Albostaden

Albostaden var en träkåksbebyggelse som oplanerat växte upp i de nordvästra delarna av Krokslätt Nordgårdens ägor. Området som låg i norra delen av det som idag är Annedal invid gränsen till Göteborg började bebyggas på 1850-talet, i samma veva som trädgårdsmästare Åke Nilsson köpte arrenderätten till egendomen Östra Haga 48-51 inom Göteborgs stads område och ägor. Den nya stadsdelen på Nordgårdens marker kom att kallas Albostaden då den enligt CRA Fredbergs bok Det gamla Göteborg främst befolkades av personer från Ale härad. Delar av Albostaden låg också på andra sidan gränsen till Majorna, i Majornas 7:e rote invid Kolerakyrkogården som låg där Brunnsgatan, Risåsgatan och Husargatan idag möts och in i den stadsdel som sen kom att få namnet Kommendantsängen.

Albostaden och Landala 1866

Albostaden och Landala 1866 med vattenledningar framdragna.

Nilssons köp skedde 1852. Området utgjordes av, förutom Spekeberget som numera heter Nilsson berg, det nuvarande Skanstorget och området runt torget. Nilsson byggde stora växthus och egen bostad nedanför Spekeberget. När Husargatan senare drogs fram delades Nilssons ägor i två hälfter och den stora ängen, dvs. nuvarande Skanstorget, kallades Nilssons äng. Där bedrevs åkerbruk fram till dess att torget anlades. Nilssons äng såldes så småningom (1885) till Göteborgs Stad för 112 000 kr och några år senare ändrades namnet till Skanstorget.

På Nilssons berg byggdes i början av 1870-talet åtta stycken trähus, tre på den ena- och fem på den andra sidan av Övre Änggatan, gatan som i brant lutning gick från Brunnsgatan och upp på berget. Husen bestod av små enkla lägenheter, mest ettor och tvåor. Från Övre Husargatan gick även Klockaregatan upp till Nilssonsberg, men det var trappor sista biten upp.

Den 3 november 1870 införlivades 3/80-dels mantal av Krokslätt Nordgården med Göteborgs stad. Egendomarna Eden och Ryet, som låg i de södra delarna av det blivande Annedal på mark som då tillhörde Änggården, köptes också av Göteborgs stad. Därefter upprättades stadsplan för hela området vilken antogs år 1872. Den gamla träkåkarna förutom de på Nilssons berg revs och istället byggdes bl.a. nya hyreshus av trä på delar av Västergatan, stenhus för arbetare på Haga Kyrkogata (idag Carl Grimbergsgatan) och landshövdingehus i huvuddelen av det i Göteborg inkorporerade området. Den nya bebyggelsen fick namnet Annedal efter det tidigare landeriet Anneberg.

Albostaden och Annedal 1880

Albostaden och Annedal 1880

De västliga delarna av Albostaden kring Kolerakyrkogården och nuvarande Övre Husargatan fanns fortfarande kvar 1901 även om Majorna då sen länge var införlivat i Göteborg. På Änggatan, Brunnsgatan och Klockaregatan fanns en del av Albostadens gamla hus och kåkar kvar tills hela Annedal inklusive Nilsson berg, förutom stenhusen, revs mellan 1967 och 1973.

Albostaden och Annedal 1901

Albostaden och Annedal 1901

1921

1921

Brunnsgatan 8 år 1971

Brunnsgatan 8 år 1971. Teckning: Jörgen Berg. Licens: CC-BY-NC-ND

Brunnsgatan 17 år 1958

Brunnsgatan 17 år 1958.

Klockaregatan 1954

Klockaregatan 1954. Bild: Allan Nilsson. Licens: CC-BY-NC-ND

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.