Tjänstemannastaden

Omkring 1872 utarbetades en stadsplan för en tätare villabebyggelse i området mellan Brantdala i öster och Annedal i väster. Tanken var till en början att det skulle bli mer arbetarbostäder i området, men planerna kom att ändras. En ny gata kallad Trädgårdsgränd (från 1882 Föreningsgatan) drogs fram i söder. Planen fastställdes 1877 och i januari 1878 bestämdes att tomterna skulle sälja på auktion. Bebyggelsen berörde 5 olika kvarter, Enen, Furan, Lönnen, Lärkträdet och Oxeln.

Göteborgs tjenstemanna byggnadsförening med 18 ämbets- och tjänstemän som medlemmar kom då med ett anbud om att köpa 20 tomter på ett bräde. Bland föreningens medlemmar fanns flera av stadens högre tjänstemän som S.A. Hedlund, rådman Ernst Colliander, stadsfiskalen Mellqvist, stadsarkitekten Victor von Gegerfelt och hans unge medarbetare Carl Fahlström.

Byggnadslov gavs för de flesta av villorna i slutet av 1878. 1882 stod området klart med drygt 20 villor. Tre var av sten och övriga av trä. I yttre kanten mot Landala uppfördes samtidigt två större villaliknande byggnader, Södra Viktoriagatan 27–29. De flesta av villorna uppfördes efter ritningar som signerats av arkitekterna Hans Hedlund och Carl Fahlström. Arbetet gjordes inom arkitekt Victor von Gegerfelts kontor och villorna präglades i stor utsträckning av den fornnordiska stil som Gegerfelt utvecklat i tidigare byggda villor. Villorna innehöll stora bostäder med en påkostad inredning.

Bland de första ägarna fanns flera göteborgare. Konstnären Berndt Lindholm bodde i Föreningsgatan 25 och Axel Krook som var Arbetarföreningens förste ordförande ägde Föreningsgatan 23. Den kände museimannen Magnus Lagerberg lät uppföra Föreningsgatan 18 som är riven och byggherre för den stora villan Föreningsgatan 11 var redaktören C. J. Lindskog vid Handelstidningen.

In på 1930-talet var detta ett exklusivt bostadsområde och bland de senare ägarna märks direktören vid Götaverken Hugo Hammar (Övre Fogelbergsgatan 4) och direktören H. G. Turitz (Föreningsgatan 19). Villan som låg på Övre Fogelbergsgatan 1 ägdes på 1920-talet av direktören Christoffer Carlander och övertogs 1927 av Torgny Segerstedt, redaktör på Handelstidningen.

Redan 1906 inrättades en läkarmottagning i Föreningsgatan 12 och 1926 övertogs lokalerna av ”Samskolan” som fortfarande använder villan för sin verksamhet. Det är den enda kvarvarande villan på norra sidan av Föreningsgatan. Föreningsgatan 21 blev ålderdomshemmet ”Åldersro” 1942. Det är idag en kontorsbyggnad. Övriga villor var i huvudsak bostäder till 1950.

På 1950-talet började en större förnyelse av området att diskuteras och 1958 fastställdes en ny stadsplan med 11-vånings punkthus för nordvästra delen. Här ersattes tre villor med fyra höghus. 1993 revs även Segerstedtska villan på Övre Fogelbergsgatan 1 och ersattes av ett högt punkthus

År 1969 upprättades en förnyelseplan för den angränsande stadsdelen Landala och angränsande Brantdala. I den ingick även delar av bebyggelsen vid Föreningsgatan och villorna i nordost revs då. Där byggdes istället lamellhus av lite olika sort, storlek och stil. Enligt planen skulle också en bred genomfartsled mot Annedal byggas söder om Föreningsgatan. Denna del av planen genomfördes dock inte och villorna ligger fortfarande kvar här, men en byggnad hann rivas och där är det idag en parkeringsplats.

Föreningsgatan 19 var länge kontor för Göteborgs stads saneringsbolag Fastighets AB Göta Lejon.

Totalt omfattar området nu nio villor och två bostadshus med villakaraktär. På 1990-talet gjordes några större tillbyggnader i ett par av villornas trädgårdar och mellan de tre villorna Föreningsgatan 11–15 som Samskolan äger har sammanbindande gångar byggts. Totalt används 4 villor idag för Samskolans verksamhet och de andra huvudsakligen till kontor. I några enstaka hus finns det fortfarande bostäder. De kvarvarande villaliknande byggnaderna, fristående landshövdingehus på Södra Viktoriagatan 27och 29 (tidigare Övre Magasinsgatan) är i huvudsak bostadshus.