Vasastaden och Lorensberg var ursprungligen en del av Göteborgs 12:e rote och marken utarrenderades till olika landerier. På vissa av dem kom kåkstäder att växa fram redan i början av 1800-talet. Flygarns Haga och Skojarbacken vid nuvarande Vasaplatsen och Vasaparken samt Brantdala.
1807 påbörjades rivningen av Göteborgs befästningar vilket först ledde till en utbyggnad av staden innanför vallgraven på de gamla befästningarnas plats. Rivningen av den yttre fästningsgördeln, utanför vallgraven, kom att skjutas upp och marken utarrenderades tills vidare i form av Östra Plantaget (Segerlindska ängen) mellan Fattighusån och södra landsvägen) och Västra Plantaget (mellan Södra Vägen och Kaponjären mitt för Haga). Området väster om om Södra Vägen kallades i övrigt för Hagaheden och öster om låg Excercisheden och Tegelbruksängen. Den västligaste delen av Hagaheden gick också under namnet Hasselbladska ängen.
1823 påbörjades anläggandet av Nya Allén utanför de två plantagerna. Allén med sina 1 400 träd blev nära 2 km lång och dess yta 6 hektar. 1837 anlades Kungsparken på det tidigare vallområdet söder om Kungsporten. 1847 stod sedan Trädgårdsföreningens anläggning färdig på Segerlindska ängen. Det var en park för överklassens promenader där gräsmattorna inte fick beträdas och det kostade dessutom pengar att besöka anläggningen.
Göteborgs stad hade vid denna tid dålig ekonomi och därför delades därefter delar av landerimarken söder om vallgördeln upp till tomter som sedan utarrenderades på 50 år för villabebyggelse åt de bättre bemedlade. Denna bebyggelse kom sen i huvudsak att rivas. 1861 var denna villastad fullt utbyggd. 1859-61 uppförde Oscar Dickson sin stora villa i östra delen av området (utanför nedanstående karta)
1856-59 byggdes Stora Teatern i Kungsparken. Därefter bestämdes att resten av den gamla befästningsgördeln utanför vallgraven skulle användas till park. Det fanns dock andra intressen vilka företräddes av stadsmäklare H.W. Ström och byggmästare P.J. Rapp. De vill bygga fastigheter mellan vallgraven och Nya Allén. Så blev dock inte fallet då stadens ledande män som exempelvis Samuel August Kobb vände sig däremot. Endast Pustervik skulle få bebyggas. 1861 stod hela Kungsparken klar.
Därefter utarbetades ett omfattande förslag på en utbyggnad av Göteborgs stad vilket var klart 1863. Förslaget kom bara att genomföras i Masthugget, Vasastaden och Lorensberg men blev avbrutet på Heden och genomfördes aldrig öht i Gullbergsvass och Olskroken. På Stampen blev planen genomförd med färre gator och större kvarter. I Lorensberg kom planen att ändras i de södra delarna. Det fanns från början flera förslag som stadsfullmäktige skulle ta ställning till. 1867 delade den 12:e roten i flera och Vasastaden blev rote 13 medan Lorensberg blev rote 14.
Vasastaden och Lorensberg byggdes i huvudsak ut enligt plan. Den existerande bebyggelsen och det gamla vägnätet vållade inledningsvis en del problem i det område som först tänkt bebyggas:
Från Södra Vägen ledde två huvudvägar genom Hagaheden. ”Kallens gata” strax söder om Nya Allén kantades av landeriet Mariefreds plantage i söder och de avstyckade villatomterna på norra sidan. Där plantagen övergick i öppen mark delade sig vägen i två armar väster- och söderut. ”Kalfgatan” följde bergsfoten från Södra Vägen söder om landeriet Lorensberg (nära nuvarande Berzeliigatan) västerut, mötte Kallens gata nedanför Landalabergen och fortsatte längs bergsfoten till ”Nygatan” (1882 Haga Nygata) i den reglerade förstaden Haga för vidare förbindelse med Masthugget och Majorna via Breda Vägen och Stigbergsliden. Ett stycke väster om vägskälet vid Kallens gata avgrenade sig från Kalfgatan Landalavägen söderut (motsvarande nuvarande Karl Gustavsgatan) via Brantdala till Landalabergen. Kring dessa tre förgreningar i vägnätet hade uppstått anhopningar av oreglerad bebyggelse, oansenliga trähus i en eller två våningar – sådan bebyggelse bildade också rader utefter den branta vägen uppåt Landala. I dessa ofta mindre välskötta trähus, somliga av samtiden betecknade som ruckel och flertalet uppförda sedan 1850 på spekulation av arrendatorer, bodde lågborgerliga familjer och folk på samhällsstegens nedersta pinnar i små enkla hyreslägenheter – naturligtvis utan både vatten och avlopp, i bästa fall med vattenpost på en gård med plats för träd och blommor. Flygarns Haga, som i stadens utredningar formellt benämns ”Flygares Haga” (nuvarande Vasaplatsen med närmaste omgivning) påminde genom sin blandning av åldriga småkåkar och sentida större, mer stadsmässiga tvåvåningshus och trädgårdar innanför gatuhus eller spjälstaket om det småborgerligt välmående Majorna vid vissa avsnitt av Allmänna Vägen. Längre upp i terrängen låg mindre grupper av hyreshus med Hagahedens fattigaste invånare – störst var den ökända Skojarebacken i sydvästra hörnet av den kulle som nu är Vasaparken, en mindre husklunga var den vid Landalavägens början söder om nuvarande Engelbrektsgatan.
