Krokslätts by var känd redan på 1300-talet och omnämns första gången 1396. Vid detta tillfälle tillhörde de fyra gårdarna (hemmanen) i Krokslätts by Skara domprosteri och var alltså kyrkogods. Innan dess ska hela byn ha tillhört biskopsämbetet i Skara, på 1200-talet bland annat Brynolf Algotsson.
Någon gång på 1500-talet tycks byn ha delats upp på två socknar så att två gårdar hamnade i Örgryte socken och två i Fässbergs och så var situationen år 1550. De som låg i Örgryte var de gårdar som senare kallades Krokslätt Kongegården och Krokslätt Nordgården. De andra två blev Krokslätt Sörgården och Krokslätt Hökegården.
På Hökegården bodde under åren 1566-1585 en man med tillnamnet Hök. Det kan vara så att gården uppkallats efter honom. År 1680 blev gården ett kavallerihemman, dvs ett boställe och gård som tilldelades kavallerisoldater, i allmänhet officerare.. År 1885 lydde gården under Västgöta Regemente.
1809
Krokslätt Hökegården och Krokslätt Sörgården år 1839. Hökegårdens byggnader ligger lite till höger om bilden mitt och Sörgården lite längre ner i högerkanten
1860 flyttade en Carl Andersson från Backa på Hisingen till gården som därför ofta kallades ”Hisebons”. Gårdsbyggnaderna låg i hörnet av Krokslätts Parkgatan och Soltropsgatan där det idag ligger 4 tegelhus från 1960-talet. Mangårdsbyggnaden brann dock upp redan 1937 medan lagårdsbyggnaden låg kvar ända till 1961 då den revs.
Krokslätt Hökegårdens lagård 1953. Foto: Thomas Ericsson
Krokslätt Hökegårdens mangårdsbyggnad 1937. Foto: Knut Kjellman
Krokslätt Hökegårdens lagård.
Andra källor: Thomas Ericsson, Krokslätt i bilder, 1997