Magnus Lagerberg
Adam Magnus Emanuel Lagerberg, född den 13 mars 1844 på Rörstrands porslinsfabrik i Stockholm, död 27 juli 1920 i Mariefred, var en svensk kammarherre, museiman och numismatiker. Han var son till Carl Julius Lagerberg och Jeanette Vilhelmina Roos af Hjelmsäter. Gift från 1876 med Tekla Wahlström (1853-1896). De hade barnen Karin Lagerberg, gift Stackelberg (1877—1957), Brita Lagerberg (1878—1952) och Sven Magnusson Lagerberg (1880—1946)
Magnus Lagerberg sattes först i Klara skola i Stockholm, senare i Stockholms lyceum samt slutligen i Tyska skolan. År 1856 blev Carl Julius Lagerberg utnämnd till föreståndare för Rörstrands nyinrättade försäljningskontor i Malmö, och familjen flyttade från Stockholm. Då Carl Julius Lagerberg inte hade något eget kapital att investera i affären tvingades han att låta den endast 12-årige Magnus arbeta som bokhållare, vilket innebar att han måste avbryta sin skolgång. På hösten 1856 sattes han emellertid i Tekniska elementarskolan i Malmö, varifrån han fick avgångsbetyg hösten 1861.
Magnus Lagerberg var redan som barn intresserad av svensk historia, särskilt den svenska adelns. Hans far hade redan 1855 börjat anlägga en mynt- och medaljsamling, och den blev snart ett av sonens huvudintressen.
Genom en släkting, rådmannen Johan Gustaf Bratt, fick Magnus 1862 anställning hos grosshandlaren Otto Lyrholm i Göteborg, och genom den Brattska familjen kom Magnus in i den göteborgska societén, vilket snart frestade på hans ekonomi eftersom hans lön endast uppgick till 25 riksdaler i månaden och hans utsvävningar uppgick till 1 000 riksdaler redan första året.
Genom familjen Bratt blev Magnus bekant med utgivaren av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, S A Hedlund. Han fick då veta att museet ägde en liten mynt- och medaljsamling, och någon månad senare arrangerade Hedlund så att Magnus engagerades som amanuens, sen som oavlönad intendent, vid mynt- och medaljkabinettet vid det nybildade Göteborg museum.
I augusti 1863 dog fadern. Magnus Lagerberg hyrde nu ett litet hus i utkanten av Göteborg, och dit flyttade han hösten 1863 tillsammans med modern, systrarna Sofie och Catharina samt den yngre brodern Julius. Genom kontakter med mångmiljonären James Dickson blev han den 19 september 1864 helt oväntat erbjuden befattningen som ombudsman vid museet med en årslön av 2 000 riksdaler.
Under de två år han på sin fritid fungerat som oavlönad intendent vid museet hade han utvidgat myntkabinettets samlingar och fått folk att skänka pengar. Under de första fyra åren köpte han in myntsamlingar för 9 000 riksdaler, trots att anslagen bara var 200 riksdaler om året.
År 1865 blev han utnämnd till kammarjunkare vid hovet. Han blev därefter medlem i flera sällskap: Götiska förbundet, senare i Frimurarorden och slutligen i Amaranterorden. 1871 utnämndes Magnus Lagerberg till kammarherre.
Han utnämndes till ombudsman för det till museet närstående industrilotteriet, vilket gav honom ett inkomsttillskott på 1 500 riksdaler om året. År 1867 blev han kassaförvaltare i föreläsningsföreningen, vilket inbringade 75 riksdaler om året, och 1872 blev han museets bibliotekarie med en lön av 600 riksdaler om året.
Lagerberg mötte senare riksheraldikern August Wilhelm Stiernstedt. Kontakten med Stiernstedt fick avgörande betydelse för hans karriär och därmed inleddes också en 15 års lång vänskap.
1890 blev Lagerberg korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och 1900 hedersledamot av Svenska numismatiska föreningen.
Lagerberg gifte sig rikt 1876 med Tekla Wahlström, dotterdotter till en av Göteborgs rikaste affärsmän, grosshandlaren J F Silvander. Hon medförde en miljonförmögenhet i boet, och Lagerberg köpte för 100 000 kronor Råda säteri, 9 kilometer sydost om Göteborg, och etablerade sig där som godsägare. Till slut ägde Magnus Lagerberg även tio stenhus i Göteborg, däribland Stora Nygatan 33.
På 1890-talet blev konjunkturerna sämre, och år 1896 dog Tekla Lagerberg. Bouppteckningen visade ett underskott på 600 000 kronor. Fullständigt utblottad flyttade han då från Göteborg till Stockholm. På gamla dar gifte han om sig och flyttade till Gränna, men lyckan varade bara några få år. Efter en skilsmässa bosatte han sig i Mariefred. Där dog han den 27 juli 1920.