Göteborgs lagerhus

Göteborgs lagerhus eller Frilagerhuset, vanligtvis benämnt Lagerhuset,är en byggnad i kvarteret 32 Kajaken vid Heurlins Plats vid Rosenlundskanalen i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Frilagret var det första i sitt slag i landet.

Göteborgs lagerhus. Bild: Licens:

Göteborgs lagerhus. Bild: Per A.J. Andersson Licens: CC BY-SA 3.0

Köpmännen i Göteborg hade under lång tid intresserat sig för de frilagerlösningar som Danmark och Norge hade. Ett motsvarande upplägg för Göteborgs del skulle kraftigt gynna handeln och stadens transoceana förbindelser. Man började därför att lobba för ett frilager i staden. Kungliga generaltullstyrelsen tillstyrkte så småningom ett frilager i Göteborg, och stadsfullmäktige beslöt 1917 att säga upp alla arrendatorerna till de gamla magasinen bakom Järnvågen. För att pråmar skulle kunna lossa utan att stoppa kanaltrafiken, revs kajavsnittet mot Rosenlundskanalen som breddades inför bygget. Då huset stod klart efter tre år, konstaterades att slutnotan hamnade på 1,7 miljoner kronor, mot beräknade 750 000 kronor.

Huset i tre plan samt källare och vindsvåning påbörjades våren 1917 och togs i bruk den 1 oktober 1920 efter ritningar av arkitekt Karl Samuelsson (1881-1944). Det nya huset utrustades med galler för fönstren i bottenvåningen och dörrarna beslogs med plåt.

Den cirka 70×20 meter stora byggnaden är helt friliggande med ett något brutet tak med mittorn. Entrén på södergaveln inramas av kolonner. De fyra översta våningarna utgjordes av lagerlokaler, medan bottenvåningen var avsedd för tullbehandling av gods. Inget gods fick lämna frilagerbyggnaden förrän tullbehandlingen var klar, och godset räknades som inkommet i Sverige först när det lämnat byggnaden. En lång korridor gick längs varje plan med ”celler” på varje sida, cirka 30 kvadratmeter stora. Dessa kunde komma att hyras ut, endast tunna väggar som kunde tas bort skilde dem åt.

Lagerhuset innebar att varor tas in från båtar i Rosenlundskanalen genom den mer än våningshöga porten. Därefter vägdes och förtullades varorna för att sedan lämnas ut på den motsatta långsidan.

Efter att Göteborg 1922 fick sin frihamn förlorade frilagret till stor del sin funktion och blev istället en vanlig lagerlokal. Därefter togs större delen av Lagerhuset i anspråk som ostlager. Kanske var det Arla som gjorde det då de uppgifter om ett företag vid namn VMC som finns i Wikipedia och GT inte kan verifieras i böcker om Göteborgs industri eller någon annan stans. Nåt sånt företag går överhuvdtaget inte att hitta. Från 1935 togs Arla över av Lantbrukarnas Mjölkcentral (LMC). Osthanteringen fortsatte till 1964, då verksamheten flyttade till det nya mejeriet i Kallebäck (först 1975 fick detta företag namnet Arla).

År 1996 köpte det kommunala Higab lagerhuset, som då värderades till fem miljoner kronor. 1999 flyttad en mängd bokförlag och tidskrifter in i husets övre våningar som i övrigt fortsatt användes för olika typer av lager och förrådsverksamheter av diverse föreningar och småföretag. Blan de förlag och tidksifter som funnits och finns i huset märks Anamma Böcker, Bo Ejeby förlag, Bokskogen, Epsilon, Gavrilo förlag, Bokförlaget Korpen, Lindelöws förlag, Lutfisken, Optimal Press, Renässans, Tre Böcker förlag, Warne förlag, Vinga Press, Tukan förlag, Kabusa förlag, Glänta, Ord & Bild och ETC Göteborg samt tjänsteföretaget Nätverkstan.

I samband med demonstrationerna och mötena i Göteborg år 2001 som ägde rum i anslutning till EU-toppmötet och besöket från USA.s president fungerade lokalerna som kontor fler av de organisationer som ordnade aktiviteter, möten och demonstrationer. I de lokalerna återfinns idag restaurangen Lagerhuset.

Sen 2012 finns Kulturhuset Frilagret i Lagerhuset och de driver bland annat ett kafé samt hyr ut lokaler till verksamheter och möten för unga arrangörer (13-30 år gamla). Verksamheten drivs af Göteborgs stads kulturförvaltning.

Den 1 oktober 2013 invigdes Litteraturhuset Göteborg[19], ett litteraturhus på 170 kvadratmeter i den norra delen av Lagerhuset. Det är tänkt som en mötesplats med författarsamtal, skrivarcirklar, debatter och diskussioner omkring litteratur. Litteraturhuset drivs med kommunala pengar (till att börja med utifrån en fastlagd budget fram till 2015), och ansvarig projektledare var från starten stadsbibliotekets enhetschef Madeleine Bergmark. Enligt arrangörerna var detta litteraturhus det första i landet i sitt slag.

Litteraturhuset Göteborg startades medan stadsbibliotekets huvudbyggnad vid Götaplatsen var stängd för en tvåårig ombyggnad och en del av stadsbibliotekets programverksamhet förlades till Litteraturhuset. April 2014 återinvigdes huvudbiblioteket igen.

Sedan oktober 2014 administreras verksamheten i Litteraturhuset inte längre av stadsbiblioteket utan av den nystartade ideella föreningen Göteborgs Litteraturhus. Göteborgs Litteraturhus är också det nya namnet på lokalen och verksamheten

Andra källor: Personlig kännedom, Wikipedia

Advertisements

Kommentera