Sigrid Rudebecks skola

Verksamheten vid skolan som till en början var en ren flickskola började den 7 augusti 1869 i en våning på fyra rum, kammare och kök i det 1862 uppförda Lindbergska huset vid Järntorget under namnet Sigrid Rudebecks skola efter grundaren, och var då en skola enbart för flickor. Invigningstalet hölls av den välkände väckelseprästen Peter Fjellstedt. Sigrid Rudebeck hade i början på samma år slutat sin tjänst som föreståndare för Familjeföreningens flickskola vid Allmänna vägen i Majorna, senare Majornas Elementarläroverk för flickor.

Elevantalet var 26 det första året och lärarinnorna 12. De första eleverna var uppdelade i tre elementarklasser och en förberedande avdelning. Följande år tillkom en fjärde klass, och efter ytterligare ett par år hade de sex planerade klasserna blivit verklighet.

På skolan fanns det efter några år 100 elever och 14 lärare ochtvingades hyra allt fler våningar i det Lindbergska huset. Men till slut blev lokalerna vid Järntorget för trånga, och 1875 köpte Sigrid Rudebeck tillsammans med läkaren Erik Wilhelm Wretlind fastigheten på Östra Nygatan 8 (idag Bellmansgatan 8). Skolan öppnade i de nya lokalerna den 1 oktober samma år. Två våningar togs genast i bruk för skolans räkning, och i bottenvåningen fanns fem klassrum och tre tamburer, andra våningen hade tre klassrum med tambur och dessutom bostad för föreståndarinnan och tre lärarinnor. Wretlind skulle disponera delar av tredje våningen, och de lägenheter som låg mot gården skulle hyras ut. Hyran för skolans två våningar var 3 600 kronor per år.

Från kalenderåret 1883 erhöll skolan ett årligt anslag från staten, först med 1 000 kronor och på det villkoret att minst tre elever fick kostnadsfri undervisning och minst sex betalade en årsavgift på högst 50 kronor. År 1892 höjdes statsbidraget till 1 500 kronor. För åren 1897-1899 ansökte skolan om att anslaget skulle höjas till 2 500 kronor, varav 500 till undervisningen i huslig ekonomi. Denna begäran avslogs med motivering att skolan i då måste kunna visa upp ett intyg om att samma belopp kunde fås från kommunen eller enskilda donatorer, helt enligt de statliga bestämmelserna från 1896. Skolan sökte därför ett anslag hos Göteborgs stadsfullmäktige, som för tre år beviljade samma anslag som staten gav, alltså 2 500 kronor årligen. Snart betalades anslagen regelbundet ut från stat och kommun.

Först 1885 förvärvade skolan hela fastigheten Bellmansgatan 8. 1895 förvärvades grannfastigheten på Bellmansgatan 6

De tvååriga klasserna försvann under 1880-talet, och den förberedande avdelningen blev därför treårig. Till år 1887 var klassernas antal sju, då en åttonde klass tillkom. Skolans verksamhet plågade av dålig ekonomi i början av 1880-talet, och 1882 var Sigrid Rudebeck fast besluten att lägga ner skolan. Föräldrar och vänner samlade dock raskt ihop 1 000 kronor som ett ekonomiskt stöd och lovade samtidigt att stötta henne moraliskt. Stärkt av detta omprövade hon sitt beslut.

Sigrid Rudebeck stod kvar i ledningen av skolan till 1904, då cirka 73 år gammal. Sen 1889 hand hon dock haft en studierektor vid sin sida och sen 1899 även en biträdande föreståndare. Hon efterträddes som föreståndare av Walfrida ”Frida” Hjertberg (1866-1936) som blev elev på skolan 1871, från 1892 lärare och som blev kvar i denna befattning till 1929. Rudebeck kvarstannade dock i skolans styrelse ända fram till sin död.

