Sigrid Rudebeck

Sigrid Rudebeck

Sigrid Rudebeck föddes i Norrköping 1831-09-07 och dog i Stockholm 1924-02-27. Hon var dotter till kontraktsprosten och kyrkoherden Peter Erik Rudebeck och hans hustru Sigrid Gustafva Brydolf. Hon var äldst av nio syskon. Hon förblev ogift.

Sigrid Rudebeck fick en viss utbildning av guvernanter och tillbringade en tid vid en flickpension i Vimmerby. Vid 24 års ålder blev hon elev vid den högt ansedda Cecilia Fryxells skola i Carlslund utanför Västerås. Skolan var också ett av de första lärarinneseminarierna där eleverna fick undervisa i klasser. Cecilia Fryxells undervisning präglades av en stark och levande religiositet, med dragning mot herrnhutisk pietism. Denna fromhet kom att påverka Sigrid Rudebeck genom hela hennes fortsatta liv.

Mellan 1866 och 1869 var Sigrid Rudebeck skolföreståndare för det nygrundade Majornas elementarläroverk för flickor i Göteborg. Hon trivdes dock inte i Majorna och heller inte med den typ av kristendom hon mötte där; styrelsen präglades av en ”kompakt schartauanism”. Hon ville grunda en egen skola och fick stor hjälp av domprosten Peter Wieselgren som också hade pietistiska sympatier, och dennes gode vän, den kände missionären Peter Fjellstedt. Sigrid Rudebecks elementarskola för flickor öppnades på hösten 1869 vid Järntorget med tre elementarklasser och en förberedande klass, inalles 26 elever. Sigrid Rudebeck skulle komma att leda skolan i 35 år. Elevantalet växte snabbt och strax innan hon avgick 1904 var det uppe i 210. År 1903 fick skolan gymnasiebehörighet, som Sigrid Rudebecks gymnasium. Den hade då flyttat till fastigheten på Bellmansgatan, där den fortfarande finns kvar med verksamhet som friskola.

Sigrid Rudebeck hade bestämda idéer om hur undervisningen skulle gå till. Hon gick i spetsen för en modern flickskolepedagogik med inriktning på praktiskt arbete med huslig ekonomi och skolköksundervisning. Ingen flickskola hade tidigare tagit upp något sådant i sin läroplan, det kom som en allmän rekommendation först vid Flickskolemötet 1893. År 1897 införde hon undervisning i praktisk huslig ekonomi i skolans högsta klass. Samtidigt infördes också undervisning i mönsterkonstruktion och sömnad, liksom träslöjd. Två lärarinnor som utbildats vid Nääs Slöjdseminarium fanns med i kollegiet.

Sigrid Rudebecks praktiska inriktning mötte visserligen starkt motstånd från en del föräldrar och inom skolvärlden, men hon var okuvlig motståndare till en alltför teoretisk skola. Många flickor skulle gå in i den traditionella kvinnorollen efter skolan och de fick då inte stå alldeles handfallna, menade hon. Även i de teoretiska ämnena införde hon en ny pedagogik som bland annat innefattade koncentrationsläsning. Hon var framsynt i det att hon betonade kontakten mellan hem och skola.

Sigrid Rudebeck ville också bevara den så kallade salongsbildningen. År 1890 införde hon övningar i vad man kan kalla salongsumgänge. Flickorna fick ordna soaréer, laga mat och framträda som bildade värdinnor. Lika viktigt som olika färdigheter och kunskaper var andligheten eller ”hjertats bildning”, som Sigrid Rudebeck kallade det.

Sigrid Rudebeck var ett par år efter sin pensionering ordförande i det aktiebolag som övertog skolan och hon testamenterade sina aktier till Aktiebolaget Sigrid Rudebecks Skola. Några år efter pensioneringen flyttade hon till Stockholm.

År 1906 tilldelades Sigrid Rudebeck den kungliga medaljen Illis quorum. Sigrid Rudebecks gymnasium bär fortfarande hennes namn. Hon avled 1924 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.

Inger Eriksson

Ursprungligen publicerat i SKBL. Licens: CC-BY-4.0

Sigrid Hilma Sofia Rudebeck, www.skbl.se/sv/artikel/SigridHilmaSofiaRudebeck, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Inger Eriksson), hämtad 2019-02-11.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.