Victor Kjellberg

Victor Abraham Kjellberg, född 28 maj 1814 i Göteborg, död 1 oktober 1875 i Stockholm, var en svensk grosshandlare. Son till grosshandlaren Aron Kjellberg och Catharina Sofia Ström. Gift från 14 maj 1844 i Göteborg, Nya varvets församling med Augusta Wilhelmina Paulin, född 1 april 1821 där, Marieberg, död 2 juli 1884 i Sthlm, Hedvig Eleonora, dotter till kommendörkapten Carl Gustaf Paulin och Anna Elisabeth Roempke.

De fick 7 barn varav 6 överlevde till vuxen ålder, Anna Sophia Wilhelmina (Mina) Kjellberg (1845-1914), Johan (John) Edvard Kjellberg , (1847-1895), Julia Augusta (Julie) Kjellberg, (1849-1923) som var gift med Georg Heinrich von Vollmar auf Veltheim, Hilda Kjellberg (1850-1917) som var gift med sin kusin Fritz Oscar Hasselblad,  Aron Carl Victor Pontus Kjellberg (1852-1915) och Georgina Maria (Gina) Kjellberg, gift med Carl Hugo Brynolf Bergstedt.

Åren 1829-1831 var Victor Kjellberg elev vid Göteborgs handelsinstitut och erhöll burskap som grosshandlare i Göteborg 1838 och kom att verka som sådan fram till 1854.

I Sverige som i många andra länder fanns vid hans tid förbud mot import av rörsocker för att skydda den svenska sockerindustrin. I Norge fanns dock inget sådant importförbud och tullarna mellan Sverige och Norge var låga vilket gjorde att Kjellberg genom att 1850 köpa ett sockerraffinaderi i Fredrikshald (Halden) kunde tjäna stora pengar på att importera rörsocker från Norge till Sverige. Nya skatter på det norska rörsockret 1852 gjorde dock slut på verksamheten.

Han grundade 1854 bryggeribolaget Rasch & Co i Göteborg (från 1861 ombildat till Göteborgs Bryggeri AB). Göteborgs Bryggeri köptes 1889 av Louis Fraenckel som också köpte Eriksbergs Bryggeri. Efter det fusionerades de två bryggerierna med AB J.A. Pripp & Son till AB Göteborgs Förenade Bryggerier. AB Göteborgs Förenade Bryggerier upplöstes 1902 då dotterbolaget Pripps köpte tillbaka aktierna i det egna bolaget samtidigt som Pripps övertog ägandet i de andra två bryggerierna.

Hans stora investering i Sverige var dock att tillsammans med ett konsortium köpa upp Gällivareverken som 1855 såldes ut av kungahuset. Järnbruken som ingick i bolaget gick dåligt men Kjellberg och hans medintressenter, varav många var från Norge, hade förstått att värdet på egendomarna inte låg i att fortsätta driften av järnbruken utan i skogsinnehaven som ingick. Victor Kjellberg blev med en tiondel av ägandet i Gellivare bolag företagets direktör. Företaget satsade på att hjälpligt hålla järnbruken igång och i stället bygga upp stora sågverk inom ägorna. Lågkonjunkturen 1857-1858 fick dock de norska medintressenterna att dra sig ur.

Efter att ett försök att i Storbritannien 1860 få medintressenter genom bildande av Gellivare Company Limited kom han i stället 1861 att tillsammans med Albert Björck, Edward Francke, André Oscar Wallenberg och John West Wilson samt norska intressenter bilda Gellivare AB där Kjellberg var huvudintressent. Efter att bolaget med främst Wallenbergs stöd lyckats utverka stora lån för att expandera verksamheten genomfördes år 1864 en introduktion bolaget The Gellivara Company Limited på Londonbörsen. Aktien steg snabbt men i samband med börskraschen 1866 ställde londonbanken Overend Gurney & Co in betalningarna och bolaget tvingades 1867 att träda i likvidation.

Bolagets likvidation kom att ruinera Kjellberg som dock lyckades förhandla sig till skuldavskrivning, och han kunde 1872 sälja sina andel i Gällivare malmberg till The New Gellivara Co Ltd. Samma år bildade han också handelsbolaget Kjellberg & Co ihop med sin son.

Efter detta kom Kjellberg främst att verka som delägare och styrelseledamot för Holms och Graninge bruksbolag 1869-1872 och därefter tillsammans med sin son John Edvard Kjellberg som huvudintressent i Graningeverken från 1873.

Texten i huvudsak från Wikipedia

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.