Flygarns Haga

Del 1 av 20 i serien Kåkstäder

Flygarns Haga var en kåkbebyggelse som växte fram på 1800-talet i det område som idag är Vasaplatsen och Vasaparken. Orsaken till att en kåkstad växte fram i detta område var at stadens landerimark här var uppdelad på en mängd mindre lotter och arrenden. Detta var delvis orsakat av att området hyste en kvarn och en kvarndamm och kanske inte lämpade sig för trädgårdsodling och tobaksodling som var det som skedde på andra landerier i området söder om Kungsporten, dvs i det som idag är Lorensberg och Vasastan. Området där Flygarns Haga växte fram liksom området kring nuvarande Avenyn och Vasaplatsen kallades urpsrungligen för Hagaheden.

Små arrendatorer skaffade sig extra inkomster genom att för sin del arrendera ut mark i mindre delar till mindre bemedlade som byggde små bostäder på de små lotterna.

1790

I slutet av 1700-talet försökte staden Göteborg motverka kåkstadsutvecklingen genom att bilda ett större landeri, Katrineström, av fler av de mindre lotterna. Landeriet splittrades dock snart upp igen och kåkstaden fortsatte växa.

Flygarns Haga 1860
Flygarns Haga 1860

Huvudgatan genom Flygarns Haga hette Kallens gata (bland Kalls gata) efter en av de män som arrenderade landeriet Mariefred som låg där Parkgatan och Södra Vägen idag möts och vars marker sträckte sig ända till Nuvarande Vasaplatsen, dvs till Flygarns Haga.

Söder om själva Flygarns Haga låg en skola och ännu längre söderut, ungefär där korsningen mellan Aschebregsgatan och Engelbreksgatan låg Skojarbacken (också känd som Landala-ledet), en annan mindre kåkstad som växt fram vid korsningen mellan Kallens väg och Kalvgatan.

Flygarns Haga och Skojarbacken år 1872
Flygarns Haga och Skojarbacken år 1872

CRA Fredberg beskriver i sin bok Det Gamla Göteborg stadsdelen så här:

Området bebyggdes så småningom, men ännu på 1830-talet funnos endast några få småhus på själva Hagaheden, ett par vid Landala-ledet och ett par på Sprängkullen. Emellertid avgränsades områdena efterhand och fingo de nuvarande namnen. Hasselbladska ängen i väster, mellan Hagakyrkan och Viktoriagatan fick sitt efter en handlande Hasselblad, som ägde Anneberg vid nuvarande Haga Kyrkogatan, eller Annebergsgatan, som den hette tidigare. Flygarens Haga, som låg på och omkring nuvarande Vasaplatsen, uppkallades på sin tid efter poliskommissarien A. F. Flygare, vilken ännu i slutet av 1850-talet ägde hus på tomten n:r 112 och där även drev en inbringande handelsrörelse. Flygare var en mäktig man i trakten, av  banditer och skälmar lika fruktad som sin företrädare Greiffe. Skojarbacken slutligen hade fått sitt namn efter det rackarliv, som levdes i backarna och kåkarna vid Landalaledet mot gränsen till Brantdala, precis på samma plats som nuvarande Vasaparken. Däruppe bedrevs lönnkrögeri; slagsmål och knivskäringar hörde också till ordningen för dagen.

Flygarens Haga erbjöd en egendomlig blandning av idyll och kåkstad. På sin krokiga sträckning genom samhället — från nuvarande Storgatan i öster och upp till Brantdalagränsen — kantades den förut omnämnda Kallens gata i sin nedre del av trevna hagar med yviga trädgrupper och bra underhållna hus bakom staketen; i den övre återigen av ganska bofälliga kojor, som lågo i klungor på bergknaltarna. Kallens gata var huvudleden, men där fanns en till,  Sandgången, i nuvarande Vasaplatsens nedre del, vilken gick i motsatt riktning åt Kungsparken.

Bland byggnaderna observerades ett gammalt trähus, vilket i många år inrymde den Dahlanderska tapetfabriken, onekligen den mest bekanta i Göteborg på 1800-talet. Den hade grundlagts av handlanden Jonas Dahlander — född 1796, död 1873 — vilken drev tapethandel i en butik vid Södra Hamngatan, allmänt kallad Tapet-Dahlanders. Fabriken i Flygarens Haga vid nuvarande Storgatan grundlades 1850 och tog god fart. 1864 fick Dahlander en kompanjon i C. A. Bengtson, som ytterligare drev fram rörelsen. När Flygarens Haga dömdes att försvinna, flyttades fabriken till Haga och regleringen av trakten började med Vasagatans utläggning där i 1880-talets mitt och Storgatans planering mellan Carl Gustafsgatan och Sandgången 1888. Långt dessförinnan hade emellertid såväl kvarnen som ett gammalt  klockgjuteri på den forna smedtomten gått all världens väg.

Flygarns Haga 1872
Flygarns Haga 1872. 103 B är skolan.

I slutet av 1800-talet revs hela kåkstaden på grund av att Vasastadens stenstadsbebyggelse planerades och byggdes.

Hagahedens skolhus 1891
Hagahedens skolhus i Skojarbacken år 1891. Teckning av J. A. Holmquist. Public Domain
Kopparslagare Carl Henrik Petterssons hus i Flygarns Haga 12:110 B
Kopparslagare Carl Henrik Petterssons hus 12:110 B. Pettersson dog 1884.

Dahlanderska tapetfabriken

Flygarns Haga 1881
Flygarns Haga 1881. Konstnär: Anna Kockum. Public Domain
Skojarbacken
Skojarbacken. Konstnär: Robert Ljungqvist. Public Domain
Parti av Kallens gata mot öster
Parti av Kallens gata mot öster. Troligen 1884.
SerienavigationVassnöden >>
Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.