1904 övertogs ägandet i skolan av ett aktiebolag, AB Sigrid Rudebecks skola. Sigrid Rudebeck var ordförande i bolaget de första två åren. Den första styrelseni bolaget bestod av Sigrid Rudebeck, som ordförande, rektor Anders Holkers, vice ordförande och kassaförvaltare, Frida Hjertberg, professor Johannes Paulson och grosshandlare Gustaf von Reis.

År 1903 startades gymnasium vid skolan, Göteborgs gymnasium för flickor. Från 1907 fanns där även realskola. Gymnasiet byggde på flickskolans näst högsta klass och organiserades som treårigt. Även elever från andra flickskolor kunde få inträde. Pastor Anders Holkers, som var skolans studierektor, hade varit mycket aktiv vid gymnasiets tillkomst och blev både gymnasiets ledare och dess studierektor. Elevantalet ökade kraftigt med upprättandet av gymnasiet, och läsåret 1902–1903 hade skolan 210 elever, 1906–1907 fler än 300 elever och för läsåret 1910–1911 fler än 500. De olika skolavdelningarna hade på höstterminen 1918 sammanlagt 874 elever, 1920 var de 1 007 för att under läsåret 1924-25 kulminera med 1 444 elever. Lokaler för gymnasiets verksamhet hyrdes redan från start i KFUM-huset på Parkgatan och på andra ställen.

De första eleverna som utexaminerades med studentexamen fick gå upp som privatister vid Göteborgs högre latinläroverk. Genom statligt beslut den 22 mars 1907 fick skolan rätt att från och med vårterminen 1907 till och med vårterminen 1911 göra egen ”mogenhetsprövning”. Gymnasiet organiserades med både latin- och reallinje från och med läsåret 1908–1909.

Skolan hyrde första våningen i hörnhuset Haga Kyrkogata 6/Bellmansgatan 2 på hösten 1907, där småskolan placerades. Lokaler användes till 1913, då en våning i fastigheten Bellmansgatan 10 hyrdes. Gymnasiet och realskolans högsta klasser flyttade i början av höstterminen 1911 in i nyinredda lokaler, som hyrts i fastigheten Viktoriagatan 2.

Skolan hade under läsåret 1911-1912 användning för 28 klassrum. För gymnastikundervisningen saknades tillräckligt lokalutrymme, varför såväl Realläroverkets som KFUM:s gymnastiksal måste förhyras, liksom Latinläroverkets och Realläroverkets lärosalar utnyttjades för gymnasieklassernas undervisning i fysik, kemi och biologi. Under sommaren 1914 inreddes en rymlig bönsal i fastigheten Bellmansgatan 8. Detta skedde genom att en del väggar i bottenvåningen revs och golvet sänktes. Dessutom sammanslogs uppgångarna i Belimansgatan 6 och 8, varigenom en stor och vacker entrehall och uppgång kunde iordningställas.

Skolan förvärvade fastigheten Bellmansgatan 10 den 1 januari 1915, och i januari 1917 köptes fastigheten Viktoriagatan 5/Bellmansgatan 12 som byggdes på med en våning 1923. Gymnasiet kunde då lämna lokalerna på VIktoriagatan 2 och flytta snett över gatan. Så småningom inreddes en gymnastiksal i Bellmansgatan 10.

Bellmansgatan 6-10

Vid Kjellbergska flickskolan upprättades 1908 ett högre lärarinneseminarium. Föreståndare Hjertberg vid Rudebecks och rektor Holkers hade varit aktiva i den kommitté som förberedde detta seminarium, och de ansåg att Göteborg hade behov av ytterligare ett kvinnligt folkskoleseminarium. Kursen skulle göras 3-årig och att i högsta klassen ta in sökande med ”god” studentexamen. Undervisning skulle ske i engelska samt i huslig ekonomi. Auskultationer skulle hållas i Göteborgs folkskolor, flickskolor med flera läroanstalter. Dessutom skulle en övningsskola upprättas, speciellt för seminariet. Den 5 mars 1909 fick de tillstånd att starta skolan på villkor att seminariet skulle stå under tillsyn av Göteborgs domkapitel.

