Pehr Emanuel Lithander

Pehr LithanderPehr Emanuel Lithander föddes 11 dec 1835 i Synnerby, Skaraborgs län  och dog den 15 okt 1913 i Rom (enl db for Domk, Gbg). Han var son till häradsskrivaren Eric Lithander och Charlotta Christina Enander. Gift 24 november 1869 i Växjö med Christina Mathilda Wahlgren, född 25 dec 1845 där, död 12 juli 1917 i Gbg, Domk, dotter till garverifabrikören och rådmannen Johan Gustaf Wahlgren och Christina Margareta Ahnström. De hade bl.a. sönerna Edvard Lithander och John Lithander.

Skolstudier i Lidköping, handelsbiträde 50—56, anställd i sidenfabriksfirman K A Almgren i Sthlm 56—70, delägare i handelsfirman P. Em. Lithander & Co i Gbg 70-98, VD i P. Em. Lithander & Co:s Handels- och Industri AB från 1898, ett grossistföretag i textilbranschen:

Tidigare arbetsgivare o kontakter inom branschen gav honom sitt stöd, då han grundade en egen handelsfirma i Gbg. L arbetade med åren upp företaget, som var inriktat på såväl kommissions- som grossisthandel, till ett av de främsta i landet. Särskilt lade han sig vinn om saluförandet av inhemska textilvaror.

Företaget hade sitt kontor och lager på Stora Nygatan 19 där Lithander också bodde. Från 1893 var sonen Edvard Lithander delägare i firman och från 1898 också den andre sonen.

1869 var han med om stiftandet av Handelsbokhållarnas pensionsförening. Senare medverkade han till uppkomsten i Göteborg av Hjälpkassan för nödställda köpmän (1882) och Sveriges Allmänna Handelsförening (1884), var ordförande i den interimsstyrelse som tillsattes vid bildandet och i flera år en av föreningens fullmäktige. Som en av utredningsmännen i Lenningska dödsboet blev han upphovsman till J. Lennings vävskola och sjukhem i Norrköping.

Han var vidare styrelsedamot i Göteborgsköpmansfören 79—01, i Gbgs o Bohus läns sparbank 81—97, i Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset 82—95 o 09—11, ledamot i styrelsen för riksbankens avd:kontor i Göteborg 85-89 och ordförande där 95-04.

Ledamot av riksdagens första kammare 1886-94 och 1897-08.i Han invaldes under av Älvsborgs län. Som riksdagsledamot hade han också olika uppdrag i olika utskott. Dessutom var han uttalad nationalist, invandringsmotståndare och antisemit:

I sin politiska verksamhet i riksdagen framträdde L redan från början som ivrig protektionist med starkt nationalistisk o försvarsvänlig framtoning. Naturligt nog visade han särskilt intresse för näringslivet — hans första motion i riksdagen gällde inskränkningar av gårdfarihandeln, framför allt den som bedrevs av utlänningar. I en motion 1898 föreslog L inrättandet av ett särskilt departement för jordbruk, industri o handel. Efter jordbruksdepartementets tillkomst deltog han 1905 i en gemensam motion med begäran om ett departement för handel, industri o sjöfart.

[…]

I linje med L:s nationalistiska hållning framstår också hans intresse att motverka den sv utvandringen. 1903 överlämnade han en petition i emigrationsfrågan till Oscar II med krav på åtgärder mot utvandringen. Petitionen hade förutom av L undertecknats av 115 personer i Gbg. För att stoppa utvandringen — en fara av ”landsruinerande proportioner” — föreslogs främst åtgärder för att stärka småjordbruken. När L 1906 o 1907 i riksdagen motionerade om en sv invandringslag, framträdde åter hans oro för den sv utvandringen. Samtidigt visade han en påfallande fientlighet mot invandrande utlänningar, särskilt ryska o polska judar. Trots att L var medveten om de samtida förföljelserna mot dessa, betecknade han dem som ”slödder” o beskyllde dem för olaga handel, undergrävande politisk verksamhet o spioneri; en liknande utlänningsfientlighet fanns redan i L:s första motion om gårdfarihandeln.

Förutom de nämnda invandrings- och utvandringsfrågorna var han också engagerad i handelspolitiska frågor, näringslivsfrågor och byggandet av det nya riksdagshuset på Helgeandsholmen. Han var motståndare till allmän rösträtt och för att bevara den första kammarens makt och inflytande.

Dessutom ledamot av styrelsen för Drags AB i Norrköping 88—94, för Robert Dicksons stiftelse i Gbg 89—95 och ordförande i verkställande utskottet för industriutställningen där 1891.

Ledamot av kyrkomötet 1893, 1898 och 1904 och av kyrkofullmäktige i Göteborg 1894-98 och 1900-03. Dessutom ledamot av fullmäktige för handelsföreningen där 1894—96, av frilagers- och  frihandelskommittén 94—95, av stadsfullmäktige i Göteborg  1898-1904.

Advertisements

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.