Kallebäck Nordgården

Kallebäck Nordgården var under lång tid en frälsegård (dvs ägd av adeln) och låg under Råda säteri. 1689 övertogs Kallebäck Nordgården av Johan von Minden då ägarna av gården pantsatt den till honom redan år 1684. Han förlorade emellertid gården i rättsprocess. Istället blev Malcom Hamilton ägare då han menade att han köpt såväl Råda säteri som Kallebäck Nordgården av de tidigare ägarna. 1697 är Malcolm Hamilton upptagen som ägare av Kallebäck Nordgården.

Malcolm Hamilton (1635-1698) var överste Vid Älvsborgs regemente 1678,  senare generalmaj or och 1698 landshövding i Västernorrlands län, var från 1661 gift med Catharina Macklier, då änka efter överste David Sinclair.  Efter Hamiltons död noteras sterbhusdelagarna som ägare av såväl Råda säteri som Nordgården intill 1719 då dottern Lunetta Hamilton uppges vara ägare. Hon blev den sista adliga ägaren av Nordgården, som hon sålde till fortifikationssmeden Anders Limmerhult i Göteborg. Denne avled 1741 och 1742 ägdes gården av hans änka.

Dottern Sara Limmerhult var gift med borgaren Magnus Rebba, son till gästgivaren Anders Rebba vid Redberget. Magnus Rebba köpte även 1/4 mantal Kallebäck Mellangården.  Sonen Magnus Rebba fann en extra inkomstmöjlighet genom att transportera vatten i tunnor till rådhustorget i Göteborg och sälja det varje morgon kl 6 för ett öre kopparmynt pr kanna. 1764 sålde han 1/2 mtl Nordgården och 1/4 mtl Mellangården till komministern i Gustavi domkyrkoförsamling Johan Gadelius för 10 000 daler s:mt.  Magnus Rebba innehade under slutet av 1760-talet och början av 1770-talet även en landeridel i Gamlestaden.

Efter Gadelius död gifte hans änka Maria Båthman om sig med prosten i Örgryte Magnus Giesko Wallerius, som 1771 var ägare av Nordgården och Mellangårdsdelen. Varken Gadelius eller Wallerius bebodde Kallebäcksgården utan arrenderade ut egendomen. År 1770 namnes Johan Hillberg på Nordgården, 1777 var en kornett Niclas Litzberg arrendator.

År 1781 övertog löjtnanten J.A.Carlberg Nordgården och Mellangårdsdelen av Vallerius.  Johan Adam Carlberg (1732-1799) var son till stadsingenjören överste Bengt Wilhelm Carlberg och hans maka i andra giftet Johanna Chris­tina Blaesingh.

Löjtnant Carlberg fick dock ekonomiska problem och sålde i slutet av 1780-talet Mellangårdsdelen samt överlät 1789 Nordgården till sin måg, färgaren Fredrik Signeul, som dock avled bar två år senare.

Styrman Axel Daniel Wengren köpte 1792 Nordgården av Signeuls änka, Johanna Dorothea Carlberg för 1 666 rdr 32 skill. specie eller 10 000 dir s:mt, samma summa som Signeul betalade till sin svärfar. Axel Wengren var son handelsman Olof Wengren och Anna Catharina Maas.

Wengren och hans maka Anna sålde 1809 Nordgården till vågmästare Jacob Wimnell och hans fru Sara Gustafva Meincke” för 2 289 rdr b:co. Wimnell sålde i sin tur 1813 till grosshandlaren i Göteborg Anders Björnberg för 15 000 rdr b:co.  Wimnell började bygga ett tegelbruk på gården, men kunde inte fullfölja det och sålde därför gården.

Anders Björnberg (1777-1813) hade 1806 erhållit förening med Handelssocieteten i Göteborg och 1807 vunnit burskap som handlande i staden. Han gick ur tiden samma år han köpte Nordgården, varför tredje uppbudet på gården kom att gälla hans sterbhus.

Anders Björnberg var ogift när han dog och hade testamenterat en stor del av sin kvarlåtenskap till bl.a. Sahlgrenska sjukhuset och Chalmerska slöjdskolan. Han var yngre bror till Niclas Björnberg.

Grosshandlaren Johan Gabriel Grönvall (1769-1856) övertog 1813 Nord­gården av Björnbergs sterbhusdelägare för samma summa,  som Björnberg betalat. Gården därefter att länge stanna i hans släkt.  Några år senare anges Wimnell & Grönvall i mantalslängderna som ägare av tegelbruket. J.G.Grönvall blev medlem i Handelssocieteten i Göteborg 1802 och vann burskap i staden som handlande 1803.

Tillsamman med Wilhelm Röhss d.ä. anlade han år 1827 ett färgeri på Nordgårdens marker, Färgeri AB LevantenFrån 1831 drev de också handels- och fabriksrörelse under firma Grönvall & Röhss fram till 1839 då Grönvall drog sig tillbaka från affärerna.

År 1804 begärde Johan Niclas Grönvall fasta på Nordgården, som han övertagit genom arv efter föräldrarna.  Han avled 1866 och hans änka 1886. 1888 var lantbrukaren Carl Otto Andersson som ägare.  Ännu 1924 ägde hans arvingar för 1/2 mtl Nordgården, som då brukades tillsamman med 9/20 mtl Mellangården och 23/190 mtl Sörgården.

Kallebäcks norra delar 1908

Kallebäcks norra delar 1908

Kallebäck 1923

Kallebäck 1923

Nordgården med tillhörande delar av Mellan- och Sörgården såldes 1930 av Anderssons sterbhusdelägare till Göteborgs stad för 390 000 kronor. Sammanlagd areal var då c:a 350 ha. Gården arrenderades därefter ut för att rivas kring 1960.

År 1932 uppfördes tre landshövdingehus i den nuvarande stadsdelen Kallebäck men sen dröjde det till 1960-talet innan resten av stadsdelen bebyggdes med miljonprogramshus.

Kallebäck Nordgården

Kallebäck Nordgården (ofta kallat Kallebäcks herrgård)

Kallebäck Nordgården 1953

Kallebäck Nordgården 1953

2 svar på ”Kallebäck Nordgården”

  1. Ang notisen om Landshövdingehusen i slutet av artikeln , Det var faktiskt fyra st , men det som låg längst österut revs i samband med att man anlade Ostgatan. Husen kallas i folkmun Hawaiikåkarna, förmodligen för att dom låg så långt från stan. Man byggde mittemot på Kallebäcksvägen ett litet affärshus där konsum hade speceriaffär och en charkuteriaffär. När Omvägen 2 byggdes blev det Mjölkaffär i gavel som byggdes ihop med affärslängan. Nu är det ett snickeri i byggnaden.
    Mvh
    Stefan Lyxell
    bodde på Omvägen 1 1952 till 1968

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.