Lundens herrgård

Namnet Lunden finns nedtecknat första gången 1550, då en frälsebonde (dvs en bonde som arbetade åt en adlig ägare av gården) ”Oluff i Lunden” omnämns. Egendomen övergick 1586 till att bli en sätesgård under riksrådet Hogenskild Nilsson Bielke. Efter dennes död 1605 gick godset över till den kunglige fogden Mårten Jönsson (då var gården kronohemman, dvs ägt av staten). Gården var under 1600-talet ömsom frälse- och kronohemman.

Därefter kom Lunden en tid under Råda säteri, och under större delen av 1600-talet låg gården därefter under Nääs bland annat med riksrådet Jöran Eriksson Ulfsparre som ägare. Ännu 1651 är Lunden ägt av Erik Jöranssons arvingar. Bland dessa fanns sonen, översten och landshövdingen i Kalmar län friherre Jöran Ulfsparre af Häradssäter. Efter att lång tid ha varit frälse (dvs adelsgods), upptogs Lunden i jordeboken 1680 som kronohemman, dvs ägt av kronan (staten). 1682 innehades (men han ägde den inte) gården av regementsfältskären Johan Lyders för 1/2 kronohemman Lunden i Örgryte. År 1684 fick översten Georg Zelow genom byte med kronan blivit ägare till Lunden som frälsegods bekommit Lunden till frälse emot wederlag i Elfsborgs Lähn”. Georg Zelow (1638-1708) var överste vid Västgöta Kavalleri

1694 drogs gården in till kronan igen. När en uppmätning av ägorna ägde rum 1701 uppgavs husen då vara helt nybyggda, träd- och kålgård upptog 2 140 kvadratalnar. Kommissarien Erik Paulin var 1703 ägare och 1717 sålde hans arvingar gården till Adelheid Thornton. I hennes köp ingick även åkrar och ängar på Örgryte Stom, Underås, Ranängen och Skår. Som brukare av Lunden uppgavs Adelheid Thornton och hennes måg Johan Zander.

På 1740-talet inköptes en del av gården (1/4) av A. Drake. Han anlade där ett tegelbruk. Köpmannen Olof Wengren tycks ha köpt resten. Hans bror Sven Wengren köpte år 1749 1/4 av gården från sin bror samt halva tegelbruket. Därefter köpte han ytterligare 1/4 av gården och 1/4 av tegelbruket från Ingrid Drake. 1759 hade Magnus Häggström köpt hela egendomen från Sven Wengren och hans fru Ingrid Wimnell. 1767 var Magnus Möller ägare och 1798 major Gjers.

Lundens herrgård 1808. Manbyggnaden samt bakomliggande flygel ”Ekberg”, sedda från sydväst. T.h. Ekonomibyggnaden. Målning av Carl Anund Emanuel Billqvist.

I början av 1800-talet var gården bebyggd med ett stort bostadshus och flera ekonomibyggnader. 1875 inköpte handlanden L. Strömsten egendomen Lunden. Själva gårdsanläggningen övertogs dock av Örgryte församling och blev prästgård. Ett nytt bostadshus för kyrkoherden uppfördes. Bostadshuset byggdes om och moderniserades 1929 efter ritningar av E R Håkansson. Norra delen av egendomen lät Strömsten dela upp i små tomter som bebyggdes med bostadshus av trä.

1908

Lundens herrgård från sydväst. Bild av Otto Thulin från 1938. Licens: CC-BY-NC-ND

Lundens herrgård, Ekeberg. Från början flygelbyggnad, senare flyttad och 1941 med adress Kärralundsgatan 10 x Ulfsparregatan, Örgryte kyrkogårds vaktmästarebostad. Fotot visar byggnadens fasad mot Kärralundsgatan. Bild av Otto Thulin från 1938. Licens: CC-BY-NC-ND

1949 lämnade den siste arrendatorn prästgården med familj, kor och hästar och sitt lösöre. I slutet av 1940-talet fick staden köpa marken med förbehållet att områdets ”natursköna” delar skulle bevaras. Gårdens ekonomibyggnader och de äldre husen revs sedan men bostadshuset från 1880-talet har bevarats. Delar av marken har avsatts till en liten park. Huset används idag till förskola och på tomtens södra del har en kompletterande byggnad uppförts. Ekonomibyggnaderna revs och delar av marken avsattes som park.

1949–53 uppfördes en liten grupp experimenthus vid Skillnadsgatan öster om parken. Prästgårdsängen som avgränsar parken i söder och väster bebyggdes med atriumhus och tre stora skivhus åren 1967–68.