Kvarteret Poppeln, Erik Dahlbergsgatan-Föreningsgatan-Aschebergsgatan-Erik Dahlbergs Trappor och kvarteret Syrenen, Erik Dahlbergsgatan-Erik Dahlbergs Trappor-Aschebergsgatan-Kapellgatan-Kapellplatsen, ligger i den del av Vasastaden som förr ibland kallades Brantdala efter det gamla landeriet med detta namn.
Aschebergsgatan drogs fram söder om Engelbrektsgatan först år 1910 och ungefär samtidigt bestämdes stadsplanen för området söderut mot Landala med kvarteren Hasseln, Poppeln, Rönnen och Syrenen. Albert Lilienberg utformade planen. Redan 1910 påbörjades också husbyggen i de fyra kvarteren.
Mot Aschebergsgatan byggdes stora tegelhus i tegel med 5-6 våningar medan det mot Erik Dahlbergsgatan byggdes både landshövdingehus i nationalromantisk stil såväl som lite lägre stenhus. Bland arkitekterna märks Ernst Torulf och Johan Jarlén.
De två kvarteren var med undantag av tomten i hörnet Föreningsgatan och Erik Dahlbergsgatan färdigbyggda år 1923. I söder och väster anknöt landshövdingehusen till den äldre arbetarbebyggelsen i Landala och Brantdala med landshövdingehus, trähus och stenhus.
Landala inkorporerades i Göteborg år 1883 vilket gjorde att den gamla gränsen mellan Göteborg och Krokslätts by i Örgryte socken vid denna tid inte spelade någon roll. En del av kvartet Syrenen hamnade på mark som innan 1883 låg utanför stadens gränser. 1888 låg det 1885 byggda Landala kapell i det blivande kvarteret Syrenens sydvästra hörn. 1919 flyttades kapellet till nuvarande plats i kvarteret Anden i Landala i samband med att kvarteret Syrenen skulle bebyggas med bostadshus.
Andra källor: Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 4