Även den äldre villastaden mellan Nya Allén och Kallens gata innebar en del problem. Alla var inte villiga att riva sina hus.
Till en början såldes därför främst tomter på område som staden hade tillgång till:
När regleringsplanen för Göteborgs utbyggnad äntligen blivit stadfäst var, såsom förutskickats i Kommitterades planbeskrivning 1863, attraktiva markområden omedelbart söder om Nya Allén genast tillgängliga för stadens anläggande av gator m.m. och upplåtelse av tomter till bebyggande. Återstående arrenden för fastigheter i 12:e roten på Hagaheden skulle löpa ut under de närmaste decennierna, villatomterna år 1888. Då bebyggelsen som enligt planen måste rivas främst var koncentrerad utefter Nya Allén och Kallens gata mitt i området lät stadens drätselkammare de många arrendatorerna där vara ifred tills tiden var mogen och koncentrerade inledningsvis reglering och försäljning av byggnadstomter till den redan disponibla öppna terrängen i öster och väster, d.v.s. Hasselbladska ängen i 13:e roten nära Hagakyrkan och de stora landerierna längs Södra Vägen i 14:e roten där Kungsportsavenyn skulle dras fram. Endast i undantagsfall måste staden söka tvångsinlösen för att viktiga gatusträckningar skulle kunna utläggas och tomtförsäljningen ta fart.
Byggandet startade därför i bägge ändar av Storgatan. Därefter röjdes Flygarns Haga bort, sprängningsarbeten genomfördes i området och Vasagatan kunde sen läggas ut i hela sin längd 1885. En del av Nya Alléns villastad kvarstod liksom delar av Flygarns Haga och Skojarbacken medan Brantdala kåkbebyggelse fått ge vika för arbetarbostäder kring Karl Gustafsgatan och Föreningsgatan samt Tjänstemannastadens villor mellan Brantdala och Annedal. Hagahedens skola i Flygarns Haga fanns kvar liksom landerierna vid Södra Vägen och ett antal landerier längre söderut som Östra Brantdala, Leontinedal, Götaberg och Lorensberg.
På 1890-talet röjdes de sista bitarna av Flygarns Haga bort liksom Skojarbackens bebyggelse och de sista husen i Nya Alléns villastad. Vasaparken anlades norr om Vasaplatsen och därefter byggdes Göteborgs Högskola i norra delen av parken mot Vasaplatsen. Kring 1910 var stenstaden i Lorensberg och Vasastaden i stort sett färdigbyggd förutom den sydligaste biten av Lorensberg kring nuvarande Götaplatsen.
Sen 1923 har det skett mycket få rivningar i de två stadsdelarna och det har då främst rört sig om fastigheter kring Kungsportsavenyn och i Brantdala.
