En guide till Göteborgs stadsdelar – Kyrkbyn

Kyrkbyn är ett dubbeltydigt namn. Det kan uppfattas som området kring Lundby gamla kyrka, dvs Lundby gamla kyrkby, men lika gärna kan det uppfattas som ett namn på bostadsområdet runt Kyrkbytorget.

Jag uppfattar det som det senare och det är så jag tror det används av de flesta. Kyrkbyn sträcker sig från Soterusgatan i väster till Gamla Lundby i öster med Fyrväpplingsgatan som gräns i Nordost och Östra Bräckevägen i söder.

Stadsplanen för Kyrkbyn upprättades 1948–50 av T William-Olsson och området byggdes ut 1950–55. Det utformades som en grannskapsenhet med Kyrkbytorget i centrum.

Byggherre för Kyrkbytorget och södra delen kring Byabacken som omfattar tegelhus var Göteborgs Stads Bostads AB. Området byggdes Bostadsbolagets område vid Byabacken omfattar tegelhus. Längs Eketrägatans västra sida ligger trevånings längor, byggda 1951–54 enligt ritningar av N E Eriksson och E Ragndal. Punkthusen på andra sidan uppfördes 1951. Arkitekt för dessa var Å Wahlberg.

Den norra delen som domineras av putshus runt Grönebacken uppfördes i huvudsak för Fastighets AB Göteborgsbostäder. Området är bebyggt med punkthus i 6 våningar och trevåningshus. De flesta uppfördes 1951–54 för Fastighets AB Göteborgsbostäder efter ritningar av C Björkegren (HSB:s arkitektkontor). I öster lät Bostadsbolaget också bygga två experimenthus. Byggnadernas exteriörer har delvis förändrats genom tilläggsisoleringar av fasader m m.

Efter 1980 har större ombyggnader gjorts främst i norra delen men miljön som helhet är välbevarad.

Kyrkbytorget genomgick en ombyggnation under 1993 och under 2002 byggdes en gårdsgata som binder ihop de olika torgfastigheterna. Detta ledde till en mer sammanhållande och trivsam miljö. Vid torget ligger ett antal butiker och Kyrkbyns bibliotek. Mellan 1956 och 1965 fanns biografen Roxy också vid torget.

Kyrkbyn kan också användas som beteckning på gamla Lundbykyrkby plus det modernare Kyrkbyn dvs hela kvarteret Stålhandskegatan-Östra Bräckevägen-Soterusgatan-Fyrväpplingsgatan-Åbogårdsgatan.

Lundby socken som sådan har existerat sen medeltiden och har bestått av två delar, en östlig innefattande det vi idag ser som Lundby och en västlig del bestående av Arendal (Ardal), Härröd och Syrhåla Mellan dem låg Vikans bys marker och marker tillhörande Björlanda socken fram till 1940 (del inkorporerad i Göteborg och Lundby) och 1960 (resten av Vikans by och Halvorsäng inkorporerat). 1872 införlivades också Nya Älvsborg med Lundby socken.

Lundby by har anor från förhistorisk tid. Vid byn låg sedan gammalt häradets ordinarie tingsplats. Den nuvarande kyrkan uppfördes på 1300-talet. Tidigare fanns på platsen en träkyrka troligen från 1000-talet. På 1500-talet omfattade byn 17 hemman. Det var länets största by. De flesta av hemman var inte av betydande storlek och På 1600-talet hade hemmansklyvningen redan gått ganska långt.

Före 1658 var Lundby och Tuve de enda svenska socknarna på Hisingen, övriga var norska.

1722 verkställdes teg- och solskifte, på Lundbys inägor, men från detta finns inga upplysningar om bebyggelsen. I mitten av 1700-talet hade byn ca 500 invånare, därav flera adliga familjer bl.a. av ätterna Stålhandske och Eketrä i själva kyrkbyn.

1768 förrättades storskifte. Byn omfattade då 19 hemman nämligen Nordgården, Prästgården, Brämaregården, Pölsebo, Gropegården, Biskopsgården, Jönsegården, Skomakaregården, Klockaregården, Stillestorp, Pilegården, Andersgården, Länsmansgården, Fogdegården, Åbogården, Hökegården, Hallen, Smedjegården och Letsegården. Dessa hemman var fördelade på 35 gårdsbruk.

I slutet av 1700-talet den största byn i Göteborgs- och Bohus län med 22 hemman och egendomarna Lindholmen, Sannegården, Pölsebo och Färjenäs var stora gårdar med relativt påkostad bebyggelse.

1829-36 genomfördes laga skifte. Antalet gårdsbruk hade då ökat till 57. Gårdarna låg mycket tätt och inte bara längs huvudvägarna utan i sammanträngda grupper. På de flesta gårdarna låg manbyggnad och ekonomibyggnader parallellt eller i vinkel nära varandra, men två hade helt kringbyggd gård. Vid skiftet flyttades 20 gårdsbruk ut från byn och bebyggelsen glesades ut. Av de gårdar som fick stanna kvar är några ännu bevarade bl.a. Letse- och Putsegården. Gårdarna som flyttade ut är i dag försvunna.

Efter 1880-talet uppfördes inte längre byggnader för jordbruket inom byn. Istället tillkom bostadshus av villatyp på tomter avstyckade från de ursprungliga jordbruksfastigheterna och vid sekelskiftet fanns här flera butiker samt olika slag av hantverkare. 1879 och 1903 tillkom två nya skolhus.

Omkring 1930 lades jordbruket ner och byns karaktär förändrades sedan successivt. I södra delen drogs Stålhandskegatan fram och inne i bykärnan revs flera hus. På 1960-talet tillkom några större byggnader i utkanten bl a ett ålderdomshem ritat av arkitekterna Boustedt och Heineman 1964 och ett församlingshem uppfört 1967.

Därefter har vissa upprustningar gjorts och 1996 uppfördes en grupp småhus i byns sydvästra del. 2016 stod ett nytt hyreshus färdigt i det sydöstra hörnet av Lundby kyrkby, Putsegården.

Lundby kyrkby 1998

Villaområdet väster om Soterusgatan och den gamla spårvägslinjen till Bräcke och villaområdet norr om Hjalmar Brantingsgatan mellan Sommarvädersgatan och Långströmsgatan räknas i allmänhet också till Kyrkbyn även om de numera kanske mer uppfattas som delar av Bräcke respektive Biskopsgården.

Tillsammans med BräckeSannegårdens bostadsområde och små delar av Rambergsstaden utgör Kyrkbyn förutom området norr om Hjalmar Brantingsgatan idag primärområdet Kyrkbyn.

Kyrkbyns primärområde

Kyrkbyns primärområde

4 svar på ”En guide till Göteborgs stadsdelar – Kyrkbyn”

  1. Om Kyrkbyn på 1700-talet. Färjenäs är namnet på området. Gården hette Färjestaden. Det var också beteckningen på Karl den niondes Göteborg.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.