Göteborgs Kvinnliga Folkskoleseminarium vid Sigrid Rudebecks skola började sin verksamhet med höstterminen 1909. Antalet sökande var 41 till den första avdelning som upprättats, och 28 av dessa antogs efter inträdesprövningar. Anna Borgström, som genomgått Kungl. Högre Lärarinneseminarium, anställdes som föreståndarinna för seminariet och för övningsskolan. Vid läsåret 1913-1914 var övningsskolan färdigbildad med åtta klasser, vilka motsvarade småskoleavdelning med två klasser, folkskoleavdelning med fyra klasser samt en tvåårig överbyggnad där övergång kunde ske till realskoleavdelningens sjätte klass vid Sigrid Rudebecks skola. Lokaler i fastigheten Viktoriagatan 3 hyrdes först för verksamheten, men på våren 1918 köptes istället hela fastigheten Viktoriagatan 3. Det rådde lärarbrist i Sverige då seminariet upprättades, men den åtgärdades ganska snart. En konsekvens av det blev att läroverksöverstyrelsen meddelade de privata folkskoleseminarierna att från hösten 1925 fick inga nya kurser startas och att dessa seminarier successivt skulle avvecklas. Sista gången som folkskollärarinnor utexaminerades från seminariet vid Sigrid Rudebecks skola var på våren 1927. Sammanlagt hade då 800 lärarinnor utbildats. Skolan hade varje år haft cirka 120 elever, då de tagit in 30 elever i var och en av seminariets olika avdelningar.

Fastigheterna inrymde utom uppräknade skollokaler även en del bostäder, framför allt bostad för föreståndaren. År 1917 inreddes även bostad för rektor Holkers i Viktoriagatan 5. Seminariets fastighet, Viktoriagatan 3/Storgatan 9, såldes redan i december 1926 till Göteborgs Restaurang aktiebolag.

När Sigrid Rudebeck dog ersattes hon som styrelseordförande av Anders Holker. Nathan Persson som varit vice ordförande sen 1917. När Anders Holker dog 1930 blev Nathan Persson ordförande och vice ordförande blev rektor Gustaf Walli vid Göteborgs folkskoleseminarium. 1931 avgick dock Nathan Persson ur styrelsen varvid han ersatte som ordförande av Gustaf Walli. Skolstyrelsen och bolagstyrelsen bestod i stor utsträckning samma personer, men inte alltid exakt samma.

Läsåret 1928-29 omfattade Rudebecks: småskola, flickskola, realskola, latin- och realgymnasium, seminarium och övningsskola, med 44 klassrum, kemisal, laboratorium, fysikrum, biologirum, geografirum, 2 handarbetsrum, 2 teckningssalar, 2 slöjdrum, gymnastiksal, 2 omklädningsrum, 6 materielrum, bönsal, leksal, 12 frukostrum, kök, diskrum, sjukrum, 3 lärarinnecollegierum, mottagningsrum, matsal för hushållsklassen, rastrum och tamburer. Totalt 89 rum som inrymdes i fastigheterna Bellmansgatan 2, 6, 8, 10, 12, Viktoriagatan 2 och 5 samt Haga Kyrkogata 6.

År 1929 ersattes Frida Hjertberg som föreståndare för flickskolan av Hulda Ehrnberg. 1930 avled Anders Holkers och ersattes som rektor för gymnasiet av Greta Hedin. Hon förblev rektor till 1935 då hon ersattes av Olga Bergmann.

Under 1930-talet minskades elevantalet kraftigt vid skolan. Under läsåret1928-1929 översteg det 1 000, höstterminen 1929 hade skolan 978 inskrivna elever, 1930 är elevantalet 862, 1931 har det sjunkit till 762, 1932 till 698, 1935 till 620 och 1937 till 525. Från och med läsåret 1938-1939 räknas den förberedande skolan, som vid denna tid liksom vid alla skolor var helt privat, inte med i statistiken. Elevantalet, som nu avser flickskolan, realskolan och gymnasiet, var höstterminen 1938 453 och steg på grund av de stora årskullarna och det större antal elever som sökte sig till de högre skolorna under 1940-talet, så att det vid början av läsåret 1944-1945 utgjorde 581.