Landerier i Vasastaden
Tidig stadsbebyggelse I Vasastaden och Lorensberg
Kvarter i Vasastaden
1 Kv. Alen (Hasselbladska ängen), Haga Kyrkogata-Parkgatan-Viktoriagatan-Storgatan
2 Kv. Almen (Hasselbladska ängen), Viktoriagatan-Parkgatan-Karl Gustavsgatan-Storgatan
3 Kv. Asken, Karl Gustavsgatan-Parkgatan-Erik Dahlbergsgatan-Storgatan (KFUM)
4 Kv. Avenboken, Erik Dahlbergsgatan-Parkgatan-Vasaplatsen-Storgatan
5 Kv. Björken, Erik Dahlbergsgatan-Storgatan-Vasaplatsen-Vasagatan
6 Kv. Masurbjörken, Karl Gustavsgatan-Storgatan-Erik Dahlbergsgatan-Vasagatan (Betlehemskyrkan, Hallska skolan)
7 Kv. Glasbjörken (Hasselbladska ängen), Viktoriagatan-Storgatan-Karl Gustavsgatan-Vasagatan
8 Kv. Boken, (Hasselbladska ängen), Haga Kyrkogata-Storgatan-Viktoriagatan-Bellmansgatan (Kjellbergska flickskolan, Rudebeckska skolan)
9 Kv. Apeln (Hasselbladska ängen), Haga Kyrkogata-Bellmansgatan-Viktoriagatan-Vasagatan
10 Kv. Enen (Anneberg), Haga Kyrkogata-Vasagatan-Nedre Fogelbergsgatan-Övre Fogelbergsgatan-Föreningsgatan
11 Kv. Lönnen, Besvärsgatan-Föreningsgatan-Viktoriagatan-Övre Viktoriagatan-Landala slott (Tjänstemannastaden)
12 Kv. Furan, Övre Fogelbergsgatan-Nedre Fogelbergsgatan-Vasagatan-Viktoriagatan-Föreningsgatan (Odd Fellowshuset, Tomtehuset, Villa Darjeeling Tjänstemannastaden)
13 Kv. Lärkträdet (Brantdala), Viktoriagatan-Thorildsgatan-Karl Gustavsgatan-Föreningsgatan
14 Kv. Linden (Brantdala), Viktoriagatan-Engelbrektsgatan-Karl Gustavsgatan-Thorildsgatan (Nya Elementarläroverket för flickor)
