Handelshögskolan i Göteborg

Handelskammaren i Göteborg tillsatte 1906 en kommitté för att få frågan om en högre, merkantil utbildning utredd och i maj 1910 presenterades ett förslag om inrättandet av handelshögskolekurser, avsedda för ”de yngre krafter, som redan inträtt i handelns tjänst”. År 1914 skänkte konsul Johan Ekman 40 000 kronor till Handelskammaren för inrättandet av så kallade ”handelshögskolekurser”, vilka startade på höstterminen 1915. Kursernas uppgift var att ”i främsta rummet åt den i handelns tjänst eller eljes inom affärsvärlden arbetande ungdomen i vårt samhälle bereda tillfälle att förvärva djupare insikter i det ekonomiska livets företeelser och en större förmåga att behärska medlen för en framgångsrik verksamhet på köpmannabanan”. Undervisningen bestod av föreläsningar samt seminarier. Undervisningsämnen var: nationalekonomi, ekonomisk geografi, handelsteknik, näringslivets psykologi, rättsvetenskap och moderna språk. Kurserna blev en stor framgång, och debatten kring en ”verklig handelshögskola” tog ny fart

Konsul August Kjellberg donerade 1918 på vissa villkor 135 000 kronor för ändamålet. Men de helt avgörande donationerna kom 1919, då konsul Johan Ekman och hans arvingar gav 500 000 kronor, samt det bidrag på 500 000 kronor ur Wilh. Röhss donationsfond som stadsfullmäktige i Göteborg beviljade samma år. Omfattande donationer lämnades även av Brand- och livförsäkrings AB Svea, Göteborgs Bank, generalkonsul Adolf Bratt, generalkonsul och fru K. Lithman, grosshandlare Axel Carlander, handlanden Victor Lidell, direktör Axel Adler, Ernst von Sydows fond, samt fru Hedvig Carlander.

Sedan ett förslag till stadgar för en handelshögskola i Göteborg utarbetats, stadfästes dessa av Kungl. Maj:t den 15 oktober 1920, där skolans uppgift skulle vara att ”genom vetenskaplig undervisning och forskning främja vårt lands handel och näringsliv”. Handelshögskolans första styrelse konstituerades den 3 februari 1921, och 11 september 1922 beslöt styrelsen att förklara professurerna i nationalekonomi och handelsteknik (företagsekonomi) lediga. Den 4 juni 1923 hade dessa professorer blivit utnämnda och utnämningarna fastställts av Kungl. Maj:t. Då även en rektor blivit utsedd och vissa lärare för kortare tid förordnats, öppnades handelshögskolan den 1 oktober 1923.

För att bli antagen som elev vid Handelshögskolan var kraven år 1923 att personen skulle ”…ha avlagt studentexamen eller varit lärjunge vid annan högskola eller den högre avdelningen av Chalmerska institutet eller erhållit godkänt avgångsbetyg från högre handelsläroverk eller tekniskt elementarläroverk. Även annan sökande. som anses därtill äga förutsättningar, kan vinna inträde bland högskolans lärjungar”, samt ”De lärjungar, som så önska, beredas tillfälle att avlägga examen eller att, efter särskild prövning i ett eller flera ämnen, erhålla vitsord över sina därvid ådagalagda kunskaper”.

Den första årskursen bestod endast av nio elever och undervisningen bedrevs i de fyra huvudämnena nationalekonomi, handelsteknik (sedermera företagsekonomi), ekonomisk geografi och rättsvetenskap samt i språken engelska, tyska, franska och ryska.

Till en början var Göteborgs Handelshögskola inhyst hos Göteborgs högskola men flyttade 1925 till den byggnad vid Läroverksgatan, som tidigare disponerats av Göteborgs handelsinstitut. Handelshögskolan var redan från början nära ansluten till Göteborgs högskola, så till exempel fungerade en professor från Göteborgs högskola som rektor och lärarna var delvis gemensamma.

En gemensam geografisk institution för handelshögskolan och Göteborgs högskola, beslutades av stadsfullmäktige 1929. Anslaget på 32 000 kronor för ändamålet, gjordes ur Wilh. Röhss donationsfond (1926). Handelshögskolan fick statsbidrag från läsåret 1937-38, där anslagssumman fördelades så att staten betalade två tredjedelar och staden den resterande tredjedelen.

Antalet elever var fler än 100 stycken 1932 och 500 stycken vid höstterminen 1959, varav 17 kvinnliga.

Den 21 maj 1943 utexaminerades civilekonomer för första gången från Handelshögskolan, i samband med att skolan fyllde 20 år. Den 11 november 1950 skedde den första doktorsdisputationen vid Handelshögskolan, då lektorn Nils Västhagen försvarade sin avhandling ”Inkomst- och utgiftsbegreppen i förvaltnings- och affärsbokföring”

Sedan en byggnadsfond upprättats och bidrag lämnats av 56 donatorer, uppgick fonden till över 2 miljoner kronor och arbetet med en nybyggnad inom kvarteret Husaren i Haga påbörjades 1950. Till inredning av den nya byggnaden anslog Göteborgs stadsfullmäktige 250 000 kronor ur Wilh. Röhss utdelningsfond. Den 24 oktober 1952 invigdes Göteborgs Handelshögskolas nya byggnad.

Från krigsslutet till år 1960 växte antalet elever från 400 till 500, och år 1970 uppgick elevantalet till 1 543. Redan under andra världskriget hade handelshögskolan fått rätt att examinera licentiater och år 1950 fick man disputationsrätt.

Under 60-talet ökade pressen på landets universitet på en mer yrkesmässig orientering av den akademiska utbildningen. Som ett led i denna strävan upptogs ekonomiutbildning även av universiteten, vid sidan om handelshögskolorna. Den 1 juli 1961 ombildades Handelshögskolan till en statlig högskola efter förhandlingar mellan Kungl. Maj:t, staten och Handelshögskolan.  I juli 1971 hade all ekonomiutbildning i Göteborg sammansmält till en ekonomutbildning vid Göteborgs universitet och  Skolan integrerades med samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet 1 juli 1971, och Handleshögskolan kunde då redovisa totalt 3 605 utexaminerade. Handelshögskolan upphörde att existera som en självständig enhet.

De befintliga lokalerna blev på 1980-talet alldeles för små och Handelshögskolan kom att använda lokaler på flera håll i Vasastaden. Byggnaden från 1952 var dimensionerad för 700 studenter och Handelshögskolan hade vid 80-talets mitt ungefär 4 000. Det stora antalet  studenter skapade missnöje med utbildningens kvalitet. Resultatet blev att Handelshögskolan återuppstod 1986, nu som en högskola vid Göteborgs universitet. På 1990-talet byggdes Handelshögskolan ut så att den numera täcker hela kvarteret Husaren.

Institutionen för informatik, som länge låg på Föreningsgatan var från mitten av 1990-talet och fram till 2006 en del av Handelshögskolan men tillhör numera IT-fakulteten vid Göteborgs universitet. Förutom lokalerna i kvarteret Husaren har Handelshögskolan idag också lokaler i en byggnad på Viktoriagatan som urpsrungligen uppfördes för arbetsförmedlingen. Sedan 1 januari 2013 omfattar Handelshögskolan institutionerna ekonomi och samhälle, företagsekonomi, juridik samt nationalekonomi med statistik.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.