På Krokslätt Kongegårdens marker växte på 1700-talet upp en kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen vid Getebergsäng. Det var till stor del krogar som servade alla som vill bevittna eller hade bevittnat avrättningar på Göteborgs avrättningsplats som låg där Carlanderska sjukhuset ligger idag från 1702 fram till slutet av 1700-talet. Bebyggelsen gick under namnet Galgkrogarna och hade omkring 1774 cirka 50 invånare. När textilindustrin utvecklades och byggdes upp på 1800-talet växte denna kåkstad upp på Buråsberget och söderut så att också det gamla soldattorpet i Krokslätts by hamnade i området.
Även på marker som tillhörde Krokslätts Nordgården växte det tidigt upp arbetarstadsdelar i form av kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen till Göteborg i nuvarande Annedal (kallat Albostaden) och Landala. Dessa införlivades med Göteborg redan 1872 respektive 1883. Sistnämnda år inkorporerades också egendomen Gibraltar i Göteborgs stad vilket omfattade huvuddelen av det område som idag är Johanneberg.
Galgkrogarna 1872. Gatan längst till höger är Trycksliden, som senare hette Trycksgatan på sträckningen öster om Mölndalsvägen (neråt).
Längs med Trycksgatan och bron över Mölndalsån växte det fram mindre industrier från slutet av 1700-talet liksom kring Skårs led där en bro också fanns samt kring Almedalsvägen från 1800-talets början.
Trycksliden mot väster från Mölndalsvägen. 1970.
Soldattorpet år 1952. Gyllenkrooksgatan i bakgrunden. Trycksliden går mellan torpet och Gyllenkrooksgatan. Bild: Hjalmar Wijk.Licens: CC-BY-NC-ND
Industrier kring Mölndalsån i början av 1800-talet
Kring de olika textilfabrikerna och bryggerierna längs med Mölndalsån växte det upp bostäder för de boende, först trähus i olika format, senare också landshövdingehus. Stadsdelar som Burås, Almedal, Elisedal, Mossen och Kallebäck växte fram i anslutning till Industrierna kring Mölndalsån. Förutom Kallebäck och Mossen låg dessa områden på Kongegårdens tidigare mark.
Norra delen av Burås med soldattorpet vid Trycksliden. 1923. Den kurviga gatan mellan Buråsliden och Trycksliden byggdes aldrig.
Burås 1923. Gatunätet som är utrotat i norr och söder byggdes aldrig utan vara bara dåtida planer. Längs med gränsen till Göteborg i norr går Släggans lid som var en fortsättning på Trycksliden.
1884 bildades Krokslätts municipalsamhälle inom Örgryte landskommun. Municipalsamhället omfattade allt som var kvar av Örgryte väster om Mölndalsån. De delar av Almedal som låg öster om ån ingick inte i Krokslätt utan i Kallebäck och Skår medan delarna av dagens Liseberg och den gamla Saab-fabriken (på den tiden Bohus Mekaniska Verkstads AB) på östsidan av ån då låg i Jakobsdal. År 1900 hade hade municipalsamhället 3 551 invånare och 1913 fanns det 5 284 invånare.
På Krokslätt Nordgårdens (som då hette Fredriksdal) ägor växte också en villabebyggelse i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet fram på och nedanför bergen precis på gränsen till Mölndal. På flera håll sträckte sig bebyggelsen över gränsen. Dessa områden som också utgjorde delar av Krokslätts municipalsamhälle kallas idag Fredriksdal ihop med den solgårdshusbebyggelse som senare byggdes där den gamla frälsegårdens huvudbyggnad låg ner mot Elisedal och norr om villabebyggelsen.
Fredriksdal 1921. En stor del av det gatunät som är utritat byggdes aldrig utan det vara bara en plan.
Nordgårdsgatan som fortfarande finns kvar i Elisedal som en oanvändbar gatstump mellan ett par byggnader och över en parkering var uppfarten till gårdens huvudbyggnad. Väster om nuvarande Örgryte äldreboende och Krokslätts sjukhem gick en 1700-talsvägen till Kongegårdens uthemman Burås vilken fortfarande är använd och existerande som en icke-officiell gångväg.
Almedal, Elisedal och Fredriksdal 1923. Fattighuset är Krokslätt Nordgården. Nordväst om gården ligger Epidemisjukhuset, numera förskola, men mest känt som Burås fritidsgård. Där det står Krokslätts Torg (planerat, skapades aldrig) ligger fortfarande Örgryte koloniområde precis som det gjorde 1921. Gatunätet byggdes aldrig ut på det sätt som visas på bilden.
1922 införlivades hela den kvarvarande delen av Örgryte socken med Göteborg. Krokslätts municipalsamhälle blev en stadsdel i Göteborg med namnet Krokslätt.
Från 1960-talet och framåt revs den äldre industribebyggelsen längs med Mölndalsån allteftersom. Idag finns större delan av Almedahls Fabriker och Lyckholms Bryggeri kvar liksom delar av Bohus Mekaniska Verkstad. Även ett mindre boktryckeri finns kvar. All industri väster om Mölndalsån var riven vid mitten av 1970-talet förutom en tvålfabrik (Viola). Bebyggelsen vid Trycksliden, kring Utlandagatan och Mölndalsvägen revs med start på 1960-talet.Soldattorpet försvann i början av 1970-talet liksom de flesta mindre kåkar däromkring. Det mesta var rivet innan 1970-talets utgång och ersatt med modern bebyggelse, både bostäder och kontor. Kåkarna längs Släggans lid revs när Eklandagatan lades ut i samband med att Johanneberg byggdes på 1930- och 1940-talen. I Burås och Fredriksdal finns de flesta villor från 1900-talets början kvar, men ytterst få som är äldre än så. På Norra Krokslättsgatan finns en grupp med landshövdingehus kvar. I Almedal finns en större bebyggelse med landshövdingehus från 1900-talet samt funkishus från 1930- och 40-talen kvar.