Landala vattenreservoar

Landala vattenreservoar i kvarteret Oxeln i Brantdala byggdes 1871 på mark som i motsats till Landala då tillhörde Göteborg stad. Reservoaren som av dåtidens avbildare kallades för Vattenborgen var ett led i utbyggnaden av ett nytt vattenförsörjningssystem för Göteborg där Kallebäcks källa ersattes med Delsjön som råvattentäkt. Vid norra delen av Delsjön, vid torpet Sjölyckan byggdes det nya vattenverket.

Det nya vattenledningsystemet omfattade centrala Göteborg, Masthugget, Haga, Pustervik, Nya Alléns villastad, Flygarns Haga, Skojarbacken och Brantdala samt utanför staden, Masthuggsbergen, Landala och Albostaden. Det utformades av stadens överingenjör J.G. Richert år 1866 med hjälp av A. M. Bissmarck och J. Marcks von Würtemberg.

Den 2 augusti 1871 togs vattenreservoaren i Landala i bruk, på den plats vid Viktoriagatans södra del, där nu idrottshallen Fjäderborgen ligger. Reservoaren rymde ”2 miljoner kannor vatten” (4,9 miljoner liter) och vattnet leddes från Delsjön. Vattenbassängen var delvis insprängd i berget, med måtten 105 fot i fyrkant. Invigningen skedde i närvaro av ordföranden i Vattenbyggnadsstyrelsen Charles Dickson, civilminister Axel Bergström och överingenjören i byggnadsföretaget, J G Richert. 

Vattenborgen I Landala, sedd från Landala slott. Viktorigatan i förgrunden, Brantdala vänster om vattenreservoaren. År 1900. Foto: Aron Jonason. Public Domain.

1894 kompletterades Delsjöns vattenverk med ett nytt vattenverk i Alelyckan om använde Göta älv som råvattenkälla. Som en del i det utbyggda vattenledningsnätet byggdes då också Landala vattentron och ett pumphus vid Viktoriagatan i kvarteret Oxeln.

Vattenreservoaren var i drift t.o.m 1941. Badmintonanläggningen som numera ligger på den forna vattenreservoaren togs i bruk december 1972. Den anläggningen går under namnet Fjäderborgen.

Vattenledningssystemet 1871

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.