Hisingstad

Hisingstad uppstod då den stora vassarealen i Lundby socken, Östra Hisings härad på Hisingen, genom invallning och länspumpning torrlades. De tidigare vassarna hette Lindholmens- och Lundby vassar men kallades vanligen Hisingsvassen. Vassarnas sammanlagda yta var ungefär lika stor som Göteborgs stads innanför vallgravarna. Gränserna för vassytan var i stora drag: i norr — Ramberget (eller Keillers Park), i väster — Lindholmen, i söder — Göta Älv och i öster — Kvillebäcksvägen och Kvillebäckskanalen/Kvillebäcken (gränsande mot Tingstadsvassen). För exploateringen bilades bolaget Hisingstads Tomt AB.

Vasskanten längs älvstranden befann sig i sitt naturliga skick ända fram till 1851, då ett pålverk utfördes i gränslinjen mot älven från Lindholmen, ända upp till Kvillebäckskanalen. Området bakom pålverket fylldes efterhand igen med mudder från älvens botten, i samband med de ständiga fördjupningarna av segelrännan och hade på 1870-talet en bredd av omkring 150 meter i genomsnitt. Dess höjd över älven var precis tillräcklig för att hindra översvämningar vid älvens högsta vattenstånd och bildade en effektiv fördämning för vassområdet innanför.

Det tidigare vassområdet tillhörde i huvudsak hemmansägare vid den fasta landkanten upp emot Ramberget och vasslotterna i Brämaregården var uppdelade i smala remsor som löpte i ostlig riktning, snett ner mot älven och ända fram till Kvillebäcken.

Det ökade behovet av centrala tomtutrymmen för industrier, magasiner och upplagsplatser gjorde att ett antal bolag, företag och privata affärsmän köpte tomter på det nya området. De första inköpen av tomter gjordes 1855 av skotten Alexander Keiller som behövde expandera sin mekaniska verkstad (Göteborgs Mek. Verkstads AB), och bedömde Hisingen som lämplig.

Keiller och senare Hisingstads Tomt AB köpte därför under en rad år de vasslotter som sträckte sig ner till Kvillebäcken, vars strand ända från älven och upp till fastmarken pålades in och efter hand fylldes med mudder som kom upp vid fördjupningen av bäckens segelränna, senare benämnd Kvillebäckskanalen. Denna landremsa fick en bredd av 66 meter och hyrdes ut som upplagsplats i avvaktan på att Keiller kunde förverkliga sina planer på en mekaniska verkstad. Verkstaden flyttades till Hisingen 1867.

Keiller drev därefter frågan om att valla in och torrlägga hela Hisingsvassen. Det inledande mötet med intressenterna skedde 14 juni 1882, då beslut om att torrlägga hela vassområdet till en beräknad kostnad av 43 000 kronor. För ändamålet bildades Hisingstad AB. Den 14 augusti 1884 beslutades  att anlägga den första gatan i området, Lundby hamngata.

Det utfyllda området omfattade Lundbyvass, de lägre delarna av Lindholmen men också det som idag är Frihamnens och Lundbyhamnen. Dessa hamnbassänger grävdes alltså ut från det utfyllda området vid en senare tidpunkt. Den av  Hisingstads Tomt AB ägda marken såldes allteftersom av till Qvillebäckens Mekaniska Verkstad AB, Jonsson, Sternhagen & Co AB, AB Strömman & Larsson, AB Göteborgs Mekaniska Verkstad och  många andra företag samt Göteborgs stad med flera men delar av området bebyggdes av bostäder och institutioner. Det byggdes främst tvåvåningshus i trä och landshövdingehus:

De första byggnaderna kom till i kvarter nummer 16 i kartan ovan, från vilken Vestagatan löpte ner till platsen för GMV:s första huvudport. Här byggdes ett hus av en privat byggmästare år 1890 vilket kom att inhysa Noréns åkeri. Huset fick sedan 1895–98 sällskap av ytterligare tre hyreshus uppförda av byggmästare Carl Rhodin, vilka tillsammans bildade ett fristående kvarter som fick namnet Pilskogen efter den skog av pilar som växte här. Förutom bostäder öppnade Rhodin manufakturhandel, speceriaffär och bageri i kvarteret vars invånare utöver att arbeta på GMV och Strömman & Larsson även i hög grad höll olika djur på ängarna mellan kvarteret och varvsområdet. Ungefär samtidigt började det växa fram bebyggelse mellan de båda gatorna Thaliagatan och Kapellagatan vilkas namn senare byttes till Planetgatan resp. Pumpgatan. I kvarter 34 byggdes till en början två hörnfastigheter vilka senare byggdes ihop till en kvarterslänga mot Lundby hamngata och den nyare huvudport till Götaverken som Pumpgatan senare mynnade ut i. Det västra hörnhuset kallades Mariero och hann innehålla både en cigarraffär samt lanthandel och matservering i form av Kajsas Kafé i källarplanet innan Götaverkens andelsförening flyttande in i huset 1922. Det byggdes två ytterligare hus mellan kvarterets hörnhus 1896–98 i vilket det kom att ligga bageri, speceriaffär och en mjölkbutik. Speceriaffären blev känd under namnet ”Blendas” och kom att bli lite av ett nav i en kommersiell platsbildning, som senare uppstod utanför Götaverkens huvudingång.

[…]

Längs Pumpgatan i kvarter 34 inrättades även Hisingstads första brandstation med permanent förlagda brandmän vilket ersatte ett tidigare spruthus i närheten. Denna brandstation var kvar tills den ersattes av en större brandstation ovanför Herkulesgatan år 1938. Kvarterets norra del längs Jupitergatan utgjordes av en mer brokig bebyggelse, som bland annat upptogs av Lundby skofabrik. Fabriken sysselsatte upp till tvåhundra arbetare fram till dess verksamheten lades ned 1935. Norr om detta kvarter fortsatte Hisingstads bebyggelse att breda ut sig, men inte lika tätt. Bland annat hade August Carlssons kolfirma ett hyreshus för sina arbetare här vilket benämndes koksarehuset. Här fanns också Fredriksons hyreshus och Murarehuset som uppfördes av en murarförening. Öster om kvarter 34, kring den pumpanläggning och de dammar som använts vid torrläggningen av vassarna, hade James Keiller låtit plantera björkar. Området kallades därför Björkdungen. Öster om dammarna växte det fram ett koloniområde med små stugor och trädgårdar.

Det mesta av denna bebyggelse revs senare bort för att möjliggöra Göteborg-Tingstad-Sannegårdens Järnväg, Götaverkens expansion och ännu senare för utbyggnaden av Lundbyleden. Götaverken tog senare också över den mark som ägdes av trävarufirmorna Strömman & Larsson och Jonsson, Sternhagen & Co.

Utsikt över Lundbyvass med Götaverken

Utsikt över Lundbyvass med Götaverken från Ramberget år 1953. Johanneberg och norra Guldheden i horisonten.

Genom kommissionslantmätaren A. A. Rönnbäck företogs laga skiften för Lindholmens och Lundby vassar, vilka var genomförda 22 april 1885. På förslag av Keiller fick områdets gator namn efter himmelens stjärnor, exempelvis Neptunus-, Jupiter-, Ceres-, Capellagatan (eller Kapellagatan, blev senare Pumpgatan). Hela det nya stadsplanerade området fick namnet Hisingstad (1893). De flesta kvarter i den planerade stadsbebyggelsen bebyggdes aldrig och de som fick bebyggelse hade för det mesta bara några få hus.

Hisingstad år 1893

A.A. Rönnbäcks karta och plan över Hisingstad år 1893.

Hisingstads skola som låg vid Kapellagatan/Pumpgatan, och stod klar 1897 efter ritningar av arkitekt Ernst Krüger. Verksamheten hade upphört innan 1975 då huset drabbades av en eldsvåda. Byggnaden revs därefter. 1906 inkorporerades Lundby socken inklusive Hisingstad i Göteborgs stad.

