Då under 1860-talet arbetarefrågan och dermed sammanhängande sociala förhållanden började att träda i förgrunden, fanns bland dem, som synnerligen varmt intresserade sig för dessa ämnen, äfven fransmännens dåvarande kejsare Napoleon den tredje.
Bland de många försök att förbättra den arbetande befolkningens ställning, hvartill han gaf uppslag, var äfven det uppdrag, som han lemnade åt en ansedd fransk kemist att på konstgjord väg bereda ett smör, som vore billigare och derjemte hållbarare än natursmöret, samt derför egnadt att också användas för arméns och flottans behof. Försöken kröntes snart med framgång och den nya uppfinningen exploiterades af Auguste Pellerin Senior, som år 1869 i närheten af Paris anlade den första margarinfabriken.
Sedan denna tid är hela denna industris utveckling oupplösligt förknippad med namnet Pellerin. Teknisk direktör vid den första fabriken blef Auguste Pellerin Junior. Den stora erfarenhet, som denne senare förvärfvat sig, gaf honom anledning att verka för denna industri äfven inom andra länder.
Med pekuniärt bistånd af tre norrmän grundläde han år 1876 den första margarinfabrik i Skandinavien, »Christiania Smörfabrik», hvars direktör han förblef ända till år 1886.
År 1880 grundade han i Danmark »Köpenhamns Oleomargarinfabrik» samt 1881 i Frankrike den berömda »Margarinfabriken Paris-Pantin».
År 1891 utsträcktes verksamheten äfven till England, der »Southamptons Margarinfabrik» då tillkom, och ändtligen år 1895 till Sverige, där »Pellerins Margarinfabrik, Göteborg», då anlades inom Olskroken i stadens östra delar.
Så har den yngre bäraren af namnet »Pellerin» blifvit icke blott den egentlige banbrytaren inom margarinindustrien, utan äfven alltjemt förblifvit denna industris förnämste målsman och representant.
Han har derför äfven vunnit många erkännanden för sina fabrikat i form af högsta utmärkelser från alla utställningar, hvari de täflat. Senast å Världsutställningen i Paris 1900 erhöllo hans tillverkningar enda guldmedalj.
Icke heller för sin egen, personliga del har han emellertid blifvit lott-lös på utmärkelser. Han är nemligen sedan 1889 »Chevalier du Mérite Agricole» (riddare af jordbruksförtjenstorden) och sedan år 1900 »Riddare af franska Hederslegionen».
Margarinet kan med fullkomlig rätt benämnas »smör», ty dess hufvudbeståndsdel är oleomargarinet, hvilket erhålles vid pressning af för sådant ändamål särskildt behandlad talg och hvilket, kemiskt sedt, är detsamma som färskt natursmör, innan detsamma försetts med några tillsatser.
Vid margarinfabrikation användas dessutom feta vegetabiliska oljor, hvilka, som bekant, i varmare luftstreck få helt och hållet ersätta natursmöret.
Dessa ingredienser kernas tillsammans med mjölk för att dymedelst bibringas dels natursmörets fysiska egenskaper samt dels detsammas säregna smak och arom, hvarför det ju har mjölken att tacka. Produkten blifver då konstsmöret »margarin».
Tekniken inom margarinindustrien är numera så högt uppdrifven, att verkligt framstående margarinfabrikanter, bland dem främst just »Pellerin», kunna tillverka margarin af en beskaffenhet så utsökt, att det icke kan skiljas från finaste mejerismör.
Fabrikationen vid de svenska margarinfabrikerna öfvervakas dagligen utaf kontrollanter, som tillsättas af regeringen.
Vår förnämsta svenska auktoritet på födoämneskemiens område, Professor Mörner i Uppsala, yttrar i en af sina lärorika, af Pellerin, Göteborg, spridda broschyrer om margarinet, att »ur näringsvärdets synpunkt margarin är minst sagdt jemstäldt med natursmör, hvilket uttalande gäller för den billigaste såväl som den högsta margarinkvaliteten».
Då valet står mellan margarin och natursmör, måste naturligtvis tagas alldeles särkild hänsyn till den stora ekonomiska besparing, som uppnås genom användandet af margarin; icke nog med, att den enskilde förbrukaren derigenom gör en stor årlig vinst, utan en högst väsentlig nationalvinst uppstår på grund deraf, att det mejerismör, som, om margarinet icke existerade, skulle konsumeras inom landet, nu kan exporteras till betydligt högre pris än det i dess ställe konsumerade margarinet betingar.
Våra grannar danskarne hafva insett rigtigheten af detta resonnement, och resultatet är, att de exportera så godt som allt sitt natursmör samt i stället äta margarin. De äro oss svenskar dervidlag ett efterföljansvärdt exempel.
PELLERINS MARGARINFABRIK, GÖTEBORG, Skandinaviens största anläggning och affär i sin bransch, är förlagd till ett fritt och öppet område samt är inredd efter hygienens allra strängaste fordringar och försedd med det nyaste och modernaste i maskinväg, som gifves.
Ehuru maskinkraften i möjligaste utsträckning tages i anspråk, sysselsätter fabriken likväl cirka 120 arbetare året rundt. På kontoret äro anstälda cirka 35 personer, och i landsorten representeras fabriken af öfver 70 agenter. Uti minst 8,000 butiker i landet utminuteras fabrikens tillverkningar.
Herr Auguste Pellerins närmaste man i fråga om den merkantila ledningen, är alltsedan företagets början Hr Olof Hagbom i egenskap af disponent, och fabrikationen ledes, likaledes från samma tid, af Herr Carl Gulbrandsen, hvilken har öfver tjugoårig erfarenhet såsom verkmästare i branschen.
Såsom slutomdöme torde utan öfverdrift kunna sägas, att Pellerins Margarinfabrik, Göteborg, i allo förstklassig, samt att de derifrån utgående öfverlägsna fabrikaten äro väl förtjenta af den framgång, som de i fråga om afsättning rönt.
