Nödbostäder

Del 1 av 9 i serien Nödbostäder

På 1800-talet och i början av 1900-talet var bostadsbristen i Göteborg enorm. Det privata byggandet räcket inte till, inte heller räckte olika stiftelser till för att bygga bostäder åt fattiga. Bostadsstandarden var dessutom mycket låg för arbetare och andra fattiga.

För att få bostadsbehovet något sånär tillgodosett fick därför staden själv utöva betydande byggnadsverksamhet. 1847 bildade Göteborgs stad Styrelsen för arbetarebostäder som fick i uppgift att uppföra och förvalta ett antal hus. Husen uppfördes i Haga i kvarteren Kaptenen och Majoren. Verksamheten pågick emellertid bara under några år. År 1867 köpte Charles och Edward Dickson de kommunala husen i Haga för att sälja dem vidare till Robert Dicksons stiftelse. Istället uppförde Styrelsen för Arbetarbostäder hus av sten i Brantdala, dvs vid Föreningsgatan och Karl Gustavsgatan i vad vi idag kallar Vasastaden.

Denna byggnadsverksamhet inriktades efter första världskriget först till att bygga så kallade bostadspaviljonger dvs nödbostäder för fattiga. Det var byggnader av en enklare konstruktion än de vanliga bostadshusen, med dålig isolering och barackstandard.

Byggnaderna spreds ut i olika områden i Göteborg. Det var Banehagens bostadspaviljoner i Klippan, Kungsladugårds vid ena änden av Ostindiegatan där denna korsades av dåvarande Bruksgatan (idag Kennedygatan), Ekedalens på Gråberget i Majorna, Burgårdens där Svenska Mässan ligger idag, Härlanda bostadskolonier öster om Härlanda fängelse , Gamlestadens på Hospitalets gamla område i nordvästra Gamlestaden och Andersgårdsgatans i Rambergsstaden. Uppförandet av byggnaderna skedde främst under under åren 1916-1925.

En annan förenklad byggnadstyp, som under kristiden även kom till användning är tvåvånings trähus. Sådana byggdes som nödbostäder vid Skansen Lejonet (Kruthusgatan 1920-21). 1924 uppfördes också nödbostäder i kvarteret Tonfisken i Gamlestaden. De första nödbostäderna som revs var de i Burgården som revs innan Göteborgsutställningen 1923.

Kommunala nödbostadsområden i Göteborg

Andersgårdsgatan
Banehagen
Kungsladugård
Ekedalen
Burgården
Härlanda
Kruthusgatan
Tonfisken
Gamlestaden
Rödspottan

Ett par av områden tycks ha byggts på platser som traditionellt använts av resande och romer för övernattning och läger eller i närheten av sådana platser, det gäller främst Banehagen, Kungsladugård och Kruthusgatan, men även Burgården.

SerienavigationBanehagens nödbostäder >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.