Hisingstad 1907

Hisingstad 1907

Fram till 1910 fanns planer på ytterligare en utbyggnad av Hisingstad på det område som senare blev delar av Frihamnen och Lundbyhamnen, dvs mark som köpts av Göteborgs stad. Utbyggnaden genomfördes dock aldrig.

Istället beslutades att utnyttja området till hamnverksamhet. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 16 februari 1911 att ur Wilhelm Röhss utdelningsfond för år 1910 anslå 110 000 kronor till bekostande av en utredning om läge, beskaffenhet och kostnader för en frihamn i Göteborg. Stadsfullmäktige beslöt därefter den 23 maj 1912 om en första utbyggnad av centralhamnen, och under tiden dessa arbeten pågick antogs, 1915, ett förslag om att centralhamnen skulle inrättas som frihamn. På initiativ av ett flertal näringsidkare i staden bildades så Göteborgs Frihamns AB 1920. Delar av området förvandlades efterhand till vatten igen när Frihamnen och Lundbyhamnen byggdes och befolkningen flyttade bort:

Folk flyttade emellertid härifrån även på eget bevåg i takt med att nya bekvämare bostadsområden uppfördes längs spårvagnslinjen norr om Ramberget med större avstånd till industriområdet. Denna bebyggelse anslöt till egnahemsområdena i Bräcke och bostadsbebyggelsen vid Färjenäs som därmed bildade ett band av framväxande glesare stadsstruktur längs hela den norra älvstranden med Eriksberg inräknat. Kokshanteringen i Sannegårdshamnen gav dålig luft och bullret från varvsanläggningarna innebar en ohälsosam ljudmiljö. De äldre arbetarbostäderna var dessutom eftersatta och hade i jämförelse med de nybyggda områdena dålig standard. I Hisingstad medförde den i dubbel bemärkelse lösa grund stadsdelen stod på, att området inte fick ett ordentligt avloppssystem förrän på 1930-talet. På innergårdarna till varje fastighet fanns istället en uppsamlingsbrunn för slaskvatten. Från dessa brunnar ledes avloppsvattnet i trätrummor till svagt lutande öppna diken längs gatorna, vilka mynnade ut i tre uppsamlingsdammar öster om Pumpgatan. När de blev fulla pumpades vattnet ut i T-kanalen. Hisingstad drogs på grund av detta alltid med dålig lukt. Med undantag från de vintrar vattnet i avloppsdammarna frös till is och användes till skridskoåkning.

Hisingstad 1921

Hisingstad 1921

De sista bostadshusen i Hisingstad år 1959

De sista bostadshusen i Hisingstad år 1959. Kvarter 44. Bilden tagen från taket på Götaverkens motorverkstad. Lundbyhamnen i bakgrunden, Frihamnen skymtar till höger. SVT-huset ligger idag ungeför där det öppna området till vänster om Lundbyhamnen syns.

1923

1923

Kvartersnumren var olika beroende på vilka ägor som kvarteren var utlagda på. Vassarna var numrerade enligt det system som utarbetats för Hisingstad medan längst i norr där kvarteren lagts ut på mark ägd av gårdarna Stillestorp och Hallen så var numreringen en annan.

Efter att järnvägen lagts längs Neptunusgatan blev det en gata på varje sida av järnvägen, Södra respektive Norra Neptunusgatan. Gatorna norr om järnvägen fick också nya namn. Irisgatan, Kapellagatan och Solgatan försvann norr om jörnvägen. Taliagatan drogs aldrig så långt norrut. Apollogatan blev Hallegatan, Pallasgatan fick behålla sitt namn, Oriongatan blev Jägaregatan, Tellusgatan fick namnet Madängsgatan, Saturnusgatan blev Hisingsgatan, Uranusgatan fick istället namnet Vindragaregatan och Marsgatan fick namnet Väderkvarnsgatan. Kvillevägen norr om järnvägen försvann när Kvillestaden och Brämaregården byggdes och söder om järnvägen delvis när Frihamnen byggdes och helt när Lundbyhamnen och Göta-älvbron byggdes.

