ombildades till aktiebolag, övertog skolan och utsåg fröken Gunilda Wigert till föreståndare.

Vid slutet av vårterminen 1911 var antalet elever 134. Skolan tycks dock ha haft end el problem och den började avvecklas. Läsåret 1914-1915 förekom endast klasserna 4-8 med sammanlagt 52 elever.

Från och med höstterminen 1917 benämndes skolan Lyceum för flickor. Detta efter att ett nytt aktiebolag, AB Göteborgs Lyceum för flickor bildats och sedan övertagit skolan. Alla aktier i bolaget ägdes av en stiftelse vars urkund undertecknats av läroverksadjunkten Ewald Wallin, skeppsredare Werner Lundqvist, fröken Gertrud Strömberg, gymnastikdirektör Signhild Ekman
och handlanden Tage Stiberg.

Till föreståndare för den nya skolan hade utsetts den dåvarande föreståndaren för Jönköpings Elementarläroverk för flickor, Tora Strömberg, syster till Gertrud Strömberg och dotter till J.F. Strömberg. En annan syster var gift med Tage Stiberg.

Den nya skolstyrelsen, som tillsattes av aktiebolagets styrelse, bestod av de personer som undertecknat stiftelseurkunden, med undantag av skeppsredare Lundqvist, samt av föreståndare och studierektor. Till den senare befattningen utsågs dåvarande docenten vid Göteborgs Högskola, lektor Hilding Celander. Han innehade denna post under skolans hela existens.

Styrelsens ordförande var under de två första åren fil. lic. Ewald Wallin. Senare ordförande var Helge Almquist {1919-1927), Erland Nordenskiöld {1927 -1932) och Uno Forsberg (1932-1938). Helge Almquist var gift med en syster till Signhild Ekman.

Från Gunilda Wigerts flickskola övertog Lyceum för flickor endast 22 elever. Trots detta var elevantalet 106, när skolverksamheten startade hösten 2017. Det nya skolföretaget kunde inte överta den tidigare skolans byggnad på Kyrkogatan 22 och fick istället använda lokaler i Göteborgs Handelsinstitut men i oktober 1917 flyttade de in i förhyrda lokaler på Tegnérsgatan 14 i närheten av Korsvägen.

Skolbyggnaden på Tegnérsgatan inrymde 10 klassrum, kemirum, bibliotek, frukostrum, lärarinnerum, expeditionsrum, tre materielrum, fyra tamburer och ett kök.

Någon gymnastiksal kunde inte inredas i den förhyrda fastigheten, utan aktiebolaget inköpte närliggande tomt (Tegnérsgatan 12), på vilken en gymnastikbyggnad uppfördes. Till lekplats för eleverna hyrdes en annan intill skolan liggande tomt (nr 10) som ägdes av staden.

Gymnastiksalen på Tegnérsgatan 12

För skolköksundervisningen fick skolan använda Carnegieska brukets hushållsskola Läsåret 1920-1921 förhyrdes skolkök i Göteborgs Nya Elementarläroverk för flickor, och under åren 1921-1923 höll skolan till i Göteborgs Kvinnliga Folkskoleseminariums skolkök.

Antalet klassrum utökades efterhand. En handarbetssal inreddes 1918 och en sångsal 1919. Från och med läsåret 1922-1923 hade skolan eget väl inrett skolkök och matsal.

För varje år därefter ökade elevantalet och kulminerade läsåret 1928-1929
med 270 elever. Så småningom använde skolan hela fastigheten på Tegnérsgatan 14. På grund av konkurrensen från kommunala skolor inledde skolan förhandlingar med Mathilda Halls skolas och Vasa flickskola om sammanslagning och bildande av en en kommunal flickskola. 1938 beslutades att de tre skolorna plus Fruntimmersföreningens skola skulle bli Vasa Kommunala flickskola. Med anledning därav upphörde skolan till största delen med sin verksamhet i och med vårterminens slut 1938. De förberedande klasserna fortsatte dock till och med vårterminen 1941.

Elevantalet under höstterminen 1937 utgjorde 214, varav 56 i den förberedande skolan och 158 i elementarskolan. Styrelsen för bolaget utgjordes vid denna tid av Uno Forsberg, Signhild Ekman och Gertrud Strömberg med Tage Stiberg som suppleant. Skolstyrelsen bestod när skolan upphörde av Uno Forsberg, Signhild Ekman, Gertrud Strömberg, Tora Strömberg och Hilding Celander med Tage Stiberg och Per Boethius som suppleanter.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.