15 Kv. Granen, Viktoriagatan-Vasagatan-Karl Gustavsgatan-Engelbrektsgatan
16 Kv. Sälgen, Karl Gustavsgatan-Vasagatan-Erik Dahlbergsgatan-Engelbrektsgatan (Göteborgs Högre Realläroverk)
17 Kv. Häggen, Erik Dahlbergsgatan-Vasagatan-Aschebergsgatan-Engelbrektsgatan
18 Kv. Hasseln (Brantdala), Erik Dahlbergsgatan-Engelbrektsgatan-Aschebergsgatan-Föreningsgatan
19 Kv. Aspen (Brantdala), Karl Gustavsgatan-Engelbrektsgatan-Erik Dahlbergsgatan-Föreningsgatan
20 Kv. Oxeln (Brantdala), Viktoriagatan-Föreningsgatan-Karl Gustavsgatan-Svarvaregatan-Landalatorget-Vattenreservoaren
21 Kv. Guldregnet (Brantdala), Landalagatan-Landalatorget-Svarvaregatan-Karl Gustavsgatan-Hantverkaregatan
22 Kv. Pilträdet (Brantdala), Karl Gustavsgatan-Föreningsgatan-Erik Dahlbergsgatan-Kapellplatsen
23 Kv. Poppeln (Brantdala), Erik Dahlbergsgatan-Föreningsgatan-Aschebergsgatan-Erik Dahlbergs Trappor
24 Kv. Syrenen (Brantdala), Erik Dahlbergsgatan-Erik Dahlbergs Trappor-Aschebergsgatan-Kapellgatan-Kapellplatsen
25 Kv. Cypressen (Brantdala), Kapellplatsen-Kapellgatan-Aschebergsgatan-Grevegatan (Kapellplatsen)
26 Kv. Platanen (Brantdala), Aschebergsgatan-Kapellgatan-Molinsgatan-Grevegatan (Landalaskolan)
27 Kv. Rönnen (Brantdala), Aschebergsgatan-Vasa Kyrkogata-Molinsgatan-Kapellgatan
28 Kv. Päronträdet (Brantdala), Viktoriagatan-Vattenreservoaren-Landalatorget-Malmstensgatan
31 Kv. Idegranen (var tidigare en del av 10 kvarteret Enen).
32 Kv. Tallen (var tidigare en del av 12 kvarteret Furan).
33 Kv. Järneken
Landerier i Lorensberg
Kvarter i Lorensberg
1 Kv. Tre Kronor (Götaberg), Molinsgatan-Vasa Kyrkogata-Gångvägen Landsarkivet-Viktor Rydbergsgatan-Rektorsgatan (Latinläroverket)
2 Kv. Kärnan (Götaberg), Molinsgatan-Rektorsgatan-Röhssgatan-Läraregatan (Götabergsskolan)
3 Kv. Bohus (Götaberg), Röhssgatan-Rektorsgatan-Viktor Rydbergsgatan-Läraregatan (Handelsinstitutet)
4 Kv. Karlsten (Götaberg), Gångvägen Landsarkivet-Geijersgatan-Arkivgatan-Viktor Rydbergsgatan (Landsarkivet)
5 Kv. Axevall, Engelbrektsgatan-Arkivgatan-Geijersgatan
6 Kv. Aranäs, Arkivgatan-Kungsportsavenyn-Geijersgatan
7 Kv. Torpa, Arkivgatan-Geijersgatan-Götaplatsen-Viktor Rydbergsgatan
8 Kv. Öresten, Viktor Rydbergsgatan-Stenhammarsgatan–Götaplatsen-Ekmansgatan (Konsthallen)
9 Kv. Grävsnäs, Ekmansgatan-Götaplatsen-Fågelsången-Skyttegatan (Konstmuseet)
10 Kv. Koberg (Villastaden), Viktor Rydbergsgatan-Ekmansgatan-Rydqvistgatan
11 Kv. Läckö (Villastaden), Rydqvistgatan-Ekmansgatan-Bengt Lidnersgatan-Högåstrappan-Högåsplatsen-Viktor Rydbergsgatan
12 Kv. Skaraborg (Villastaden), Viktor Rydbergsgatan-Högåsplatsen-Högåstrappan-Skyttegatan-Dicksonsgatan-Lyckans väg
13 Kv. Gälakvist (Villastaden), Dicksonsgatan-Skyttegatan-Fågelsången-??-trappan
14 Kv. Visingsborg (Villastaden), Olof Wijksgatan-Lyckans väg-??-trappan
15 Kv. Näs (Villastaden), Lennart Torstenssonsgatan-Olof Wijksgatan-Renströmsparken
16 Kv. Brahehus
17 Kv. Munkeboda (Villastaden), Pontus Wiknersgatan-Lennart Torstenssonsgatan-Fyrtornsberget (idag delvis i Johanneberg)
21 Kv. Gripsholm, Renströmsgatan-Olof Wijksgatan-Johannebergsgatan-Korsvägen-Eklandagatan-Lundgrens trappor-Lundgrensgatan (Universitetsbiblioteket, Hovrätten, Språkskrapan, Humanisten, Renströmsparken)
22 kv. Sparreholm, Johannebergs landeri
23 Kv. Drottningholm, Johannebergsgatan-Olof Wijksgatan-Södra vägen-Korsvägen-Kerstin Hesselgrens gångväg
24 Kv. Tullgarn, Fågelsången-Lindbergsgatan-Johannebergsgatan-Olof Wijksgatan (Flickläroverk, Artisten)
25 Kv. Ulriksdal, Johannebergsgatan-Berzeeligatan-Södra vägen-Olof Wijksgatan
26 Kv. Stegeborg, Johannebergsgatan-Lorensbergsparken-Södra vägen-Berzeeligatan (Lorensberg, Folkteatern, Cirkus)
27 Kv. Stäket (Folkteatern)
28 Kv. Strömsholm, Kungsportavenyn-Engelbrektsgatan-Södra vägen-Lorensbergsparken (Hotel Park Avenue)