Flertalet av kvarteren kom aldrig att bebyggas och i Lindholmsdelen samt i delar av själva Hisingstad kom gatorna aldrig att läggas ut. De flesta industrikvarter och -tomter var dock bebyggda. Kvarter markerade med * försvann när Frihamnen och Lundbyhamnen anlades. Resten försvann gradvis med Göteborgs Mekaniska Verkstads (Götaverkens) expansion.

1931

1931

Bostadskvarter i Hisingstad (de flesta blev aldrig bebyggda)

Hisingstad (kvarteren hade inga namn)

1, Oriongatan-Herkulesgatan-Tellusgatan-Neptunusgatan
2, Tellusgatan-Herkulesgatan-Saturnusgatan-Neptunusgatan
3, Saturnusgatan-Herkulesgatan-Uranusgatan-Neptunusgatan
4, Uranusgatan-Herkulesgatan-Marsgatan-Neptunusgatan
5, Marsgatan-Herkulesgatan-Kvillevägen-Neptunusgatan
6, Irisgatan-Neptunusgatan-Taliagatan-Floragatan
7, Taliagatan-Neptunusgatan-Kapellagatan-Floragatan, Hisingstads skola
Utan nummer (samfälld mark), Kapellagatan-Neptunusgatan-Solgatan-Floragatan
8, Solgatan-Neptunusgatan-Apollogatan-Floragatan
9*, Apollogatan-Neptunusgatan-Pallasgatan-Floragatan
10*, Pallasgatan-Neptunusgatan-Oriongatan-Floragatan
11*, Oriongatan-Neptunusgatan-Tellusgatan-Floragatan
12*, Tellusgatan-Neptunusgatan-Saturnusgatan-Floragatan
13*, Saturnusgatan-Neptunusgatan-Uranusgatan-Floragatan
14*, Uranusgatan-Neptunusgatan-Marsgatan-Floragatan
15*, Marsgatan-Neptunusgatan-Kvillevägen-Floragatan
16, Erosgatan-Polstjärnegatan-Floragatan-Vestagatan-Jupitergatan
17, Vestagatan-Floragatan-Siriusgatan-Jupitergatan
18, Siriusgatan-Floragatan-Irisgatan-Jupitergatan
19, Irisgatan-Floragatan-Taliagatan-Jupitergatan
20, Taliagatan-Floragatan-Kapellagatan-Jupitergatan, Aug. Carlsons arbetarbostäder och Murarehuset
Utan nummer (samfälld mark), Kapellagatan-Floragatan-Solgatan-Jupitergatan
21, Solgatan-Floragatan-Apollogatan-Jupitergatan, ägt av Göteborgs stad
22*, Apollogatan-Floragatan-Pallasgatan-Jupitergatan, ägt av E. Bengtsson & Co och Wilhelmsbergs Mekaniska Verkstad
23*, Pallasgatan-Floragatan-Oriongatan-Jupitergatan, ägt av Hisingstads Tomt AB
24*, Oriongatan-Floragatan-Tellusgatan-Jupitergatan, ägt av Hisingstads Tomt AB
25*, Tellusgatan-Floragatan-Saturnusgatan-Jupitergatan, ägt av Hisingstads Tomt AB
26*, Saturnusgatan-Floragatan-Uranusgatan-Jupitergatan, ägt av Göteborgs Mekaniska Verkstads AB
27*, Uranusgatan-Floragatan-Marsgatan-Jupitergatan, ägt av Göteborgs Mekaniska Verkstads AB
28*, Marsgatan-Floragatan-Kvillevägen-Jupitergatan, ägt av Göteborgs Mekaniska Verkstads AB
29, Jupitergatan-Erosgatan-Lundby Hamngata
30, Erosgatan-Jupitergatan-Vestagatan-Lundby Hamngata
31, Vestagatan-Jupitergatan-Siriusgatan-Lundby Hamngata
32, Siriusgatan-Jupitergatan-Irisgatan-Lundby Hamngata
33, Irisgatan-Jupitergatan-Taliagatan-Lundby Hamngata, Hotell Gothia
34, Taliagatan-Jupitergatan-Kapellagatan-Lundby Hamngata
Utan nummer (samfälld mark), Kapellagatan-Jupitergatan-Solgatan-Lundby Hamngata, pumpbassänger, brandstation och Lundby skofabrik
35, Solgatan-Jupitergatan-Apollogatan-Lundby Hamngata, ägt av Göteborgs Trävarubolag
36*, Apollogatan-Jupitergatan-Pallasgatan-Lundby Hamngata, ägt av E. Bengtsson & Co och Wilhelmsbergs Mekaniska Verkstad
37*, Pallasgatan-Jupitergatan-Oriongatan-Lundby Hamngata, ägt av Hisingstads Tomt AB
38*, Oriongatan-Jupitergatan-Tellusgatan-Lundby Hamngata, ägt av Hisingstads Tomt AB
39*, Tellusgatan-Jupitergatan-Saturnusgatan-Lundby Hamngata, ägt av Axel Th. Landström m.fl.
40*, Saturnusgatan-Jupitergatan-Uranusgatan-Lundby Hamngata, ägt av Göteborgs Mekaniska Verkstads AB
41*, Uranusgatan-Jupitergatan-Marsgatan-Lundby Hamngata, ägt av Göteborgs Mekaniska Verkstads AB
42*, Marsgatan-Jupitergatan-Kvillevägen-Lundby Hamngata, ägt av Göteborgs Mekaniska Verkstads AB

