När staden Göteborg grundades fick staden sågarna (sågkvarnarna) samt slussarna vid Bergaström och Åkerström i Lilla Edet på arrende från staten. Göteborgs stad arrenderade i sin tur oftast ut sågarna till olika handelsmän såsom Peter Ekman och grosshandlare Koch i Uddevalla.
Det finns uppgifter om att den första sågkvarnen vid Bergaström i Lilla Edet skulle varit anlagd redan i slutet på 1400-talet. Man vet med säkerhet att staten i början av 1600-talet ägde en såg vid Lilla Edet.
Den första slussen vid Bergaström byggdes 1607 på den svenska sidan av älven. Det var holländare som på uppdrag av Karl IX byggde slussen. Affärsmannen och borgmästaren i Göteborg, Abraham Cabeliau, både slussen och sågverken i förläning av kungen Karl IX.
Slussen förstördes troligen under kriget mot Danmark 1612 men reparerades igen. Även 1657 och 1676 utsattes den för danskarnas åverkan. Vid Åkerström byggdes slussen 1778. 1784 fick slussen vid Bergaström samma mått som slussarna i Trollhättan, som öppnade för trafik på Vänern 1800.
Intill Karl IX:s sluss låg Lilla Edets många sågverk. Deras glansperiod inleddes 1738 då Peter (II) Ekman och hans bror Carl Ekman köpte två sågar i Lilla Edet. Sedan tidigare ägde familjen Ekman också 5 sågar i Trollhättan. Köpet finansierades genom lån från svågern Abraham Wirgman, guldsmed. Ett av sågverken byggdes om med modern teknik och det var det första vattensågverket med finbladiga sågar i Sverige. Endast von Utfalls vädersåg i Göteborg hade den typen av sågblad tidigare. Sågbladen köptes från Anthoni & Johannes Grill i Amsterdam och senare från Thorskogs bruk. Sen byggdes även den andra sågen om av brodern Carl Ekman. Sågverken i Lilla Edet var Sveriges modernaste, vilket regeringen uppmärksammade.
På 1770-talet var cirka 200 personer sysselsatta vid eller i anslutning till sågverken (sågkvarnar) vid Lilla Edet. Anläggningarna betraktades på 1700-talet som Sveriges främsta och på 1830-talet fanns totalt 12 sågverk vid älven.
1830 uppstod en brand i såg nummer 7. I den kraftiga sydliga vinden antändes fler sågar innan vinden gick över på väst och kastade elden över den gamla slussen och antände husen intill. Tio finbladiga sågverk, en kantsåg, två större segelbåtar och 40 hus brann ner. 300 personer blev husvilla. Bara några av sågarna byggdes upp igen. I mitten av 1800-talet hamnade sågarna i två ägares händer. Den ene var firma Hichens, Seaton & Hichens i Göteborg. Den andre ägaren var Erik och Michael Koch i Uddevalla. På 1870-talet hamnade sågverksägarna i ekonomiska svårigheter och C. Emil Haeger köpte successivt in alla sågverk År 1886 hade han köpt samtliga sågverk och därefter anlade han ett pappersbruk i Lilla Edet.
Militär, som låg förlagd på Ström för att bygga på den nya slussen, kom över till Edet för att släcka den stora branden. På resan tillbaka till Ström kantrade färjan och drev utför fallet. 47 soldater omkom.
Slussarna i Lilla Edet övertogs av Trollhätte Kanal- och Slussverk år 1799 efter att detta företag grundats 1793.
1832 invigdes Ströms kanal väster om Bergaström. Arbetet leddes av Nils Ericson. 1830-1832 sysselsattes 225 soldater från tre regementen. Kanalen hade två slussar med namn efter kungen och kronprinsen. Samma år, 1832, öppnades Göta Kanal.
1916 fick Ströms kanal en enda sluss med samma mått som slussarna i Trollhättan. Valsdammen för reglering av älven byggdes och fallet Bergaström tämjdes. Man passade på att höja vattennivån i älven med nära 2 meter. Det medförde att man fick högre fallhöjd för kraftverket som blev klart 1926. Slussen vid Åkerström söder om Trollhättan behövdes därmed inte längre och Slumpån kunde göras segelbar upp till Sjuntorps fabriker.