29 Kv. Stenhammar, Götaplatsen-Lorensbergsparken-Johannebergsgatan-Berzeeligatan (Lorensbergsteatern, Stadsbiblioteket)
30 Kv. Hörningsholm, Götaplatsen-Berzeeligatan-Johannebergsgatan-Lindbergsgatan (Stadsteatern)
31 Kv. Årnäs, Stenhammarsgatan-Viktor Rydbergsgatan-Götaplatsen (Konserthuset)
32 Kv. Bäckaskog
33 Kv. Skokloster (ligger idag i Johanneberg), Lundgrensgatan-Lundgrens trappor-Eklandagatan-Carlandersplatsen
34 Kv. Venngarn
38 Kv. Stora Teatern, Kungsparken-Vallgraven-Kungsportsavenyn-Nya Allén (Stora Teatern)
39 Kv. Gamla Högskolan, Kungsportsavenyn-Nya Allén-Södra vägen-Parkgatan (Göteborgs realgymnasium)
40 Kv. Rydboholm, Vasaplatsen-Parkgatan-Götabergsgatan-Storgatan
41 Kv. Ulvåsa, Götabergsgatan-Parkgatan-Chalmersgatan-Storgatan
42 Kv. Fågelvik, Chalmersgatan-Parkgatan-Teatergatan-Storgatan (Wernerska villan)
43 Kv. Borganäs, Teatergatan-Parkgatan-Kungsportsavenyn-Storgatan
44 Kv. Visborg, Kungsportsavenyn-Parkgatan-Södra vägen-Storgatan
45 Kv. Kastellholm, Kungsportsavenyn-Storgatan-Södra vägen-Vasagatan (Franska kvarteret)
46 Kv. Kalmarehus, Teatergatan-Storgatan-Kungsportsavenyn-Vasagatan (Engelska kvarteret)
47 Kv. Kronoberg, Chalmersgatan-Storgatan-Teatergatan-Vasagatan (Chalmers Tekniska Institut, Slöjdföreningens skola)
48 Kv. Vik, Götabergsgatan-Storgatan-Chalmersgatan-Vasagatan (Tabernaklet, Fruntimmersföreningens flickskola)
49 Kv. Nyköpingshus, Vasaplatsen-Storgatan-Götabergsgatan-Vasagatan
50 Kv. Örebrohus, Götabergsgatan-Vasagatan-Chalmersgatan-Kristinelundsgatan
51 Kv. Oppensten, Chalmersgatan-Vasagatan-Teatergatan-Kristinelundsgatan (Röhsska konstslöjdmuseet, Konstindustriskolan/HDK)
52 Kv. Borgeby, Teatergatan-Vasagatan-Kungsportsavenyn-Kristinelundsgatan (Valand)
53 Kv. Örup, Kungsportsavenyn-Vasagatan-Lorensbergsgatan-Kristinelundsgatan
54 Kv. Svaneholm, Lorensbergsgatan-Vasagatan-Södra vägen-Kristinelundsgatan
55 Kv. Glimmingehus, Lorensbergsgatan-Kristinelundsgatan-Södra vägen-Engelbrektsgatan (Göteborgs Ridhus, Kjellbergska flickskolan)
56 Kv. Sturefors, Kungsportsavenyn-Kristinelundsgatan-Lorensbergsgatan-Engelbrektsgatan
57 Kv. Örbyhus, Teatergatan-Kristinelundsgatan-Kungsportsavenyn-Engelbrektsgatan
58 Kv. Malmöhus, Chalmersgatan-Kristinelundsgatan-Teatergatan-Engelbrektsgatan
59 Kv. Trollenäs, Götabergsgatan-Kristinelundsgatan-Chalmersgatan-Engelbrektsgatan
60 Kv. Högskolan, Aschebergsgatan-Vasagatan-Götabergsgatan-Engelbrektsgatan (Göteborgs Universitets huvudbyggnad, Vasaparken)
61 Kv. Vasakyrkan (Götaberg), Molinsgatan-Engelbrektsgatan-Geijersgatan-Vasa Kyrkogata, avstyckning från kvarteret Tre Kronor (Vasakyrkan)
62 Kv. Tidö (Götaberg), avstyckning från kvarteret Tre Kronor 1931 (Studentkåren)
Johannebergskvarter på mark i den gamla 12:e roten (landeriroteln)
Kvarteret Taltrasten, Gibraltargatan-Terrassgatan-Teknologgatan-Kjellbergsgatan
Kvarteret Näktergalen, Teknologgatan-Terrassgatan-Viktor Rydbergsgatan-Pontus Wiknersgatan
Kvarteret Bofinken, Terrassgatan-Viktor Rydbergsgatan
Kvarteret Tofsmesen (delvis i 12:e roten), Gibraltatargatan-Kjellbergsgatan-Sylsvestergatan-Ålandsgatan
Kvarteret Göken (delvis i 12:e roten), Gibraltaragatan-Ålandsgatan-Sylvestergatan-Pontus Wiknersgatan-Viktor Rydbergsgatan-Vidblicksgatan
Kvarteret Blåmesen (delvis i 12:e roten), Viktor Rydbergsgatan-Pontus Wiknersgatan-Vidblicksgatan
Kvarteret Stenskvättan (huvudsakligen i 12:e roten), Eklandagatan-Södra Vägen-Tullgången-Gyllenkrooksgatan
Kvarteret Backsvalan (delvis i 12:e roten), Rosenhillsgatan-Tullgången-Södra Vägen
Läs också: En guide till Göteborgs stadsdelar – Vasastaden och Lorensberg
Andra källor:
- Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 1-2
- Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 3
- Staffan Sedenmalm, Vasastaden-Lorensberg Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2016:43, Kapitel 4