Stillestorp (en del av det vi idag kallar Kvillestaden)

A (del av Hisingstad 2)
B, Tellusgatan-Tunnbindaregatan-Saturnusgatan-Herkulesgatan
C, Oriongatan-Tunnbindaregatan-Tellusgatan-Herkulesgatan
D (del av Hisingstad 1)
E, Pallasgatan-Herkulesgatan-Oriongatan-Neptunusgatan
F, Pallasgatan-Tunnbindaregatan-Oriongatan-Herkulesgatan
G, Apollogatan-Tunnbindaregatan-Pallasgatan-Herkulesgatan
H, Apollogatan-Herkulesgatan-Pallasgatan-Neptunusgatan
I (del av Hallen 6 Klippingen)
Fyren , Ramberget-Apollogatan (Hallegatan)-Herkulesgatan

Hallen (en del av det vi idag kallar Kvillestaden)

Svedjan
Klyftan, Rambergsvägen-Ramberget-Herkulesgatan, Apoteket Nordstjärnan
4, Irisgatan-Herkulesgatan-Kapellagatan-Neptunusgatan, Renströmska badet
5, Kapellagatan-Herkulesgatan-Solgatan-Neptunusgatan
6 Klippingen, Solgatan-Herkulesgatan-Apollogatan (Hallegatan)-Neptunusgatan

Industrikvarter mellan Kvillevägen och Kvillebäckskanalen

3 (del av Hisingstad 5)
4 och 5, Kvillevägen-Backabron-Kvillebäckskanalen-Neptunusgatan (Järnvägsbron), Göteborgs Porslinsfabrik
6*, Kvillevägen-Neptunusgatan (Järnvägsbron)-Kvillebäckskanalen-Floragatan, AB Mustad & Son
7*, ägt av Göteborgs Mekaniska Verkstad, småindustrier

Industrikvarter söder om Lundby Hamngata

* Qvillebäckens Mekaniska Verkstad, Göteborgs Mekaniska Verkstad
Vieille Montagne
I och N*, ägt av Göteborgs stad, E. Bengtsson & Co, Wilhelmsbergs Mekaniska Verkstad, Rich. Wendel, Göteborgs Trävaru AB
1 Hummern*, J.N. Börjesson & B.A. Börjesson
2 Krabban*, FCJ Sandberg med flera företag
3 Kräftan*, FCJ Sandberg med flera företag
4 Koljan*, Andersson & Lindberg
5 Torsken, Andersson & Lindberg
6 Hvitlingen, Andersson & Lindberg
7 Långan
8 Kummeln
9 Rudan
10 Flundran
11 Gäddan
12 Abborren
13 Löjan, Elkraftstation
14 Mörten, Elkraftstation
15 Ålen, Nathan Persson
16 Karpen, Nathan Persson
17 Siken*, Andersson & Lindberg
18 Laxen, Andersson & Lindberg
A, Strömman & Larsson
B, Strömman & Larsson
C, AB Niels R. Parelius/Wilh. Webster & Co (Lundby Snickerifabrik)
D, Aug. Carlson & Co
F, Göteborgs Mekaniska Verkstad (Götaverken)
Y, Hisingstads Mekaniska Verkstad och polisstation, marken ägd av Göteborgs stad
Jonsson & Sternhagen
Hisingstads ångbåtsbryggor

