Kvarteret Enen, Folke Bernadottes gata-Haga Kyrkogata-Vasagatan-Nedre Fogelbergsgatan-Övre Fogelbergsgatan-Föreningsgatan i Vasastaden, ligger på mark som en gång var en del av landeriet Anneberg. Kvarteret är numera delat i två kvarter, ett norr om Fogelbergsparken som behöll namnet och ett söder om Fogelbergsparken, kvarteret Idegranen. Den sydligaste delen av Haga Kyrkogata har bytt namn till Folke Bernadottes gata. Meningen var att kvarteret skulle bebyggas med stora privatvillor. Så var också fallet till en början.
Kvarteret Furan, Övre Fogelbergsgatan-Nedre Fogelbergsgatan-Vasagatan-Viktoriagatan-Föreningsgatan skulle också få villabebyggelse och var det första av de två att bebyggas. Precis som Enen är kvarteret delat i två kvarter idag med det nya kvarteret Tallen söder om en linje Fogelbergsparken-Thorildsgatan.
Tullförvaltare Gustaf Theodor Bolander hade 1845 – på sin 40-årsdag den 28 juli– gift sig med den 24-åriga Ida Carolina von Gegerfelt, syster till arkitekten Victor von Gegerfelt. Samma år lät han uppföra en trävilla efter svågerns ritningar på arrendetomten 12:e roten 96 A vid Nya Allén i den villastad som byggdes där. 1858 skaffade han istället ett arrende på mark som tidigare tillhörde landeriet Anneberg. Han lät där uppföra en ny villa som fick namnet Villa Gustafsberg. 1870 friköpte han tomten.
Victor von Gegerfelt lät år 1861 bygga om en spannmålsbod invid Bolanders villa till en privat villa i en pittoresk träbyggnadsstil med branta tak som han döpte till Lilla Anneberg.
Fogelbergsgatan drogs över tomt 82 (G.O. Wikander) vilken gränsade till tomt 81 A som ägdes av Bolander. Charles Koch ägde tomt 81 B. Från dessa tomter togs mark till det som idag är Fogelbergsparken (från början Utsiktsplatsen). Mot Vasagatan låg från 1877 klockare Wikanders villa. Villan hade undervåning av sten men var i övrigt i trä.
År 1878 köptes Wikanders tomt och villa av Victor von Gegerfelt som lät flytta villan till Landala år 1885. Istället lät han uppföra en slottsliknande byggnad till sig själv. Den uppfördes åren 1884-86.
Gustaf Kollberg, delägare i Aug. Carlson & Co, friköpte år 1878 två nybildade arrendetomter, 13:e roten 87 & 88 i kvarteret Furan vid Öfra Magasinsgatan (idag Viktoriagatan). Han uppförde efter ritningar av Viktor Adler, byggmästare P. J. Rapps arkitekt, ett miniatyrslott av sten med fasader i gultegel och putsorneringar med byggstart 1877. Huset stod färdigt 1878. Även från Kollbergs tomter togs mark till den nuvarande Fogelbergsparken.
Den stora Kollbergska tomten blev 1892 styckad i tre, men med beaktande av Engelbrektsgatans perspektiv. Kollbergska villan ersattes 1892-96 av tre femvånings hyreshus varav två kopplade byggnader på dubbeltomten 88 A-B (Viktoriagatan 15 A-B) med den norra tvillingbyggnaden (15 A) som gatufond. Innan villan revs hade Kollberg själv flyttat till Wilhelmsberg i Örgryte vilket han köpte år 1890.
Dubbeltomten 85 och 86 (12 kv. Furan 6-7) norr om Kollbergska villan inköptes 1879 av Götilda Fürstenberg för uppförande av en stor stenbyggnad med hyresfria bostäder till hennes stiftelse Eduard Magnus Minne. Byggnaden revs 1951. Istället uppfördes en ny byggnad för Arbetsförmedlingen som idag används av Göteborgs Universitet.
Grosshandlaren och redaren August Theodor Carlson (1834-1908) uppförde åren 1886-87 en pampig villa på Vasagatan 9. Arkitekt var Franz Louis Enders och byggmästare var Joachim Dähn och Julius Eduard Leo. Carlson köpte ursprungligen två tomter, men den andra tomten sålde han till S.A. Hedlund som där lät bygga det hus som idag kallas Tomtehuset efter ritningar som utformats Hans Hedlund. Carlsons hus ägs sen 1935 av Odd Fellows och kallas Odd Fellows-huset.
I den södra delen av kvarteret Furan köpte Göteborgs Tjänstemannaförening flera tomter år 1877. De köpte också köpte tomter i kvarteret Enen, kvarteret Lönnen, kvarteret Oxeln samt alla tomter i kvarteret Lärkträdet. Där byggdes sen den så kallade Tjänstemannastaden med en lång rad villor, huvudsakligen i trä. På Viktoriagatan 17 uppfördes 1911-12 ett hus i sten för familjen Conrad Pineus och ritat av arkitekten Charles Lindholm. Villa Darjeeling. I Kvarteret Enen byggdes bland annat ett större flerfamiljshus av trä.
Alla villorna mot Föreningsgatan i kvarteret Enen förutom två stycken revs på 1960-talet och ersattes med 11-vånings punkthus enligt en ny stadsplan upprättad 1958. 1958 fastställdes en ny stadsplan med för nordvästra delen. Tre villor ersattes med fyra höghus. 1993 revs även Segerstedtska villan på Övre Fogelbergsgatan 1 och ersattes av ett högt punkthus. Husen i kvarteret Furan mot Föreningsgatan revs i början av 1970-talet och ersattes av lamellhus i tegel med bostäer och verksamhetslokaler.
