Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

En guide till Göteborgs stadsdelar – Kortedala

Huvuddelen av det område som idag utgör stadsdelen Kortedala tillhörde ursprungligen Lärjeholms herrgård men vissa områden tillhörde mindre gårdar i Utby. Huvuddelen av marken köptes av Göteborgs stad genom köp av Lärjeholms herrgård med underlydande gårdar och mark år 1895. 1928 inkorporerades Utby samt vissa delar av nuvarande Kortedala och nästan hela nuvarande Bergsjön med Göteborg. Huvuddelen av Lärjeholms egendom inklusive nuvarande Kortedala och resten av nuvarande Bergsjön införlivades med staden 2 år senare. Dessa områden låg i Angereds landskommun.

Bergsjön och Kortedala

Bergsjön och Kortedala 1920

Fram till 1954 låg bland bergen ett tiotal mindre torplägenheter, benämnda efter nummer eller ägare. Exempelvis låg Kortedala 1, 2 och 3 öster om och i närheten av Runstavsgatan. Nummer 4, 5 och 6 låg väster om Timgatan, ”Pettersberg” 26 väster om Gregorianska gatan, Ramsdalen 1 sydöst om korsningen mellan Almanacksvägen och Tideräkningsgatan, Ramsdalen 5 och 6 låg vid Kvartssekelgatan mellan Dagjämningsgatan och Runstavsgatan, Ramsdalen 7 och 8 väster om och invid Dagjämningsgatan. Torpen gick normalt inte att försörja en familj på, men tillsammans med att man höll sig med höns, kor, hästar samt ett potatisland och fruktträd gick det ihop.

Namnet Kortedala kommer från det torp som låg strax söder om korsningen av Runstavsgatan och Minutgatan, vilket omtalas första gången 1827 då det skrevs Korta dahlen. Från 1840 är det normalstavat. Betydelsen anses vara just den korta dalen i motsats till den närbelägna Djupedalen.

En dispositionsplan för en ny mönsterstadsdel i Kortedala presenterades 1950, och i oktober samma år fick firma Kjessler och Mannerstråle uppdraget att utarbeta ett detaljplaneförslag vilket gjordes av F. Lindström.

Marken fördelades mellan olika byggnads- eller bostadsföretag. Detaljplaner för delområdena utarbetades sedan i samarbete mellan företagens egna arkitekter och stadsbyggnadskontorets arkitekter bl. a. T William-Olsson. Kortedalas stadsplan är typisk för 1950- 220 talet. Stadsdelen byggdes kring en centralt placerad spårvägslinje och delades upp i så kallade grannskapsenheter. Kortedala Torg blev centrum för hela stadsdelen och dessutom anlades tre ”sekundära” centrumanläggningar, Kalendertorget, Citytorget och Årstidstorget.

Byggherrar för både bostadshusen och centrumanläggningarna var de fyra kommunala bostadsföretagen Göteborgs Stads Bostads AB, Fastighets AB Göteborgsbostäder, Göteborgs Bostadsföretag och Stiftelsen Familjebostäder samt HSB, Riksbyggen och några privata företag.

Sju arkitektkontor blev senare kontrakterade för Kortedalas utformande. Bland arkitekterna som deltog i utformningen av bostadsbebyggelsen märks E. och T. Ahlsén, G. Andreasson, S. Brolid, J. Wallinder, N. E. Eriksson och E. Ragndal.

Fyra skolor och en kyrka, Allhelgonakyrkan, ingick i den ursprungliga planen. Senare tillkom två skolor samt två kyrkor, Kortedalakyrkan och Vårfrukyrkan.

Stadsdelen Kortedala byggdes under åren 1952-1957 och ursprungligen planerades omkring 6 000 lägenheter. I stadsplanen ökades exploateringsgraden med 14% i förhållande till dispositionsplanen, egnahemsbebyggelsen minskade från 7 till 5 procent av lägenhetsantalet och höghusbebyggelsen hade ökats från 15 till 25 procent. Merparten av de bostadshus som uppfördes 1952-1957, utgörs av 3-4 våningars lamellhus och 8-9 våningars punkthus. Den vanligaste lägenhetstypen var två rum och kök, och antalet lägenheter som har 4 eller fler rum är ytterst få. Efter ytterligare utbyggnader i slutet av 1950- och under 1960-talet, består Kortedala av knappt 8 300 lägenheter i flerbostadshus och cirka 300 småhus.

Under 1960-talet kompletterades stadsdelen med ett par grupper av bostadshus och anläggningar för olika verksamheter. Efter 1970 har flera ombyggnadsprojekt genomförts och 1987 revs ett bostadshus vid Kvartssekelsgatan för att ge plats åt en servicecentral.

Kortedala är idag uppdelat på primärområden, Södra Kortedala och Norra Kortedala. Kyrkligt är stadsdelen en del av Kortedala församling.

Andra källor: Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg, ett program för bevarande, Del 2, 2000

Advertisements

Kommentera