Hemtrevnad är en byggnad i hörnet Föreningsgatan 32 / Erik Dahlbergsgatan 36, på tomt nr 6 i kvarteret 18 Hasseln i Vasastaden.
År 1906 hade kollektivhuset Hemgården byggts i Stockholm med syfte att förse ensamstående och självförsörjande kvinnor med bostad. Kontorister i Göteborg hörde talas om konceptet och Julia von Bahr (1866-1942), som skapat och varit föreståndarinna för Romanäs sanatorium samt deltagit i förverkligandet av Hemgården i Stockholm, var ledande i förverkligandet av ett liknande bygge i Göteborg. Som verkställande direktör (VD) i bolaget och föreståndare för Hemtrevnad under 25 år kom hon även att bo i huset.
Då von Bahr flyttade till Göteborg såg hon behovet av ett hus, liknande det i Stockholm och utlyste därför ett möte i mars 1910, dit alla som var engagerade i frågan kunde komma. Ett upprop till aktieteckning i företaget gick ut samma år, där förutom målgruppen självförsörjande kvinnor. Även flera framstående personer ur andra grupper deltog i aktietecknandet, däribland Otto Mannheimer.
En tomt vid Föreningsgatan köptes därefter in av det nybildade bolaget AB Hemtrefnad. Huset uppfördes 1911-1913 som ett bostadshus för yngre, ensamstående och självförsörjande kvinnor. Fastigheten, som ritades av arkitekterna Hans Hedlund och Björner Hedlund, inrymde ursprungligen 54 en- och tvårumslägenheter. Ritningarna fastställdes den 19 december 1911, och i arkitekternas uppdrag ingick att gestalta trygghet och hemtrevnad. Här fanns även en gemensam restaurang och ett större sällskapsrum högst upp i huset, samt bad- och tvättinrättning i källaren. Föreståndarinnan och betjäningen hade dessutom egna bostäder i fastigheten. Privata bjudningar var möjliga genom en gästmatsal. Verksamheten invigdes den 1 oktober 1913. Flera av rummen planerades för att göra det möjligt att bedriva undervisning.
Huset är byggt i rött tegel i fem våningar, åt både Föreningsgatan och Erik Dahlbergsgatan. Åt ett mjukt rundat gathörne finns en indragen entré, balkonger samt ett neddraget tak. Det hade redan från början ledningar för gas, värme, ljus samt vatten och avlopp. Hiss fanns installerad från början för samtliga fem våningsplan. I konceptet ingick hjälp med både städning och tvätt. Kön av lärare och kontorister med låga löner för ett boende här var lång.[5] Omfattande sprängningsarbeten av tomten krävdes i den kraftigt kuperade och bergiga terrängen.[6]
Fastigheten hade år 1925 ett taxeringsvärde av 440 000 kronor. Tomten är på 1 045 kvadratmeter
1972 blev Göteborgs Kristliga Studenthem Ek. För. ägare av huset som därefter kallats Jeriko. 1988 lät ägaren bygga om det inre av huset till ett studenthem av mer modernt snitt enligt ritningar utförda av arkitekt Håkan Lindqvist
1997 ville stiftelsen skapa fler studentrum då Studentprästerna som hyrt in sin verksamhet på nedre plan ett antal år, skulle flytta ut. De kontaktade nyblivna inredningsarkitekten Ann Lundholm och fick ett nytt inredningsförslag där lösningen resulterade i att återgå till den ursprungliga planlösningen från 1913; med studentrum på 1 rum och kök. Det som skiljde den nya lösningen från originalet var att flera lägenheter fick egna badrum. Äkta material såsom granitbänkar, och massivt trä användes.
Total finns 56 studentrum i huset, varav 47 ettor och 9 tvåor. De hyrs ut möblerade men är individuellt utformade.