När det gäller Lindholmsdelen kom utbyggnaden av Göteborg-Tingstad-Sannegårdens Järnväg att innebära att inget av den planering som fanns 1907 genomfördes. Den norra delen av området kom att  bli Sannegårdens bangård och längs med Vestagatan drogs ett spår till Götaverken från bangården. Även längs med Lundby Hamngata drogs ett järnvägsspår. Markägare i Lindholmsdelen var Göteborgs-Lundby Tomt AB, Aug. Röhss Sterbhus, Lindholmens Verkstads AB och diverse mindre privata ägare. Ceresgatan och Medusagatan lades dock ut.

Planer för Norra Lindholmen 1923.

Planer för Norra Lindholmen 1923.

De kvarter som hamnade i Kvillestaden och deras namn 1923

Klyftan
Fyren
Svedjan
Stillestorp G, ungefär 21:a kvarteret Myntfoten, Hallegatan-Ormgatan-Myntgatan-Herkulesgatan
Stillestorp F, 20:e kvarteret Dukaten, Pallasgatan-Myntgatan-Jägaregatan-Herkulesgatan
Stillestorp C, 19:e kvarteret Battingen, Madängsgatan-Tunnbindaregatan-Jägaregatan-Herkulesgatan
Stillestorp B, 18:e kvarteret Öret, Hisingsgatan-Tunnbindaregatan-Madängsgatan-Herkulesgatan
Hallen 4, ??
Hallen 5, ??
Hallen 6, 6:e kvarteret Klippingen, Solgatan-Herkulesgatan-Hallegatan-Norra Neptunusgatan
Stillestorp H, 7:e kvarteret Guldtunnan, Hallegatan-Herkulesgatan-Pallasgatan-Norra Neptunusgatan
Stillestorp E, 7:e kvarteret Guldtunnan, Pallasgatan-Herkulesgatan-Jägareegatan-Norra Neptunusgatan
Hisingstad 1, 8:e kvarteret Skillingen, Jägaregatan-Herkulesgatan-Madängsgatan-Norra Neptunusgatan
Hisingstad 2, 9:e kvarteret Rundstycket, Madängsgatan-Herkulesgatan-Hisingsgatan-Norra Neptunusgatan
Hisingstad 3, 10:e kvarteret Kannan, Hisingsgatan-Herkulesgatan-Vindragaregatan-Norra Neptunusgatan
Hisingstad 4, 11:e kvarteret Stopet, Vindragaregatan-Herkulesgatan-Väderkvarnsgatan-Norra Neptunusgatan
Hisingstad 5, 12:2 kvarteret Halljumfrun, Väderkvarnsgatan-Herkulesgatan-Kvillevägen-Norra Neptunusgatan

Lundbyvass 1955

Lundbyvass 1955

Lundbyvass och Frihamnen idag

Lundbyvass och Frihamnen idag. Gothiahuset (tid. Hotell Gothia) till vänster i bilden, precis under ordet ”vassen”. Irisgatan och Taliagatan som idag heter Regnbågsgatan och Planetgatan finns fortfarande. Lindholmsallén går där den betydligt smalare Jupitergatan gick. Den nuvarande Lundby Hamngata är en helt annan gata än den som fanns ursprungligen.

Kapellagatan döptes om till Pumpgatan och den fanns kvar länge i ursprunglig sträckning men återfinns sen 1990-talet längre åt nordöst. Lundbyleden drogs fram precis invid järnvägen på den norra sidan. Norra Neptunusgatan heter idag bara Neptunusgatan. Södra Neptunusgatan försvann med bygget av Lundbyhamnen och på grund av Götaverkens expansion.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.