Göteborgs Stadsbibliotek i Haga

Byggnaden vid Haga Kyrkoplan i Haga som idag innehåller Samhällsvetenskapliga biblioteket, uppfördes som det första av Göteborgs stadsbibliotek och var då en direkt fortsättning på Göteborgs Musei Bibliotek som inrymdes i Göteborgs museum i det Ostindiska huset vid Norra Hamngatan. Den 13 november 1890 fastställde Göteborgs stadsfullmäktige reglementet för Göteborgs Stadsbibliotek (Göteborgs Musei och Högskolas förenade bibliotek). Genom detta reglemente bestämdes att Göteborgs Musei Bibliotek samt Göteborgs högskolas bibliotek skulle slås samman och bilda Göteborgs Stadsbibliotek (vilket motsvarade vad vi idag kallar universitetsbibliotek).

Som en tillfällig lösning hyrdes 1894 en lägenhet vid Södra Hamngatan 15 med sammanlagt 17 rum i den andra – och en mindre del av den tredje våningen – samt inreddes för bibliotekets ändamål, och 30 april samma år öppnades det första Göteborgs stadsbibliotek, om än ett provisorium.

Den 20 december 1894 beviljade stadsfullmäktige 200 000 kronor till uppförande av en biblioteksbyggnad, 50 000 kronor till bokinköp och 100 000 kronor till en biblioteksfond. Det var genom en utdelning ur den Renströmska fonden som projektet kunde bli av. Ärendet kom upp hos stadsfullmäktige den 15 oktober 1896, då man beslutade att med 34 röster mot 15 skänka en tomt för ändamålet vid Hagatorget (Haga Kyrkoplan) på 5 570 kvadratmeter.

Ytterligare bidrag kom från August Röhss, Robert Dickson, Caroline Wijk, Pontus Fürstenberg, David Carnegie & Co, Johansson & Carlander samt J. Edvin Levisson som skänkte 34 000 kronor för att byggnaden skulle få kalksten i fasaderna och kort därefter överlämnade Ivar Waern, Erik Wijk samt firma Larsson, Seaton & Co 3 000 kronor för utbyte mot ett tegel som gick bättre ihop med kalkstenen.

Byggnaden ritades av arkitekt Hans Hedlund, uppfördes av byggmästare Joachim Dähn med start i februari 1898 och invigdes 6 oktober 1900. Huset har en sockel av granit, och som fasad har använts gulbrunt Siegersdorfertegel och Yxhultskalksten. Portalen är utförd i Ekebymarmor — en gåva av Yxhults stenhuggeriaktiebolag. I vestibulen satt tidigare två marmortavlor med namn på bibliotekets främsta gynnare. På den ena tavlan nämns Sven Renström, August Röhss, Anders Wilhelm Levgren, Pontus Fürstenberg, Carl Wijk, Melcher Lyckholm och Gabriel Heyman samt på den andra Sven Adolf Hedlund, James J:son Dickson, Robert Dickson, D. Carnegie & Co, Carl Fredrik Waern, Oscar Ekman, Sophie Ekman, Eric Hallin, och Harald Bildt. De övre våningsplanen var lägre och avsedda som magasin. Entrépartiet utfördes i marmor med jugenddekor.

Göteborgs Stadsbibliotek i början av 1900-talet
Göteborgs Stadsbibliotek i början av 1900-talet

En viktig del i arkitekturen är de välvda smårutsindelade fönstren i huvudvåningen. På stora läsesalens fondvägg placerades Carl Wilhelmsons målning ”Allegori över Bildningen”, bekostad av Pontus Fürstenberg. Salen hade ursprungligen 41 stycken besöksplatser. Vid öppnandet hade biblioteket cirka 7 000 hyllor, innehållande drygt 80 000 böcker. Tidningsårgångarna förvarades i källarvalven, och boktransporter mellan våningsplanen sköttes med en hiss.Kostnaden för husbygget, inklusive inredning, slutade på 290 684 kronor.

Redan kring 1920 var bibliotekets lokaler för små och i slutet av nämnda år fick professor Hans Hedlund i uppdrag att preliminärt beräkna kostnaderna för en tillbyggnad, och på våren 1921 presenterade Hedlund tillsammans med sonen Björner Hedlund en promemoria som innehöll fyra alternativa byggnadsförslag samt kostnadsberäkningar. Det alternativ som valdes var det billigaste, tillbyggnad av en flygel mot öster och ett platt, men förstärkt tak.

Den ursprungliga byggnaden hade så gott som uteslutande bekostats av pengar ur Renströmska fonden och så blev fallet även för utbyggnaden. Den 30 juni beslutade stadsfullmäktige att ge 200 000 kronor till en utbyggnad av Stadsbiblioteket.

Först på 1924 startade bygget efter ritningar utformad av Björner Hedlund. F. O. Peterson & Söner anlitades som byggare efter ett bud som innebar ett pris på 230 000 kr. Summan steg dock snart till 285 000 kronor. Eftersom byggnadsfonden med räntor endast uppgick till 220 000 kronor och att bygget omgående måste startas, begärdes ytterligare ett anslag av skattemedel på 65 000 kronor. Beloppet prutades till 56 000 kronor, vilket beviljades av stadsfullmäktige 5 mars 1925. Den 15 juli 1926 blev byggnadsarbetet slutbesiktigat, och kostnaderna hade då uppgått till 281 445 kronor. Anslag för inredning beviljades 2 juni 1926 med 64 000 kronor.

Vid de undersökningar som 1924 gjordes för tillbyggnaden upptäcktes också att pålarna under den ursprungliga byggnaden till stor del var ruttna. Svåra sättningssprickor konstaterades också, särskilt för den norra fasaden. Stadsfullmäktige anslog samma år 12 000 kronor för förstärkningsarbeten. Skadorna var dock av mycket större omfattning än vad som först antagits, varför anslaget ökades till 31 000 kronor.

Den 29 maj 1954 stängdes Stadsbiblioteket vid Vasagatan för överflyttning till en ny byggnad vid Näckrosdammen, bakom Götaplatsen. Nya Göteborgs Stadsbibliotek öppnades därefter 14 juni samma år. 1961 bytte det namn till Göteborgs universitetsbibliotek.

Åren 1954–94 användes byggnaden vid Haga Kyrkoplan av Samskolan, Stadsarkivet och Göteborgs museer. Därefter renoverades byggnaden 1994–95, varefter den i september 1995 öppnades som en enhet inom universitetsbiblioteket, nu som filialbibliotek under centralbiblioteket med namnet Kurs- och tidningsbiblioteket. I augusti 2013, efter en omfattande ombyggnation och renovering, bytte biblioteket vid Haga Kyrkoplan namn till Samhällsvetenskapliga biblioteket.

Samhällsvetenskapliga biblioteket 2011
Kurs- och tidningsbiblioteket 2011. Bild: Rolf Broberg. Licens: CC BY-SA 3.0
Kurs- och tidningsbiblioteket 2011. Bild: Rolf Broberg. Licens: CC BY-SA 3.0

Text till stor del från Wikipedia. Redigerad och anpassad.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.