1942 sålde skolan Viktoriagatan 5 och istället hyrdes lokaler i KFUM-huset för gymnasiets lokaler.

År 1944 blev Gurli Sundblad föreståndare för flickskolan. Hon fortsatte som föreståndare efter kommunaliseringen och fram till 1958 då Ruth Samuelsson tog över. Hon förblev föreståndare till skolans nedläggning. Olga Bergmann förblev rektor för gymnasiet till 1951 då hon efterträddes av Gunnar Olinder.

1946 övertog Göteborgs kommun flickskolan och realskolan som redan då höll på att avvecklas. De hyrde i fortsättningen lokaler från AB Sigrid Rudebecks skola på Bellmansgatan 6-10. 1969 lades flickskolan ner. Det innebar att gymnasiet fick tillgång till fler lokaler i fastigheterna på Bellmansgatan och det mesta av undervisningen kunde då flyttas dit.

Gymnasiet fortsatte i privat ägo från 1946 och verksamheten garanterade med hjälp av bidrag från kommunen. 1952 byggdes ett kök och en matsal i skolan. Det var den första skolan för flickor som serverade mat till eleverna. 1969 togs de första pojkarna in på skolan och namnet ändrades till Sigrid Rudebecks Gymnasium. Gymnasieskolan fortsatte hyra lokaler KFUM-huset på Parkgatan efter att flickskolan kommunaliserats. Dessutom hyrdes åtta skolsalar och ett lärarrum i den gamla Handelshögsko­lan på Magasinsgatan 23. För morgonsamlingar och skolskrivningar användes KFUM:s hörsal. Gymnastikundervisningen fick fördelas på olika platser såsom KFUM:s gymnastiksal, Valhallabadets motionshall och simbad samt Badmintonhallen. För undervisningen för fysik och kemi hyrdes lokaler i Vasa Högre Allmänna läroverk, Flickläroverket och Göteborgs Högre samskola. 1969-70 kunde många av dessa lokaler lämnas och huvuddelen av verksamheten flyttades till Bellmansgatan.

1955 dog Gustaf Walli som var styrelseordförande. Professor Axel Lindqvist, som varit medlem av styrelsen sedan 1940 och vice ordförande sedan 1943 blev hans ersättare som ordförande. Till vice ordförande och sekreterare utsågs Olga Bergmann, som tillhört bolagsstyrelsen sedan 1937 och nu nyvaldes i skolstyrelsen efter rektor Walli.

Advokat Folke Sjögren, som tillhört styrelsen sedan 1943, utsågs 1947 till verkställande direktör, men efterträddes 1960 av gymnasiets rektor, Harry Linde.
Styrelsens ordförande, professor Axel Lindqvist, avled 1959. Hans
efterträdare blev nuvarande ordföranden, professor Torsten Dahlberg.

1960-71 var Harry Linde rektor för Sigrid Rudebecks gymnasium, 1971-83 var Göran Malmeström rektor och därefter var Ul Ohberg vik. rektor 1983-84, Anne Marie Magnerus rektor 1984-85, och Evert Rehnberg därefter famt till 2007. Från 2007 har Murielle Ovise varit rektor.

Vid mitten av 1980-talet hotades skolan av nedläggning, men genom protester så blev det inte så. 1995 renoverades skolans fastigheter.

Idag ägs bolaget som äger Sigrid Rudebecks skola av en stiftelse, Sigrid Rudebecks Stiftelse. Det anges på olika bolagssajter att stiftelsen bildades så sent som 2015 och att bolaget, AB Sigrid Rudebecks Skola, som äger skolan startades 1989 och då alltså inte är samma bolag som tog över skolan år 1904. Sigrid Rudebecks Stiftelse hade tillgångar på nästan 40 miljoner kronor vid utgången av år 2017. Skolan har idag cirka 450 elever och 50 anställda.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.