I samma veva som Tjänstemannastaden byggdes uppfördes i det sydvästra hörnet av kvarteret Enen en Småbarnsskola som stod färdig 1881. Idag har den adress Folke Bernadottes gata 4, men tidigare har adressen varit Haga Kyrkogata. Skolan byggdes av Sällskapet för bildande av småbarnsskolor.
Familjen Bolander inledde för sin del en strid för att få exploatera hela sin egendom i kvarteret Enen, dela upp den i mindre tometer och bygga en tät stenstadsbebyggelse helt i strid med stadens planer för området. Efter många juridiska turer och omarbetade förslag fick familjen Bolander till slut rätt gentemot staden. 1892 gjorde familjen slutligen upp med staden, deras egendom styckades i fler tomter och kunde därefter exploateras med höga stenhus fyllda av lägenheter. Alla tretton tomterna sålde efterhand av Bolanders fastighetsbolag, Fastighet AB Union, till olika mindre byggmästare. Den sista tomten såldes 1897.
Byggmästare A. Westerlind byggde åren1892-93 två hörnhus på tomterna 13:e roten 81 AA (hörnet mot Haga Kyrkogata; Vasagatan 5 A) och AC (hörnet mot Fogelbergsgatan, Vasagatan 5 C) inom den styckade f.d. Bolanderska egendomen i kvarteret Enen. I december 1895 bytte han bort fastigheten på Vasagatan 5 A mot en hörntomt (14:e roten 59) på Götabergsgatan 22. Ägare av hörntomten vid Götabergsgatan var doktor A. W. Ekman som fick huset på Vasagatan 5 A i utbyte. Mittenhuset på Vasagatan 5B byggde av byggmästare B.S. Hansson. Andra småbyggmästare byggde resten av husen:
Mot Haga Kyrkogata och Nedre Fogelbergsgatan – där byggnadsordningen inte medgav högre hus än fyra våningar – blev de flesta fasaderna utformade i stadens arkitekters och byggnadsritares efterapningar av modern nordeuropeisk renässans på kontinenten, några på traditionellt sätt med rusticerad bottenvåning i puts och putsornerade övervåningar med fasadliv i tegel. Detta gäller särskil byggmästare Nathan Perssons husrad på tomterna 81 AH, AI och AK (Haga Kyrkogata 24-20) med varierad dekorativ takarkitektur och smidda balkongräcken. Även byggmästarna J. H. & David Jakobsson använde denna fasadtyp på tomt 81 AE (Nedre Fogelbergsgatan 5) – balkongerna indragna av hänsyn till gatans ringa bredd – och tomt 81 AL (Haga Kyrkogata 18). Av utpräglade rohbaufasader var B. S. Hanssons båda hus 81 AM och AN (Haga Kyrkogata 16-14) monokromt ljusa. Grannen till Jakobsson på tomt 81 AD (Nedre Fogelbergsgatan 3), tillhörigt snickarna Alfred Johansson och August Nilsson vars emblem uppsattes på gavelröstets krön, fick en modern polykrom tegelarkitektur med rik profilering i smygar och listverk, glaserade bandningar och keramiska ornamentfriser.
I huset på Nedre Fogelbergsgatan 3 eller huset på nr 5 låg under 1980-talet skivbutiken Svens källare och i hörnhuset Nedre Fogelbergsgatan 1/Vasagatan 5 C låg under fler decennier ett välkänt café. Lokalen används fortfarande för liknande ändamål. I mittenfastigheten mot Vasagatan (5 B) låg från 1950-talet till början av 1990-talet en av de två större butiker i Göteborg som sålde militärt överskottsmaterial såsom kläder med mera, Mercurybolaget. På 1950-talet såldes där också en hel del tidigare militärmotorcyklar. Därefter var det mest militärkläder och mindre militärprylar under ett par decennier för att på slutet främst handla om jeans och andra vanliga kläder.
Den sista tomten på Fogelbergsgatan i kvarteret Enen var en stor tomt (81 AG, Nedre Fogelbergsgatan 9) tänkt för en villa. Så blev det inte. Istället uppförde byggmästare O.A. Burman på tomten en enorm byggnad som uppfyllde hela tomten.
1902 byggde byggmästare Nils Vilén slutligen ett stort femvåningskomplex på en stor tomt (Charles Kocks 81 B), egentligen avsedd för fritt liggande villabyggnad. Det blev en väldig byggnad i två delar som fick fasader i söder mot tjänstemannastadens trädgårdar. Åt norr beviljades Vilén emellertid i en andra ansökan att motbygga brandmuren till Haga Kyrkogata 24. Ett litet privatpalats i tre våningar samt butiksvåning. Som ett engelskt radhus. Husen ritades av Hjalmar Cornilsen och ligger på på Haga Kyrkogata 26-28. Det är detta hus som i TV-serien Vår tid är nu ska föreställa resturangbyggnaden.
Stadsarkitekt Victor von Gegerfelt som hela tiden varit motståndare till sina släktingars planer för den Bolanderska egendomen gav till slut upp sitt motstånd, styckade sin egen tomt i kvarteret Furan i tre delar år 1892 och sålde dem till Christina Johansson (byggmästare Janne Johanssons fru) och byggmästare B.S. Hansson (som köpte tomten där villan stod, 82 A). De två tomterna 82 B och C som bestod av den Gegerfeltska trädgårdens nedre delar mot Vasagatan bebyggdes snabbt med två stora hyreshus i fyra respektive 5 våningar och 1895 bebyggdes också den inre tomten efter att villan rivits. Mittenhuset på Nedre Fogelbergsgatan 4 (tomt 82 B) har senare rivits och ersatts av ett nytt hus som stod färdigt 1981.
Andra källor: