Kvarnbyn i Mölndal

Kvarnbyn i Mölndal är ursprunget till staden Mölndal. Men från 1621 ägdes hälften av kvarnarna av Göteborgs stad som arrenderade ut dem. Arrendatorer var ofta invånare (borgare) och företagare i Göteborg. Delar av Kvarnbyn var därför under lång tid en del av Göteborg precis som donationsjordarna var.

Det stora kvarnfallet i Mölndal, Mölndals strömmar, med cirka 45 meters fallhöjd utnyttjades tidigt för malning av mjöl. Byn vid fallet och kvarnarna är kända sen 1200-talet. Troligt är att varje gård i omgivningarna hade sin egen kvarn, som till en början bara utnyttjades under en del av året. En del av jorden i socknen tillhörde kyrkan eller var förlänad till adeln. En del ägdes av kronan. Detta blev också fallet med kvarnarna.

År 1565 fanns det minst 10 kvarnar. År 1621 donerades 17 kvarnar till den nya staden Göteborg. Dessa hade innehafts av Kronan. Meningen var sannolikt att även resten av kvarnarna och hela fallet skulle donerats till staden, men för det krävdes att resterande kvarnar övertagits av staten. Något sådant övertagande gick dock inte att genomföra. Men det fanns redan då flera kvarnar. År 1697 uppräknas 40 kvarnar, 19 på norra och 21 på södra sidan.

Mölndals ström 1725

Mölndals ström 1725

I Mölndals strömmar fanns det också gott om ål och lax. Fiske hade bedrivits sedan urminnes tider. År 1293 överlät biskop Brynolf (Algotsson) i Skara ål och laxfisket jämte byn Mölndal till domprostämbetet i Skara. Under en dansk ockupation av trakten synes dessa egendomar kommit i händerna på den danske riddaren Abraham Brodersson (Tjurhuvud), vilken sedan överlät dem på drottning Margareta. Kung Erik återgav dem till domprosten i Skara år 1396. Det verkar som om ål och laxfisket även följde med Kronans donation till Göteborg år 1621. Så arrenderade Göteborg ut ålfisket i Mölndals ström år 1793 till den bekante hejderidaren Lars Swensson för en tid av 99 år.

Mölndalsån var under århundraden en mycket anlitad flottled för virket från de stora skogarna kring sjöarna ovan Mölndal.

Göteborgs stad arrenderade ut de olika kvarnarna till affärsmän och borgare i Göteborg vilket så småningom ledde till att de sålde egendomarna till de olika affärsmännen. Redan innan dess började också andra industrier växa fram längs fallet:

År 1736 fick Esbjörn Schiller tillstånd att anlägga en papperskvarn. Denna övertogs sedan av sonen Daniel Schiller, vilken blev en föregångsman inom pappers industrien. På Korndal anlade boktryckaren Georg Lange ett pappersbruk år 1760. Schillers bruk övertogs av Abraham Grill och bröderna Busck. Dessa gick i konkurs år 1779 och bruket övertogs då av Ture Walke. Langes bruk använde då namnet Korndals Pappersbruk. År 1796 övertogs detta av boktryckaren Samuel Norberg, en man, som i många avseenden skulle sätta sin stämpel på Mölndal. År 1857 uppgick pappersbruket i det året förut grundade Rosendals Aktiebolag. Det bildades av herrarna Otto och Edvard Francke, vilka var moderna arbetsgivare för sin tid. De var socialt intresserade och ivrade för bildning och nykterhet. De var sanna representanter för den tidens liberala, progressiva borgerskap. Det blev ett hastigt uppsving för Korndal. Från att år 1814 sysselsatt 19 arbetare var år 1860 antalet arbetare 299. Bolaget hade vid den tiden även ett sockerbruk med 172 arbetare samt Mariedals spinneri med 60 arbetare. Pappersbruket gick under olika namn: Mariedal, Rosendal, Korndal och Ballsholmen. År 1895 övertogs det av Aktiebolaget Papyrus.

År 1816 anlades det första oljeslageriet av G. F. Hennig. Det var denne som 1828 anlade Mariedals spinneri och några år senare även Rosendals spinneri.

Firman M. E. Delbanco ägde redan år 1826 vattenfall i Mölndal och torde strax därefter börjat driva oljeslagerirörelse. Denna härjades av eld åren 1850 och 1894. På 1830-talet bedrev firman även vaxduksberedning och färgen. Den hade även en mjölkvarn vilken lades ned år 1907. Före den tiden sysselsatte fabriken omkring 100 arbetare. Därefter allt intill stadsblivandet torde antalet varit om kring 50. Fr. o. m. år 1916 tillhör fabriken Svenska Oljeslageri A.-B.

Mölndals Kvarnby år 1870

Mölndals Kvarnby år 1870. Teckning av Gustaf Pabst

Kvarnarna

 

Kvarnarna på norra sidan av Mölndalsån hade 1818 numren 1 till 15 och på den södra sidan återfanns nr 16 till 30.  De låg från Grevedämmet i öster till Forsåker i väster. Den sista kvarnen upphörde med sin verksamhet på 1940-talet.

1818

1818

Kvarnfallet 1 – Långebergskvarn

Kvarnfallet 2

Kvarnfallet 3 – Håkan Flinks kvarn

Kvarnfallet 4 

Köptes av M.E. Delbanco i slutet av 1890-talet.

Kvarnfallet 5 – Trädgårdskvarn eller Hjulkvarn

Vid kvarnfall 5 låg en kronokvarn 1565-1619. Kronokvarnarna ägdes av kronan fram till 1621 då de donerades till Göteborgs stad. Deras uppgift var att förse kronobagerierna med mjöl. 1638 kallades kvarnen Börje i Trädgården och var då en frälsekvarn, dvs. befriad från skatt. Kvarnen vid kvarnfall 5 kallades på kartan från 1819 för Trädgårdskvarn. Den hade två par stenar och ägdes vid tiden av bagaren Anders Molin. 1825 ägdes kvarnen av Magnus Mohlin och hade då blivit oljeslageri. Köptes av M.E. Delbanco i slutet av 1800-talet.

Kvarnfallet 6 – Olof Perssons eller Limmerhults kvarn

Vid kvarnfall 6 låg en skattekvarn före 1700 men 1725 gick den över till kronan. 1726 kallades kvarnen Olof Sågares vilket möjligen kan indikera att det även legat ett sågverk här. 1819 kallades kvarnen Olof Perssons eller Limmerhults kvarn. Kvarnen hade då två par stenar och ägdes av Carl Olsson. Köptes av M.E. Delbanco år 1892.

Kvarnfallet 7 – Joachim Marcussons (Joachim Bagarns) kvarn

Vid kvarnfall 7 grundades det första pappersbruket i Mölndal Thomas Kuhn 1653. Under krigsåren på 1650-talet stod bruket periodvis stilla, och 1661 övertog hans änka Elisabeth anläggningen. På 1670-talet köptes kvarnfallet av Kronobagare Joachim Marcusson som startade en mjölkvarn. På 1690-talet skall här även ha legat en klädesstamp. På en karta över Mölndals ström från 1726 kallades denna kvarn för Joachim Bagares kvarn. Fortfarande år1819 kallades kvarnen vid kvarnfall 7 för Joachim Marcussons kvarn. Namnet bestod alltså under åtminstone 150 år och ändrades inte vid ägarbyte. Joachim Marcussons kvarn hade två par stenar 1819. Det ena paret ägdes 1819 av Abraham Andersson och det andra stenparet ägdes av Andreas Abrahams änka. Köptes av M.E. Delbanco år 1892.

Kvarnfallet 9 – Pixbo kvarn

Sannolikt en av de gamla kronokvarnarna som övertogs av Göteborgs stad år 1621. Troligen var det här som Esbjörn Schiller anlade sitt handpappersbruk år 1763. Bruket övertogs senare av Samuel Norberg som lade ner det då han ägde ett större bruk längre ner, Korndal, på det nuvarande Forsåkerområdet. Ägdes eller arrenderades troligen av M.E. Delbanco från år 1826. Från 1827 hade han tillstånd att bedriva oljekvarn vid fallen i Mölndal.

Kvarnfallet 10 – Biskopskvarn

Vid kvarnfall 10 låg 1697 en obeskattad kvarn. Sannolikt en av de kvarnar som ägdes av Göteborgs stad från 1621. På kartan från 1726 kallades den Per Anderssons kvarn vilket kan vara ett namn som funnits med sedan längre tid tillbaka. 1783 innehades kvarnfallet av Gudmund Dahl och fungerade då som klädesstamp. 1816 var här oljeslageri Peter Dahl o Co. 1819 kallades kvarnfall 10 för Biskopskvarn och var en oljekvarn samt hade två par stenar. Biskopskvarn innehades till två tredjedelar av handlanden G.F. Hennig samt till en tredjedel av handlanden Peter Dahl.

1848 köptes oljekvarnen av M.E. Delblanco. 1892 köptes även de båda fallen 6 och 7 av M.E. Delblanco som redan ägde kvarnfall 9 och 10, och oljeslageriverksamheten byggdes ut. Vid sekelskiftet 1900 omfattade oljeslageriet kvarnfall 4-12 på norra sidan forsen och ägdes av Handels och Fabriks AB M.E. Delblanco. Förutom oljekvarn drev Delbanco även en kritkvarn.

Kvarnfallet 11 – Enerbacka kvarn

Kvarnfallet 12 – Gunnebo kvarn

Kvarnfallet 13 –  Hulelycke kvarn

Kvarnfallet 14 – Lars Nils kvarn

Kvarnfallet 15 – Kullekvarn

Kvarnfallet 16

Troligtvis en av kronokvarnarna som från 1621 ägdes av Göteborgs stad. Vid Kvarnfallen 16 och 17 ovanför Carlsberg fanns Mariebergs bresiljefabrik. Här maldes rött bresiljeträ till färgpulver. 1901 förvärvades bresiljefabriken av Ahlafors Nya Spinneri AB. När Schmidt den yngre dog 1916 köpte Ahlafors även Carlsberg nedanför. Ahlafors hade väveri, färgeri och appretur i byggnaden. Under krigsåren avvecklades dock verksamheten. I Ahlafors Nya Spinneri AB var familjen Röhss stora delägare och de ägde även Färgeri AB Levanten längre ner längs Mölndalsån.

1942 köpte Rosenbergs färgeri byggnaden. Eftersom företaget bara behövde en mindre del av byggnaden, har fabriken alltsedan dess varit industrihotell. Den brann i februari 1948. Färgeridelen var oskadad men för övrigt återstod endast murarna. Vid återuppbyggnaden moderniserades fasaden. Rosenbergs färgeri var igång 1982 ut. År 1986 brann färgeridelen. De kvarstående murarna revs. Utrymmet samt den gamla fabriksgården användes därefter till parkeringsplats.

Kvarnfallet 17 – Anders Torkelssons kvarn

Troligtvis en av kronokvarnarna. Donerades ihop med de andra kronokvarnarna till Göteborgs stad år 1621. Se Kvarnfallet 16.

Kvarnfallet 18 – Anders Svenssons kvarn

Köptes av Carl Fredrik Schmidt och C F Andersson, som 1855 fick lagfart på halva kvarnfallet och 1856 på resten. Vid denna tid revs mjölkvarnen, och i stället uppfördes bomullsspinneriet Carlsberg av sten. Då tillkom således nedersta delen av den fortfarande existerande fabrikslängan. C F Anderssons dotter gifte sig med fabriksbokhållaren S J Forsell. Anderssons hälft övergick till dottern, och Forsell blev fabriksägare. Bägge delägarnas villor finns kvar. De ligger utmed Royens gata på var sin sida om Åldermansgatan.

Kvarnfallet 19 – Anders på L .. kvarn

Kvarnfallet 20 – Nils Nilssons kvarn (Lille Nils)

Mjölkvarn. 1848-1849 anlades på denna tomt ett handpappersbruk (papperet tillverkades hantverksmässigt). Bruket kallades Lidfors Pappersbruk eller Lilla Götafors. 1851 brann anläggningen jämte kvarnen ovanför och ett boningshus.

Bruket byggdes återigen upp av trä, men efter ett tjugotal år var det så ruttet att det måste rivas. I stället byggdes den ännu existerande tegelbyggnaden omkring 1870. Vid anläggningen tillverkades papper in på 1800-talet, men 1883 såldes byggnaden till Korndal för vattenkraftens skull. Efter Korndals konkurs 1892 köpte fabrikör Schmidt, på spinneriet Carlsberg, byggnaden år 1893. Vattenkraften från detta kvarnfall hjälpte till att driva Carlsberg som låg ovanför.

Kvarnfallet 21 – Arvid Olssons kvarn

Ägdes från 1792 av hejderidaren Lars Swensson, som inropat egendomen på auktion. År 1803 såldes den till John Roy. Han var en av tre bröder som invandrat till Göteborg från Stirling i Skottland. Han lät han uppföra en mangårdsbyggnad av trä år 1805 i vilket familjen flyttade in 1807. Sonen Charles Roy den äldre övertog senare kvarnrörelsen och blev byålderman. När han skulle gifta sig på 1840-talet, lät han uppföra en ny mangårdsbyggnad av tegel åt sig och sin hustru. I början av 1850-talet lät han också uppföra en stor hästskoformad lagård av tegel.

Kvarnen såldes och revs i början av 1900-talet. Den siste av släkten Roy, Charles Roy den yngre, dog 1935. 1936 köpte Mölndals Hembygdsförening den gamla kvarngården med sina två mangårdsbyggnader. Därefter ägdes gården fram till 1962 av stiftelsen Kvarnbygården varefter den övertogs av Mölndals stad.

I lagården inrymdes en ved och kolhandel, Mölndals Bränsle AB. Byggnaden brann
1969, och murarna revs några år senare. Platsen blev därefter parkeringsplats.
Tegelhuset från 1840-talet har förutom bostäder inrymt skomakeri, skolmatsal, fotoateljé, mjölkaffär, bageri och tvättstuga. Utrymmen i träbyggnaden var mellan 1937 och 1977 upplåtna åt föreningar samt barn- och ungdomsverksamhet. Sen 1977 förfogar Mölndals Hembygdsförening över hela gården.

Kvarnfallet 22 – Anders T .. kvarn

Mjölkvarn till 1857. Inköptes sistnämnda år av Mölndals Spinneri AB.

Kvarnfallet 23 – Anders Torstenssons kvarn

År 1827 anlades här ett handpappersbruk, som fick heta Götafors Pappersbruk. Det drevs av ett vattenhjul, och byggnaderna var uppförda av timmer.

1857 inköpte det nybildade Mölndals Spinneri AB pappersbruket och kvarnen ovanför (Kvarnfallet 22). Byggnaderna revs, och i stället uppfördes den nuvarande höga tegelbyggnaden. Innan den var klar gick bolaget i konkurs. Byggnaden stod därefter tom i drygt 10 år.

1870 inköpte Rosendahls Fabriker AB byggnaden, som dock brann 1873. Den återinreddes och inrättades till sulfitfabrik.

1892 gick bolaget i konkurs. Marcus Wallenberg inköpte fabrikerna, och Götafors gjordes om till bomullsspinneri. Götafors AB bildades 1894 och förvärvades 1916 av Sveriges Förenade Trikåfabriker. 1925 brann byggnaden igen. Den återinreddes inte som bomullsspinneri, utan när tillverkningen kom i gång 1927 var Götafors en trikåfabrik. Det förblev den till nedläggningen 1971.

Soab övertog så småningom byggnaden, inredde kontor och hyrde ut övriga
utrymmen. Byggnaden brann för tredje gången 1986 och byggdes några år därefter om till et modernt kontorshus.

Kvarnfallet 24 – Nymans kvarn (Anders Mattssons kvarn)

1783 nämns Olof Mattssons eller Anders Mattssons kvarn, som låg på denna plats. I början av 1800-talet hade den två par stenar. Kvarnen var byggd av trä, men revs i slutet av 1850-talet och återuppbyggdes av sten. Det var då den ännu bevarade byggnaden tillkom. Det är den enda bevarade kvarnbyggnaden vid fallet. Kvarnen hade ett mer än fem meter högt vattenhjul av trä och två par stenar. Kvarnägaren Pål Wilhelm Nyman sålde kvarnen 1881.

År 1883 förvärvades egendomen av Korndals AB och tillsammans med byggnaderna ovanför bildade den Götafors Sulfitfabrik. 1894 gjordes sulfitfabriken om till bomullsspinneriet Götafors. Den gamla kvarnen användes som ångpannecentral och senare som elcentral. På 1990-talet byggdes den om till kvarn och återinvigdes som sådan 24/4 1994.

Kvarnfallet 25 – Lars Olofssons kvarn

Kvarnfallet 26 – Eric Olofssons kvarn

Kvarnfallet 27 – Frankekvarn

Kvarnfallet 28 – Smedjekvarn

Kvarnfallet 29

Kvarnfallet 30

Köptes 1821 av G.F. Hennig som anlade ett oljeslageri på platsen vars drift kom igång år 1822. Övertogs av D.O. Francke 1848.

Sågverk

 

Ovanför Grevedämmet längre upp fanns det tidigt två sågverk.

1818

1818

 

Kvarnfallet 31

På 1850-talet uppfördes Bettyholms spinneri på denna plats. Efter några år utökades verksamheten med blekeri och väveri. Antalet anställda uppgick på 1850-talet till cirka 80.

Kvarnfallet 32 

Sågverket på denna tomt ska ha byggts av hejderidaren Lars Swensson. Sågverket revs på 1910-talet.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.